SDG-förordningen
Regulation (EU) 2018/1724 of the European Parliament and of the Council of 2 October 2018 establishing a single digital gateway to provide access to information, to procedures and to assistance and problem-solving services and amending Regulation (EU) No 1024/2012
Syftet med SDG-förordningen (Single Digital Gateway) är att skapa en gemensam digital ingång inom EU för att underlätta för medborgare och företag att få tillgång till information och e-tjänster samt för att få hjälp inom den inre marknaden. Målet med förordningen är att skapa en mer tillgänglig, användarvänlig och effektiv offentlig service som stärker rörlighet och konkurrenskraft inom unionen.
Om SDG-förordningen
Vad handlar förordningen om?
SDG-förordningen handlar i grunden om att göra det enklare för medborgare och företag inom EU att hitta och använda offentlig information och digitala tjänster över nationsgränserna. Genom att samla relevant och tillförlitlig information på en gemensam digital plattform, samt erbjuda gränsöverskridande digitala tjänster, ska förordningen minska administrativa hinder och förenkla kontakten med myndigheter i hela EU. Förordningen handlar också om att skapa en mer integrerad digital inre marknad, där det är lika enkelt att interagera med myndigheter i ett annat EU-land som i det egna. Detta stärker både rörligheten för privatpersoner och konkurrenskraften för företag.
Målet med den gemensamma digitala plattformen är att bidra till att göra det enklare för den som till exempel vill arbeta, studera, starta företag eller flytta till ett annat EU-land.
Förordningen slår också fast att den digitala ingången ska kompletteras med ett tekniskt system som ska göra offentliga e-tjänster mer tillgängliga och användarvänliga. Genom det tekniska systemet ska det vara möjligt att exempelvis ansöka om studiemedel eller pension samt registrera fordon eller företag. helt digitalt i hela EU.
Systemet bygger på den så kallade engångsprincipen. Den innebär att vissa uppgifter som redan finns hos en myndighet i ett EU-land kan återanvändas i ett annat EU-land. På så sätt behöver medborgaren eller företaget inte lämna in samma uppgifter flera gånger.
SDG-förordningen ger också användare möjlighet att lämna återkoppling om kvaliteten på informationen och tjänsterna inom den digitala ingången. På så sätt ska arbetet med att göra olika förbättringar öka.
Vilka påverkas av förordningen?
SDG-förordningen påverkar flera grupper, både direkt och indirekt. Här är en översikt:
1. Medborgare i EU och EES
Privatpersoner som vill bo, arbeta, studera eller resa i ett annat EU-land får enklare tillgång till tillförlitlig information och digitala myndighetstjänster.
2. Företag
Små och medelstora företag (SMF) gynnas särskilt, eftersom de ofta har begränsade resurser för att hantera byråkrati i andra länder.
3. Myndigheter och offentliga aktörer
Nationella myndigheter, kommuner och regioner måste anpassa sina webbplatser, informationstexter och digitala tjänster för att leva upp till kraven. De behöver också samverka mer med andra EU-länder för att göra det möjligt att utbyta och ta emot data (t.ex. via once-only-principen).
4. EU-institutioner
De kommer också att påverkas eftersom de är ansvariga för att bygga och underhålla själva ingången samt att följa upp resultatet av den.
När börjar förordningen gälla?
SDG-förordningen trädde i kraft den 12 december 2018 och gäller sedan dess i alla EU-länder. Införandet av förordningens lösningar ska dock ske i etapper, med början från december 2020 då medlemsstaterna ska tillhandahålla tillgänglig och korrekt information via portalen Your Europe.
Arbetet med att anpassa information, e-tjänster och system för datadelning för svenska myndigheter pågår fortfarande i flera delar av den offentliga sektorn och den svenska delen av systemet för bevisutbyte beräknas tas i drift under 2026.
Finns det några sanktioner?
SDG-förordningen innehåller inte någon direkt sanktionsmekanism för medlemsstater eller enskilda myndigheter som inte uppfyller kraven. Men EU-kommissionen kan vidta åtgärder mot medlemsstater som inte lever upp till kraven och i förlängningen kan detta leda till rättsliga processer och sanktioner via EU-domstolen.
Hur hänger förordningen ihop med andra rättsakter?
SDG-förordningen (EU 2018/1724) är inte fristående, utan är en del av EU:s bredare regelverk för digitalisering, inre marknad och förvaltning. Den samspelar med flera andra rättsakter, bl.a. dessa:
Tjänstedirektivet (2006/123/EG)
Syftet med direktivet är att undanröja hinder för fri rörlighet för tjänster inom EU. Direktivet kräver att medlemsstaterna har kontaktpunkter online för tjänsteleverantörer, vilket SDG-förordningen bygger vidare på genom att bredda informationen och digitalisera fler förfaranden, inte bara för tjänsteföretag utan även för medborgare.
Förordningen om gränsöverskridande e-identifiering (eIDAS, EU 910/2014)
Skapar en rättslig ram för elektronisk identifiering och betrodda tjänster (e-legitimationer, elektroniska signaturer m.m.). SDG-förordningen använder eIDAS för att möjliggöra att medborgare och företag kan logga in i andra länders e-tjänster på ett säkert sätt.
Dataskyddsförordningen (GDPR, EU 2016/679)
När information och dokument delas mellan myndigheter över nationsgränser måste personuppgifter skyddas.
Direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI/öppna data-direktivet, EU 2019/1024)
Öppna data-direktivet kompletterar SDG-förordningen genom att reglera hur offentlig information får användas och återanvändas.
Single Market Enforcement Task Force (SMET) och SOLVIT
SDG-förordningen bygger in tillgång till problemlösningsverktyg som SOLVIT. Detta ger användarna hjälp när de stöter på hinder på den inre marknaden.
Vilka förberedelser behöver göras?
Hur kan svenska myndigheter förbereda sig för att följa SDG-förordningen?
Det här är en central fråga för Sverige just nu, eftersom SDG-förordningen och dess genomförandeförordning (EU-kommissionens Implementing Regulation (EU) 2019/1780) ställer konkreta krav på hur information och digitala förfaranden ska organiseras.
Som myndighet behöver du undersöka om ni omfattas av SDG-förordningen och i så fall anmäla detta till Digg. Mer information finns på sidan Analysera om ni har information enligt SDG-förordningen
Lär dig mer
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: