EU:s förordning om digitala tjänster (DSA)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG.

Förordningen innehåller regler för leverantörer av digitala tjänster och plattformar, dvs. digitala tjänster som kopplar samman användare med varor, tjänster eller information. Reglerna innebär bland annat att leverantörer måste se till att användare enkelt kan anmäla exempelvis olagligt innehåll direkt i plattformen.

Om EU:s förordning om digitala tjänster (DSA)

Vad handlar förordningen om?

Syftet med EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) är att bidra till en korrekt fungerande inre marknad för digitala tjänster och plattformar (förmedlingstjänster). Genom en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö vill man främja och skapa innovation. Syftet är också att på ett effektivt sätt skydda de grundläggande rättigheterna som finns i EU:s stadga, exempelvis principen om konsumentskydd.

Reglerna i DSA ställer särskilda krav på leverantörer av förmedlingstjänster. De måste systematiskt identifiera och vidta åtgärder för att följa reglerna. Förordningen reglerar även hur leverantörerna ska genomföra arbetet och hur de ska kontrolleras och följas upp.

Användare av de förmedlingstjänster som DSA omfattar ska

enkelt kunna anmäla olagligt innehåll direkt på plattformen
få en bekräftelse på sin anmälan
kunna klaga om deras innehåll eller konto felaktigt tagits bort
få veta om deras konto begränsats eller stängts av och få en motivering till varför
få veta om innehåll de skrivit har begränsats eller tagits bort och få en motivering till varför.

DSA innehåller även regler som handlar om användare som är missnöjda med en leverantör av förmedlingstjänster. Om en användare har kontaktat en leverantör men inte har fått någon hjälp kan den lämna ett klagomål till den nationella samordnaren i det land där personen bor. I Sverige är den nationella samordnaren Post- och telestyrelsen (PTS).

Enligt DSA ska det vara tydligt vad som är reklam och en användare ska få veta varför hen ser vissa annonser. Förmedlingstjänster får inte använda känsliga personuppgifter (som exempelvis uppgift om religiös eller politisk övertygelse) för att rikta annonser till användare.

Vilka påverkas av förordningen?

DSA gäller för leverantörer av förmedlingstjänster som de erbjuder till fysiska eller juridiska personer i en eller flera medlemsstater. Reglerna gäller oavsett var leverantören har sitt etableringsställe. DSA är i huvudsak inriktad mot mycket stora onlineplattformar och sökmotorer som har 45 miljoner eller flera användare per månad. Mindre företag är i de flesta fall undantagna från reglerna.

I DSA delas förmedlingstjänster som omfattas av förordningen upp i kategorierna:

enbart vidarefordran (mere conduit)
cachning
värdtjänster (varav vissa är onlineplattformar av olika storlek) samt
mycket stora onlinesökmotorer.

Förmedlingstjänster kan även utgöra en infrastruktur för tredje parts innehåll, vara eller tjänst, exempelvis ett meddelande, en uppladdad video, ett blogginlägg eller en vara som bjuds ut till försäljning.

När börjar förordningen gälla?

Förordningen antogs den 19 oktober 2022 och trädde i kraft den 16 november 2022. Den tillämpas i sin helhet sedan den 17 februari 2024.

Finns det några sanktioner?

Ja, det finns regler om sanktioner i DSA. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I de svenska kompletterande regleringarna anges att en sanktionsavgift ska tas ut av en leverantör som överträder någon av de skyldigheter de har enligt DSA.

En sanktionsavgift får inte tas ut om en överträdelse omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och den ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst sex procent av den globala årsomsättningen som leverantören haft under det föregående räkenskapsåret.

Det är den eller de utsedda tillsynsmyndigheterna i ett land som tar ut sanktionsavgifter. De kan i vissa fall välja att avstå helt eller delvis från att ta ut en sanktionsavgift. I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS), Mediemyndigheten och Konsumentverket som är tillsynsmyndigheter. EU-kommissionen utövar tillsyn på mycket stora plattformar och sökmotorer.

Hur hänger förordningen ihop med andra rättsakter?

I Sverige har DSA kompletterats med bestämmelser i lagen och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digitala tjänster som båda trädde i kraft den 1 december 2024. De svenska kompletterande författningarna innehåller regler om bland annat tillsynsmyndigheter, samordnare för digitala tjänster och om vite, utredningsskadeavgift samt sanktionsavgifter.

Ett antal delegerade förordningar och genomförandebeslut, som kompletterar DSA, har hittills tagits fram:

Kommissionens delegerade förordning av den 2 mars 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065

Innehåller detaljerade metoder och förfaranden för de tillsynsavgifter som kommissionen tar ut av leverantörer av mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer

Delegated regulation - 2023/1127 (europa.eu) Länk till annan webbplats.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1201 av den 21 juni 2023

Innehåller information om detaljerade arrangemang för kommissionens handläggning av vissa förfaranden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065

Implementing Regulation - 2023/1201 (europa.eu) Länk till annan webbplats.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/607 av den 15 februari 2024

Innehåller praktiska och operativa bestämmelser för driften av systemet för informationsutbyte i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065

Implementing Regulation - EU - 2024/607 (europa.eu) Länk till annan webbplats.

Lär dig mer

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad: 13 februari 2026

Tillbaka till toppen