Alternativ till ljud- och videobaserade tjänster

Personer som inte kan använda ljud- eller videobaserade tjänster ska erbjudas alternativa lösningar för att kunna ta del av den information som dessa tjänster tillhandahåller.

Digg utreder EN 6.4 och 6.6 och nedanstående text bör därför läsas som ett utkast.

Därför behövs alternativ till ljud- och videotjänster

En person ska kunna komma åt och hantera information som till exempel lämnas som ett röstmeddelande även om en hen saknar förmåga att höra eller tala.

För motsvarande videobaserade tjänster ska en person kunna ta del av informationen även om en hen saknar förmåga att kunna se.

Vad kräver lagen?

IKT-system som innehåller röstmeddelanden eller telefonsvarare, automatisk telefonist eller interaktiva svarsfunktioner, ska erbjuda sätt att komma åt informationen och använda funktionerna utan att använda hörsel eller tal. (EN 6.4)

IKT-system som innehåller videobaserad realtidskommunikation bör även erbjuda en lösning som gör det möjligt för personen att ta del av informationen och använda dessa funktioner utan att använda hörsel, tal eller syn. (EN 6.6)

Av EN 301 549 kriterierna 6.4 samt 6.6 framgår att direktsända medier omfattas.

Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, § 9, 1 stycket undantar direktsändningar av tidsberoende medier.

Syftet med EN 6.4 och 6.6 är att det ska vara möjligt för personer utan hörsel, tal eller syn att få tillgång till och att använda IKT-tjänster vars innehåll i huvudsak är baserat på ljud och/eller video.
Exempel på tjänster som nämns i EN 301 549 är:

  • röstmeddelanden
  • telefonsvarare
  • automatisk telefonist
  • interaktiva svarsfunktioner.

Exempel: alternativ till ljud- och videotjänster

Det finns idag få färdiga lösningar som motsvarar EN 6.4 och 6.6. Exemplen nedan ska därför mer ses som möjliga lösningar och tjäna som inspiration för att utveckla tjänster som uppfyller kraven i dessa kriterier.

Alternativ till ljudtjänst

En person med talsvårigheter behöver komma i kontakt med sin handläggare på kommunen. När personen använder en webbtjänst eller en mobil applikation för att ringa till kommunen uppmanas personen att ”med egna ord berätta vad man vill ha hjälp med”.

Det finns även ett alternativ att trycka 0 på telefonens knappsats för att navigera i en uppläst meny. På det sättet kan personen knappa sig fram till tjänsten ”talstöd” för att på så sätt kunna kommunicera med handläggaren.

Alternativ till röstbrevlåda

En person är hörselskadad och har därför begränsad möjlighet att använda röstbrevlådan på sin mobil. Genom en smart funktion som skickar ett textmeddelande med en transkriberad version av det intalade meddelandet som har lämnats i röstbrevlådan, blir det möjligt för den hörselskadade personen att ta del av meddelandet på ett tillgängligt sätt.

Rekommendationer utöver lagkrav

Utöver det lagen kräver finns ett antal tips och rekommendationer för hur du kan arbeta med alternativ till ljud- och videobaserade tjänster för att förbättra digital tillgänglighet:

Inkluderande telefonitjänster

Det är alltid en fördel om det går att använda telefonitjänster där den uppringande parten kan navigera på olika sätt, till exempel med röst och med knappsats.

Erbjud gärna ett alternativ där personen slipper knappa sig fram samt ett alternativ där personen direkt kan komma till någon form av talstödsfunktion. Denna talstödsfunkton kan vara upphandlad och endast nyttjas vid behov.

PTS inkluderande telefonitjänster (pts.se) Länk till annan webbplats.

Hänvisning till EN 301 549

EN 6.4 och 6.6 Alternativ till ljud- och videobaserade tjänster

EN 6.4 och 6.6 finns på sidorna 32 och 34 i den europeiska standarden med tillgänglighetskrav (ETSI EN 301549 V3.2.1, etsi.org) Länk till annan webbplats.

EN-standarden är på engelska.

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad: