DIGG:s tillsyn visar att samma tillgänglighetsbrister återkommer

Dåliga kontraster, att det är svårt att se vad som är i fokus och att rubriker inte är inte uppmärkta som rubriker är exempel på vanliga tillgänglighetsbrister på de webbplatser som DIGG granskat under 2022. De vanligaste bristerna är samma i år som under den förra tillsynsperioden.

När DIGG granskar tillgängligheten på webbplatser går vi igenom ungefär 50 olika kontroller. Vad och hur vi kontrollerar finns i DIGG:s tillsynsmanual Länk till annan webbplats..

De resultat DIGG sett hittills i årets tillsyn är att de brister som var vanligast under förra tillsynsperioden är de vanligaste även i år.

Vad beror det på att samma brister återkommer?

– Att samma brister återkommer tror vi som granskar beror på att arbetet med tillgänglighet många gånger görs som en punktinsats. Man köper en tillgänglighetsgranskning eller blir granskade av oss, får ett resultat och förbättrar tillgängligheten utifrån de brister man såg då. Efteråt ”glömmer” man bort arbetet med tillgänglighet och då finns risken att när nya sidor tas fram eller ny funktionalitet, ja då missar man tillgängligheten som en del i utvecklingsarbetet, säger Ilias Bennani, specialist inom digital tillgänglighet på DIGG.

Vilka är de vanligaste tillgänglighetsbristerna på granskade webbplatser?

– Bland de vanligaste bristerna är att html-koden inte validerar, det är inte tydligt uppmärkt vad som är vad på sidan, exempelvis är sådant som ser ut som rubriker inte uppmärkta som rubriker i koden. Det är också vanligt att kontraster är för låga och att det inte går att se vad som är i fokus på grund av att det saknas en tydlig fokusmarkering, fortsätter Ilias Bennani.

Regler och rekommendationer kring tillgänglighet

I vår tjänst Regler och rekommendationer finns såväl regler som rekommendationer om digital tillgänglighet. Där finns också hänvisningar till vår rättsliga vägledning som handlar om tillgänglighet.

För de vanligaste bristerna finns följande regler och rekommendationer:

De sex vanligaste tillgänglighetsbristerna

Fel på HTML-kod

Det gör att skärmläsare, ett verktyg som läser upp vad som står, riskerar att inte kunna kan tolka sidan och därmed tappar bort sig. Det innebär i sin tur att personen som använder skärmläsaren inte kan ta del av innehållet på ett likvärdigt sätt som seende personer.

Otydligt vad som är vad

Vad är huvudrubrik eller vad är underrubrik? Är det text, en punktlista eller en tabell? Är innehållet på sidan inte uppmärkt korrekt blir det mycket svårare för personer som använder skärmläsare att navigera på sidan och få innehållet uppläst på ett begripligt sätt.

Vad är i fokus?

Om man använder tangentbordet för att navigera på en sida så behöver det vara tydligt vad som är i fokus. En otydlig eller ibland ej existerande fokusmarkering innebär att det inte går att se var man är på sidan och det blir mycket svårare att kunna klicka rätt på knappar eller länkar.

Vilket språk är det?

Låneord är vanliga och om man inte anger i webbsidans kod vilket språk ordet kommer ifrån kommer en skärmläsare uttala ordet fel.

Dålig kontrast

Om det är dålig kontrast mellan till exempel textfärg och bakgrund så syns det inte så bra vad det står om man har synnedsättning eller nedsatt färgseende.

Alt-texter saknas

Om bilden inte bara är dekorativ utan innehåller information så behöver bilden en alt-text (även kallat textalternativ). Personer som inte kan ta del av bilder får då den text som bilden har som alt-text uppläst för sig och missar då inte det som visas i bild-form.

Om DIGG:s arbete med tillsyn

DIGG är den myndighet som ansvarar för att granska tillgängligheten på offentliga aktörers digitala tjänster, webbplatser och appar. Det gör DIGG genom tillsyn utifrån lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen).

Under en tillsynsperiod, som vanligtvis sträcker sig från 1 januari till 31 december, granskar DIGG ett antal webbplatser ingående. Det innebär att vi går igenom utvalda sidor på en webbplats manuellt. Då kontrollerar vi bland annat färgkontraster, hur sidan är uppbyggd strukturellt och hur formulär fungerar. Syftet är att kontrollera så att webbplatsen följer tillgänglighetkraven utifrån gällande lagstiftning.

DIGG gör också förenklade granskningar med hjälp av ett granskningsverktyg, dvs. en automatiserad granskning där ett digitalt verktyg går igenom webbplatsen och skapar en rapport med de misstänkta tillgänglighetsbrister som kan finnas på webbplatsen.

Publicerad: