Statlig e-legitimation

DIGG har fått i uppdrag av regeringen att analysera möjligheterna för och lämna förslag om framtagande och drift av en statlig e-legitimation. Uppdraget ska utföras i samarbete med Polismyndigheten och Försäkringskassan.

Mot bakgrund av det ökade behovet av säkerhet, robusthet och tillförlitlighet i kritisk samhällsinfrastruktur, behovet av att förebygga och förhindra bedrägerier, användarens möjligheter till kontroll över sin data, i kombination med de ökade kraven som eIDAS-förordningen ställer på e-legitimationer, finns det anledning att närmare överväga om staten ska utfärda en e-legitimation.

Digitala tjänster fyller dessutom en allt mer central funktion i såväl offentlig som privat service och möjligheten att styrka sin identitet och behörighet är en förutsättning för att nyttja dem. Många saknar dock fortfarande möjligheten att använda digitala tjänster där e-legitimering är en förutsättning. Det är bland annat därför det fortfarande behövs utveckling av det svenska e-legitimationssystemet och det är också därför DIGG har i uppdrag att säkerställa att e-legitimationen utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan använda den.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 31 januari 2023.

Frågor och svar

DIGG ska analysera och beräkna kostnader för att ta fram en statlig e-legitimation, de löpande kostnaderna för förvaltning och vidareutveckling samt för utfärdande av e-legitimationen. DIGG ska bedöma hur lång tid som krävs för att ta fram och kunna börja utfärda en statlig e-legitimation.


DIGG ska säkerställa att e-legitimationen utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan använda e-legitimationen.

Regeringsuppdrag att föreslå hur en statlig e-legitmiation kan utformas

Utöver att analysera kostnaderna och tiden för att ta fram en statlig e-legitimation ska DIGG också analysera och bedöma vilka personuppgifter som behöver behandlas för att kunna ansvara för den statliga e-legitimationen. De förslag som lämnas ska vara förenliga med dataskyddsregleringen.

DIGG ska också analysera vilket tekniskt stöd som behövs för att e-legitimationen ska kunna utfärdas, hur den informations- och cybersäkerhet som krävs ska säkerställas och vilka funktioner som krävs för att e-legitimationen ska kunna användas i förhållande till förlitande parter på ett effektivt, säkert och standardiserat sätt.

En projektgrupp kommer att tillsättas för att arbeta med rapporten och DIGG kommer att ta kontakt med berörda myndigheter som ska vara med att bidra i analysen.

En statlig e-legitimation tas fram för att öka samhällets robusthet. Det är därför viktigt att den statliga e-legitimationen går att använda i så många sammanhang som möjligt, inte minst i alla offentliga e-tjänster.

Ja, det kan du. En statlig e-legitimation ska vara ett alternativ för att möjliggöra att du har möjlighet att logga in i e-tjänster om en annan e-legitimation inte skulle vara tillgänglig.

Dessa frågor behöver utredas mer och kan förändras över tid. Den statliga id-kortsutredningen (SOU 2019:14) föreslog att svenska medborgare och folkbokförda över 13 år ska ges möjlighet att skaffa statlig e-legitimation.

Tidplanen för genomförandet är inte beslutad ännu.

DIGG ska ta ställning till om den statliga e-legitimationen ska finnas i flera format, både i fysiska identitetshandlingar och i digitalt (mobilt) format.

Säkerheten är en mycket viktig fråga. Kraven på den högsta tillitsnivån i Tillitsramverket för Svensk e-legitimation och dess vägledning ska uppfyllas.

Tillitsnivåer för e-legitimering

Det är inte beslutat än. Polisen, de statliga servicekontoren och utlandsmyndigheterna ska delta i uppdraget där detta utreds.

Senast uppdaterad: