Nu gör vi inloggning och åtkomst enklare för hela välfärden

Digg skapar just nu en lösning för Samordnad identitet och behörighet. Målet är att ge medarbetare snabbare och säkrare åtkomst till tjänster inom vård, skola och annan välfärd. På den här webbsidan finns övergripande information om Samordnad identitet och behörighet.

Samordnad identitet och behörighet är en Sverigestandard för inloggning och åtkomst. Lösningen skapar förutsättningar för säker informationsdelning inom välfärden.

När organisationer använder samma regler, tekniska principer och sätt att beskriva krav blir det enklare att bygga digital samverkan som är säker, spårbar och möjlig att återanvända i fler sammanhang.

Varför Samordnad identitet och behörighet?

En gemensam lösning främjar åtkomst av system mellan olika aktörer. Samtidigt säkerställer den åtkomst för endast behöriga användare och system.

Dessutom ska vi enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS-förordningen) underlätta för både enskilda och för vården att ta del av e-hälsodata inom EU.

Det finns i dag alltså både behov och krav på att utbyta information med varandra.

Film: En introduktion till nyttan med Samordnad identitet och behörighet. Filmen är cirka 15 minuter lång och spelades in till webbinariet Digg forum 4 november 2025.

Så ser det ut i dag

I Sverige finns 290 kommuner, 21 regioner och cirka 360 myndigheter. Inom välfärden finns också ideella och privata aktörer, till exempel vårdgivare, apotek, friskolor och skolstiftelser.

När medarbetare i alla dessa organisationer ska använda digitala tjänster är de beroende av lösningar för både elektronisk identifiering och behörighetsstyrning. Det vill säga

  • vem som får tillgång till ett system
  • vad hen får göra i systemet när hen väl är inloggad.

Offentliga aktörer behöver ge sina medarbetare tillgång till IT-system som tillhör andra organisationer, till exempel när en läkare arbetar på uppdrag i en annan region.

I dag saknar vi en gemensam lösning för att hantera detta. Varje organisation måste lösa både e-legitimering och behörighetsstyrning själv, ofta system för system. Konsekvenserna blir

  • dubbla användarkonton och manuella rutiner
  • höga kostnader för integration och support
  • förseningar i arbetsprocesser, särskilt när personal rör sig mellan olika huvudmän.

Lokala eller verksamhetsspecifika lösningar, som Sambi inom vård och Skolfederation inom skolan, löser delar av problemet, men inte helheten.

En stickkontakt som inte passar i något av fyra uttag.

Rektor Erik

Erik är rektor. I hans vardag finns det många saker som prioriterar sig själva.

Ett av lärarlagen fungerar dåligt. En lärare har slutat och Erik behöver hitta vikarier. En klass i årskurs fem har haft det stökigt länge utan fast lärare. Det är många pling i Eriks inkorg och mycket spring i Eriks rum.

Samtidigt måste han hinna med allt det administrativa – hämta och lämna information i olika system hos kommunen, Skolverket, Skolinspektionen, Statistiska centralbyrån… listan är lång.

En sak han behöver göra är att söka statsbidrag – pengar som faktiskt kan göra skillnad, så att skolan kan anställa fler eller ge extra stöd. Här finns slutdatum som Erik känner att han absolut inte får missa.

Det första steget är att logga in. Han är behörig att logga in i systemet. Men han behöver använda sin privata e-legitimation. Varje systemväxling kräver sedan ny inloggning, så det blir några stycken.

Slutligen ska Erik in i ett system där han behöver ett lösenord och ett inloggningsnamn som skolan har fått med posten. Han letar och hittar till slut men arbetet har tagit en del tid. Tid som han i stället hade velat lägga på kärnuppdraget.

Sjuksköterskan Agnes

Sjuksköterskan Agnes arbetar på en vårdcentral. Hennes arbetsdag börjar ofta med flera olika inloggningar, till exempel med SITHS-kort, kod och Citrix, för att nå journalsystemet, labbsystemet eller e-recepttjänster.

Om hon behöver se en patients historik i Nationella patientöversikten krävs samtycke eller nödöppning. För läkemedel använder hon systemet Pascal, men systemen är inte alltid samkörda. En del information måste därför sökas fram manuellt.

Om Agnes patient har varit hos en privat vårdgivare syns det inte alltid, och kommer information från utlandet kan det fortfarande handla om filer på CD-skivor eller annat manuellt utbyte.

Fortfarande skickas journalkopior ibland med post eller fax mellan regioner, och vissa underlag, till exempel foton som bevismaterial, måste hanteras i fysisk form.

Så ser den digitala vardagen ut för många i vården: flera system, manuella steg och mindre tid för patienterna.

Vikarie Viktor – inom hemtjänsten

En vanlig morgon börjar Viktor sitt arbetspass hos en äldre man som behöver hjälp i vardagen. Innan Viktor ens kan börja sitt arbete behöver han logga in. Inte en gång – utan flera:

I ett system för läkemedelsinformation.
I ett annat för journalen.
I ett tredje för läkemedelsautomaten.
Och i ett fjärde för sitt eget schema.

