Teknik för hantering av undertexter

Inspelad video ska erbjuda tillgängliga undertexter så att alla som tar del av videon även kan ta del av informationen/innehållet i videon. Undertexterna ska vara utformade så att de är enkla att aktivera och ta del av, till exempel med hjälpmedel eller genom att undertexten kan bli uppläst.

Därför behövs undertexter

Undertexter, eller textremsa (på engelska ”subtitles” eller ”captions”), ska finnas som ett valbart alternativ i direkt anslutning till alla inspelade filmer. Undertexerna får gärna erbjudas på olika språk men ska alltid finnas på samma språk som ljudet i filmen.

Personer som av olika skäl inte tydligt kan uppfatta eller förstå ljud kan i många fall ta till sig innehållet om det finns i textformat. Detta berör många människor, och kan bero på till exempel hörselnedsättning eller störande ljud. Många tittar på videoinnehåll med ljudet avslaget, till exempel för att de inte vill störa personer i omgivningen eller saknar fungerande högtalare eller hörlurar. En del personer med svenska som andraspråk har också nytta av undertexter, liksom den som vill orientera sig i en inspelning genom att snabbspola med bild.

Vad kräver lagen?

Visa tillgängliga undertexter

När ett IKT-system visar video med synkroniserat ljud ska videospelaren kunna visa tillgängliga undertexter. Innehåller undertexterna information om färg, timing och placering så ska IKT-systemet ta med denna information. (EN 7.1.1)

Synkronisera ljud och undertext

När ett IKT-system visar undertexter ska metoden för att visa undertexten bevara synkroniseringen mellan ljudet och de motsvarande undertexterna så att undertexterna visas inom 100 millisekunder från undertextens tidsstämpel. (EN 7.1.2)

Bevara undertextdata

När ett IKT-system sänder, omvandlar eller spelar in video med synkroniserat ljud ska IKT-systemet bevara undertextdata så att den kan visas i enlighet med punkterna 7.1.1 och 7.1.2. Ytterligare presentationsegenskaper hos texten, som skärmposition, textfärger, textstil och teckensnitt, kan förmedla betydelse baserat på regionala konventioner. Förändringar av dessa egenskaper kan ändra betydelsen och bör undvikas så mycket som möjligt. (EN 7.1.3)

Anpassa undertexter

När ett IKT-system visar undertexter ska IKT-systemet göra det möjligt för personen att anpassa undertexternas visningsegenskaper efter hens egna behov. Detta gäller förutom när undertexterna visas som ”inbränd text” (så kallade open captions).

Att göra det möjligt för personen att själv kunna ställa in bakgrund och förgrundsfärg för undertexter, typsnitt, storlek, genomskinlighet för undertexternas bakgrundsruta samt kontur eller kant för teckensnitten bidrar till att uppfylla detta krav.

Undertexter som är bitmap-bilder är exempel på tecken som inte går att ändra. (EN 7.1.4)

Möjlighet att läsa upp undertexter

När ett IKT-system visar video med synkroniserat ljud ska IKT-systemet erbjuda möjligheten att tillgängliga undertexter läses upp. Detta gäller förutom när innehållet i de visade undertexterna inte är maskinläsbara. Undertexter som är bitmap-bilder är exempel där innehållet i de visade undertexterna inte kan bestämmas programmatiskt. (EN 7.1.5)

Möjlighet att aktivera undertextning och syntolkning

Där IKT-system huvudsakligen visar video med synkroniserat ljud ska användarkontroller för att aktivera undertextning och syntolkning erbjudas användaren. Dessa kontroller ska ha samma interaktionsnivå (det vill säga antalet steg för att slutföra uppgiften) som de primära mediakontrollerna (play, paus och så vidare). (EN 7.3)

Exempel: undertextning i inspelad film

En region lägger ut en informationsfilm om utbyggnad av kollektivtrafiken. I filmen talar alla svenska. Filmen läggs ut på en större internationell videosajt, men kan även spelas upp på regionens egen webbplats med regionens egen videospelare.

  • Allt som sägs i filmen ska vara textat så att tittaren kan hänga med i filmen även om denne valt att stänga av ljudet.
  • Undertexterna ska synkroniseras med talet i filmen så att skillnaden blir högst 100 millisekunder.
  • Det ska bara behövas lika många ”klick” eller motsvarande för att exempelvis pausa uppspelningen, som det krävs för att slå av och på undertexten. Tittaren ska till exempel inte behöva gå in i inställningar för att aktivera undertexten.
  • Tittaren bör, så långt det är möjligt, kunna ställa in undertexternas utseende vad gäller bakgrund och förgrundsfärg för undertexter, typsnitt, storlek, genomskinlighet för undertexternas bakgrundsruta samt kontur eller kant för teckensnitten.
  • Tittaren ska kunna få undertexten uppläst, antingen genom att regionen tillhandahåller en teknisk lösning eller genom att användaren kan nyttja sina egna hjälpmedel för att få texten uppläst.

Rekommendationer utöver lagkrav

Utöver det lagen kräver finns ett antal tips och rekommendationer för hur du kan arbeta med undertexter för att förbättra digital tillgänglighet:

Undertexter behöver inte återge exakt allt

Undertexter behöver i allmänhet inte vara helt ordagranna – exempelvis behöver de inte återge uppenbara felsägningar – men det är viktigt att de förmedlar samma information.

Punktskrift och undertexter

Om en punktskriftsenhet är ansluten bör utrustningen erbjuda ett alternativ för att visa undertexter på denna punktskriftsenhet.

Hänvisning till EN 301 549

EN 7.1 Teknik för hantering av undertexter

EN 7.1 finns på sidorna 35-36 i den europeiska standarden med tillgänglighetskrav (ETSI EN 301549 V3.2.1, etsi.org) Länk till annan webbplats.

EN-standarden är på engelska.

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad: