När du som offentlig aktör utformar regelverk finns det olika aspekter att ta hänsyn till för att underlätta digitaliseringen och digitala arbetssätt. Med hög takt i den tekniska utvecklingen och digitala transformationen måste också regelverk och det sätt vi skapar regelverk utvecklas.
I denna vägledning ger vi dig som offentlig aktör stöd och rekommendationer i hur du utformar regelverk så att offentlig förvaltning och samhället i stort kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter.
För att skapa ett hållbart välfärdssamhälle behöver digitaliseringen av Sverige intensifieras. Att tillvarata digitaliseringens möjligheter är ett sätt att möta behoven idag och framtidens utmaningar. Det är nödvändigt att ha detta som utgångspunkt även i arbetet med regelgivning. En viktig del är att utforma regelverk på ett sätt som möjliggör digitalisering och därmed proaktivt säkerställa författningar som är mer digitaliseringsvänliga. Denna vägledning är ett stöd i arbetet med regelutveckling och regelgivning, ytterst i syfte att nå de politiska målen med digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och samhället i stort. Vägledningen syftar till att inspirera till reflektion och diskussion, men även ge vägledning i hur regelverk kan utformas för att möjliggöra digitalisering.
Vägledningen vänder sig främst till dig som offentlig aktör men är utformad för att kunna användas i alla branscher och sektorer. Vägledningen kan användas vid utformning av regelverk men även vid en hemställan till regeringen eller när en remiss ska besvaras.
Regelgivning bygger på olika hänsyn som måste vägas mot varandra och styrs av rättsliga ramar som ska beaktas, exempelvis avseende normgivningskompetens och krav på konsekvensbedömningar. I skärningspunkten mellan digitalisering och regelgivning finns ett antal strategiska och etiska överväganden som kan behöva göras. Vägledningen tar upp några av dem.
Utvecklingen går mer och mer emot att myndigheterna själva utreder och lämnar förslag på regler när det gäller digitalisering kopplat till den egna verksamheten (på eget initiativ eller på uppdrag av regeringen). Det finns ett behov av att regelverk utvecklas på liknande sätt inom hela den offentliga förvaltningen för att åstadkomma en högre grad av juridisk interoperabilitet. Att juridiken inte i onödan är hindrande för digitalisering och för digital samverkan utgör en förutsättning för interoperabilitet. En av de grundläggande principerna i Svenskt ramverk för digital samverkan är Arbeta aktivt med juridiken. En del av denna princip är att offentliga organisationer ska bidra till att författningsstödet utvecklas genom att ta tillvara möjligheten att påverka arbete med utformning av författning kan de göras teknikneutrala och ge bättre förutsättningar för digitalisering.
Denna vägledning innehåller 10 delar som du som offentlig aktör bör ha i åtanke när du utformar regelverk.
Detta är en översiktlig beskrivning av vad offentlig förvaltning behöver ta hänsyn till vid regelgivning, det vill säga de regler som gäller för själva regelgivningen. Några av de delar som tas upp är normgivningsmakten, konsekvensutredningar och remissförfarandet samt vilken betydelse EU:s rättsakter har för regelgivning på ett nationellt plan.
Rättsliga ramar för regelgivning
En fragmenterad sektorslagstiftning är en utmaning vid digitalisering. I utformningen av regelverken är det därför viktigt att se bortom den egna organisationen och sektorn, för att skapa regelverk som hänger ihop med helheten i olika regelverk.
Analysera helheten och regelverkets sammanhang
För att åstadkomma digitaliseringsvänliga regelverk är det viktigt att se sambandet mellan arbetsprocesser, teknik och regelverk. För att kunna göra detta behöver flera olika kompetenser samarbeta med varandra; utvecklare, informationsarkitekter, jurister, samhällsvetare och andra experter.
Det är viktigt att i tillräcklig utsträckning beakta informationssäkerhet, skydd av sekretess samt integritetsskyddsaspekter. Det är viktigt att ha en god förståelse för och hantering av risker och sårbarheter som följer med digitalisering.
Beakta informationssäkerhet, sekretess och integritetsskydd
Ett tydligt språk är lättare att förstå både för dem som ska tillämpa regelverket och för dem som ska följa det. Att använda vedertagen eller överenskommen och kommunicerad terminologi samt att termer och begrepp har samma innebörd i alla regelverk underlättar generellt vid regelgivning.
Detaljreglering kan både hämma och underlätta digitaliseringen. Reglera vad som ska uppnås med regelverket snarare än hur det ska göras, och undvik därmed obehövliga detaljregleringar.
Bedöm behov av detaljnivån i författningen
Analysera regelverket för att säkerställa att de inte är förenade med obehövliga formkrav som hindrar digitalisering eller digitala arbetssätt.
Anävnd teknikneutrala formkrav
Författningar ska vara tydliga och precisa för att säkerställa förutsägbarhet. Om författning innefattar regler om användning av specifik teknik eller specifika system finns det en risk att författningen snabbt blir föråldrat eftersom teknikutvecklingen är extremt dynamisk och i dagsläget exponentiell.
Data och information är en viktig resurs. Att dela och återanvända information är nyckeln till att inse värdet av data.
Författningen ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att skapa enkla och generellt utformade processer för de som ska använda och tillämpa regelverket.
I filmen berättar vi om innehållet i vägledningen och hur den är uppbyggd.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: