En säker och tillgänglig statlig e-legitimation

I uppdraget har även ingått att föreslå en utformning som innebär att så många som möjligt kan använda e-legitimationen och hur den informations- och cybersäkerhet som krävs ska säkerställas. I den här slutrapporten från regeringsuppdraget redogör Digg också för rättsliga frågor, kostnader, finansiering och tidplan.

Digitaliseringen genomsyrar alla delar av vårt samhälle och Sverige har, ur ett internationellt perspektiv, en mycket hög användning av e-legitimationer. Det finns cirka 6000 tjänster som ställer krav på inloggning med e-legitimation. E-legitimationer är en samhällskritisk infrastruktur som måste fungera dygnet runt, årets alla dagar.

Men alla är inte med. I den så kallade fjärde industriella revolutionen befinner sig uppskattningsvis en miljon människor i Sverige i ett digitalt utanförskap genom att de saknar en e-legitimation. Det finns en mängd olika anledningar till att det är så, såväl strukturella som individuella, vilket kräver olika former av åtgärder. Det behövs en statlig e-legitimation, men det behövs också åtgärder för att få ihop helheten i e-legitimationssystemet, bland annat när det gäller hantering av den ökande brottslig-heten. Utvecklingen av en statlig e-legitimation behöver påbörjas och säkerhetsfrågorna måste sättas i fokus. Det digitala utanförskapet måste minska och offentliga aktörer måste erbjuda alla godkända e-legitimationer för inloggning i sina digitala tjänster.

Diggs förslag är att den statliga e-legitimationen utfärdas på ett kontaktlöst aktivt kort. Kortet lämnas ut av en identitetskontrollerande myndighet efter kontroll av giltig id-handling. Den statliga e-legitimationen ska ges ut på den högsta tillitsnivån enligt EU:s regelverk. Digg föreslår också att den statliga e-legitimationen ska kunna ges ut till personer som har tilldelats ett samordningsnummer och kan styrka sin identitet. Vidare bedömer Digg att användarna kommer att efterfråga mobila lösningar på smarttelefoner.

Inom EU pågår utveckling av en europeisk digital identitetsplånbok där det kommer krävas en e-legitimation på den högsta tillitsnivån. Digg föreslår att den statliga e-legitimationen ska kunna användas för att få tillgång till den europeiska digitala identitetsplånboken och att Digg får i uppdrag att påbörja utveckling av e-legitimationen för att möta EU:s tidplan. I ett sådant uppdrag bör det också ingå att ytterligare undersöka hur den statliga e-legitimationen även kan tillhandahållas via de nationella id-korten.

Sverige valde tidigt en försörjningsmodell som bygger på att marknaden tillhandahåller lösningar för e-legitimering. Valet har tjänat digitaliseringen väl och Digg bedömer att modellen bör bibehållas. Den statliga e-legitimationen föreslås vara ett komplement till de lösningar som marknaden erbjuder och erbjudas på samma villkor. Digg föreslår att den statliga e-legitimationen erbjuds offentliga aktörer via valfrihetssystem och att privata aktörer får tillgång till identifieringstjänsten för att sedan kunna utfärda identitetsintyg till digitala tjänster.

Genom att staten utfärdar digitala id-handlingar på samma sätt som fysiska id-handlingar utfärdas skapas nya möjligheter för utveckling och innovation samtidigt som själva utgivningsprocessen av den statliga e-legitimationen uppfyller kraven för den högsta tillitsnivån.
Men det räcker inte med att det finns en statlig e-legitimation. Den måste också gå att använda. Digg återkommer därför i rapporten till ett tidigare lämnat förslag om att myndigheter, kommuner och regioner måste acceptera alla godkända e-legitimationer. Detta kräver ny reglering och Digg välkomnar i rapporten att regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska analysera frågan.

I konsekvensanalysen bedömer Digg att de sammanlagda kostnaderna för utveckling och uppbyggnad av verksamheten hos Digg uppgår till 80–100 miljoner kronor. De årliga kostnaderna för Digg bedöms därefter till cirka 70 miljoner kronor och årliga kostnader för de identitetskontrollerande myndigheterna bedöms till cirka 30 miljoner kronor. Baserat på utgivningsvolymerna kommer det över tid vara nödvändigt att se över beräkningarna. Digg bedömer utvecklingstiden till 24 månader, när nödvändiga beslut fattats av regering och riksdag.