Generell metod för informationsutbyte mellan myndigheter – Hinderbanan
En arbetsgrupp inom MUR (Motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter) - samarbetet har tagit fram metoden ”Hinderbanan” för att underlätta digitala informationsutbyten.
Metoden är en del av Ena – Sveriges digitala infrastruktur.
Om hinderbanan
Att etablera ett informationsutbyte mellan myndigheter är ett komplext arbete som spänner över flera ansvarsområden. För att lyckas krävs det att inblandade aktörer hanterar utmaningar inom styrning, juridik och teknik tre områden som tillsammans formar grunden för ett hållbart och rättssäkert informationsutbyte mellan myndigheter. I det här metodstödet som vi kallar ”Hinderbanan” har vi identifierat sex centrala fokusområden som återkommer i nästan alla utbytesinitiativ, oavsett omfattning eller iblandade parter. Dessa områden är:
- Syfte, behov och mål
- Organisation
- Juridiska förutsättningar
- Krav och lösning
- Utveckling och test
- Införande och förvaltning
Det är viktigt att förstå att dessa fokusområden inte alltid hanteras i en linjär ordning – tvärtom är det en fördel att arbeta iterativt och parallellt med flera av dem. Exempelvis kan juridiska tolkningar påverka kravbilden, och tekniska lösningar kan även ge nya perspektiv på verksamhetsmål eller förvaltning.
Att använda utmaningarna
Varje utmaning är utformad som en checklista i form av en tabell med rubriker, beskrivningar och exempel. Genom att ta ställning till rubrikerna får alla inblandande en övergripande mätning av hur redo initiativet är att ta sig vidare.
Alla rubriker är inte aktuella för alla utvecklingsinitiativ, utan tanken är att de som lyfts fram här kan ligga till grund för att få igång en strukturerad dialog. Sannolikt behöver det för varje initiativ både läggas till och tas bort rubriker.
Tanken är att inblandade aktörer översiktligt ska få hjälp och information om vilka aktiviteter som ingår inom varje område i syfte att utveckling ska gå så fort och smärtfritt som möjligt, samtidigt som man inte heller missar något väsentligt. Rubrikerna ska skapa trygghet i att man gjort det man ska genom att alla inblandade har tagit ställning till grundläggande förutsättningar för gemensam framtagning av ett informationsutbyte.
Tillsammans utgör dessa olika fokusområden en praktisk struktur för att planera, genomföra och förvalta informationsutbyten på ett gemensamt sätt.
Metodstödet är framtaget för att vägleda exempelvis verksamhetsutvecklare eller beslutfattare genom hela processen från behovsanalys till långsiktig samverkan.
Syfte, behov och mål
Ett informationsutbyte måste vila på en tydlig och gemensam förståelse om varför utbytet behövs och vilken nytta det ska skapa för att säkra att utbytet svarar mot verkliga behov.
Att formulera syfte, behov och mål är viktigt för att säkerhetsställa rättssäkerhet, effektivitet, möjliggöra gemensam samordning och måluppfyllelse. Ett tydligt formulerat mål skapar även förutsättningar för att kunna mäta att informationsutbytet faktiskt leder till förväntade effekter, exempelvis minskning av fusk, fel eller brott.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Syfte och mål | Vad är syftet med informationsutbytet? Förändrade lagkrav? Effektivisering? | Halverad handläggningstid, ökad |
Intressenter | Vilka är de primära användarna? | Operativa handläggare, analytiker, |
Ändamål | Vad är ändamålet med utbytet? | Brottsbekämpning, analys, beskattning, |
Avgränsningar | Vad tillhandahåller vi inte? Vad ska inte ingå i utbytet? | Avgränsningar avseende |
Frekvens | Hur ofta behövs informationen? | Realtid, dagligen, “vid behov” |
Aktuell information | Hur aktuell behöver informationen vara? Kan vi hämta vid behov, eller | Nyaste uppgift och ögonblicksbild, |
Informationsbehov och flöden | Vilken typ av information behövs (övergripande)? | Personuppgifter, beslut, ärenden, |
Organisation
Samverkan mellan flera myndigheter kräver en genomtänkt styr -
och samverkanskultur. Rollfördelning, mandat, beslutsvägar och ansvar behöver vara tydligt definierade för att undvika missförstånd och
flaskhalsar under arbetets gång. Det handlar om att ta hand om både externa såväl som interna beroenden, och att etablera kontaktvägar.
Detta är viktigt eftersom olika myndigheter är organiserade på olika sätt.