Viktor delar tjänstemobil med andra vikarier. När han loggar in använder han sin privata e-legitimation.

Varje inloggning tar runt trettio sekunder. Vid ett enda besök behöver Viktor ofta logga in sex till tio gånger. På en dag gör han tio till tolv besök.
Det betyder att upp till en timme av arbetsdagen går till att bara logga in.

När tiden inte räcker till händer det att Viktor hoppar över inloggningen för att hinna med det som är viktigast. Det finns appar för dokumentation som skulle kunna bidra till bättre kvalitet och ökad säkerhet. I stället skriver Viktor ibland på papper. Det känns inte bra eftersom information kan försvinna och hamna i fel händer.

Helst av allt vill Viktor använda sin tid där den behövs mest – hos brukarna.

En del av lösningen finns hos Viktors arbetsgivare och i tjänsterna han behöver använda. En annan del finns i Samordnad identitet och behörighet.

It-teknikern Olga

Olga är it-tekniker. För henne handlar vardagen ofta om att försöka lappa ihop system som inte riktigt pratar med varandra. För henne innebär ett fel i ett system ofta manuell rättning i flera andra system.

Mycket av Olgas tid går till felsökning, certifikat och kontosynkronisering.

Olga vill administrera användare och åtkomster på ett effektivare sätt, men hon saknar ett helhetsstöd för att kunna göra det.

Administratören David

David arbetar som administratör. Han hanterar användare, nyanställda och vikarier i processer som är både tunga och sårbara. Minsta misstag kan påverka både säkerheten och verksamheten.

När så mycket sköts manuellt finns det risk att något glöms bort eller blir fel – att en behörighet ligger kvar fast den borde vara borttagen, att någon inte får tillgång i tid eller att någon får fel rättigheter. Det är varken säkert eller effektivt.

David önskar att mer av hans arbete var automatiserat eftersom han då kunde spara tid och han hade känt sig tryggare i sitt arbete.

Lösning på problemet

För att Sverige ska fungera digitalt behöver system från olika organisationer kunna samverka, även när de är byggda för olika syften, av olika leverantörer och med olika behov i åtanke.

I dag måste organisationer som vill använda en tjänst anpassa sig till den som erbjuder tjänsten. Nu vänder vi på det. Vi vill att den som har en tjänst som andra behöver åtkomst till, ska anpassa sig till en gemensam Sverigestandard.

Ett sätt att lösa detta är att skapa en federation, det vill säga en gemensam infrastruktur där olika aktörer kan lita på varandras inloggningar. Det innebär att en användare kan logga in hos sin egen organisation och ändå få åtkomst till andra organisationers system, utan att behöva separata konton överallt.

En identitetsfederation delar information om vem användaren är. En identitets- och behörighetsfederation går längre och delar också vad användaren har rätt att göra. Det gör det möjligt att automatiskt styra åtkomst till känslig information utan manuella rutiner eller dubbla behörighetssystem. Resultatet är mindre administration, ökad säkerhet och en bättre användarupplevelse.

Olika aktörer samarbetar utifrån organisatoriska villkor, tekniska krav och specifikationer, men varje aktör behåller ansvar för sina egna system. En federation är ett sätt att kombinera gemensam styrning med lokal kontroll.

Ambitionen är att ta till vara på redan gjorda investeringar och kunskap som myndigheter, regioner och kommuner har byggt upp.

Hur fungerar det?

Samordnad identitet och behörighet ska förenkla identitets- och behörighetshanteringen genom att vara

  • skalbar – fungera för både stora och mindre aktörer
  • effektiv – genom att underlätta samarbete
  • verksamhetsövergripande – fungera över gränserna mellan myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer.

I infrastrukturen finns en lista som innehåller anslutna e-legitimeringstjänster och system. Här sker också en kontroll av att e-legitimeringstjänsten och systemet uppfyller regelverket för Samordnad identitet och behörighet.

Tack vare infrastrukturens regler och krav kan en inloggning och behörigheter användas för tillgång till flera system. Det enda som skickas är informationen att användaren är betrodd och vilken typ av användare det rör sig om.

En person bygger broar mellan olika öar.

Vilka kommer att kunna ansluta?

Samordnad identitet och behörighet är till för verksamheter inom välfärdsområdet, som helt eller delvis är offentligt finansierade. Detta utifrån Diggs uppdrag att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.

Informationsutbyte sker mellan dessa organisationer, men också med andra aktörer. För att Samordnad identitet och behörighet ska vara relevant behöver även andra organisationer kunna ansluta. Vilka dessa organisationer är, är inte beslutat i dagsläget. Det bygger på vilka krav på informationsutbyte som de offentliga aktörerna har.

Vad ni kan göra redan i dag

Vad ni kan göra redan i dag beror på om din organisation vill nyttja en tjänst, tillhandahålla en tjänst eller om ni är en operatör.

Frågor?

Frågor och svar om Samordnad identitet och behörighet

Du kan också kontakta oss via e-postadressen: info@digg.se

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad:

Digg - Myndigheten för digital förvaltning