En viktig aspekt av samverkan är att ekonomisk styrning och portföljstyrning är i synk mellan parterna. Det krävs inte endast samsyn kring vad som skall göras utan också kring hur det skall finansieras,
prioriteras och följas upp över tid så att alla aktörer har mandat och resurser att fullfölja sina åtaganden i takt med det gemensamma arbetet.
Myndigheter kan ha olika digitala målbilder och digital skuld vilket är en utmaning, vilket gör det viktigt att ambitionsnivåer är lika hos alla samarbetspartners.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Planering | Finns gemensam planering för utveckling, drift, förvaltning och | Gemensam roadmap, projektplaner, |
Resurser | Vilken typ av resurser behöver involveras? | Verksamhetsutvecklare, IT utvecklare, |
Ekonomi | Finns det beslut om ekonomiska resurser? Är kostnaden i proportion till nyttan? | Är aktiviteten upptagen i myndighetens |
Tid och prioritering | När behöver utbytet vara infört? | Prioriterat i olika typer av planer, beslutat i portföljstyrning, projekt eller agila utvecklingsinitiativ |
Beroenden | Vilka interna och externa beroenden finns? Hur synkroniseras dessa? | Utvecklingsstyrning, arkitekturstyrning, |
Kontaktetablering och | Har vi etablerat kontaktvägar för alla typer av frågeställningar och de tre spåren? | Teknikansvariga, juridikansvariga, |
Juridiska förutsättningar
Informationsutbyte mellan myndigheter regleras av en komplex rättslig ram inklusive sekretesslagstiftning, GDPR och speciallagstiftning. Juridisk förankring är en grundförutsättning för att utbytet ska vara tillåtet och rättssäkert.
I samband med arbete inom det här området ska de juridiska förutsättningarna för informationsutbytet utredas, och initiativet ska säkra att rättsligt stöd finns för utbytet av information.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Rättsligt stöd | Har vi rättsligt stöd för att ta emot eller lämna ut informationen och sedan använda den som tänkt? | Lagen om offentlighet och sekretess |
Informations | Är informationsutbytet reglerat i olika avtal? Finns SLA upprättat? Är det tydligt vem som ansvarar för investeringskostnader, löpande drift, | Informationsöverenskommelse, SLA |
Konsekvensbedömnin | Behöver vi genomföra konsekvensbedömning och riskanalys och är den i | Mall för konsekvensbedömning från IMY, incidenthantering, ex. hantering |
Ansvar | Vem ansvarar för informationen? Vem äger informationen? Vem förvaltar informationen? Vem är personuppgiftsansvarig? Finns | Prioriterat i olika typer av planer, beslutat i portföljstyrning, projekt eller agila utvecklingsinitiativ |
Gallring och lagring | När får informationen gallras? Vad gäller avseende lagstöd för lagring? | |
Sekretessprövning | Föreligger sekretess för uppgifter? Prövning av om uppgifter kan lämnas ut. | Sekretessbrytande generalklausul i |
Krav och lösning
Det behövs en gemensam kravbild och förståelse för vilken information som skall utbytas, i vilket format och på vilket sätt. En robust lösningsarkitektur som tar hänsyn både till verksamhetsbehov och
tekniska förutsättningar för långsiktig hållbarhet.
En viktig del inom detta området är att tydligt definiera säkerhetskrav och behörighetsstyrning. Myndighetsövergripande informationsutbyten innebär ofta hantering av känsliga eller skyddsvärda uppgifter vilket ställer höga krav på autentisering, auktorisering, spårbarhet och dataskydd.
När aktörer utbyter information är det också avgörande att alla parter tolkar data på samma sätt. Om begrepp, modeller och strukturer skiljer sig på mellan organisationer uppstår risk för missförstånd, felaktiga tolkningar och bristande kvalitet i beslutsunderlag. Att enhetligt beskriva information, både semantiskt (vad det betyder) och tekniskt (hur det struktureras) med hjälp av befintliga standarder möjliggör återanvändning och underlättar digitala informationsflöden.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Datainnehåll och | Finns begrepps , informations -och datamodeller? Är datatyper standardiserade? | Gemensamma informationsmodeller och semantisk mappning mellan begrepp. ISO standard för t.ex. datum, standarder för metadata |
Informationssäkerhet | Hur har vi tagit hänsyn till sekretess, säkerhetsklassning och skyddsnivå? Finns gemensam | Genomfört informationsklassificering, gemensamma |
Säkerhet och behörighet | Vad har vi för krav på autentisering och auktorisering? Får endast rätt resurser tillgång till rätt information? | Behörighetsstyrning på organisationsnivå, |
Tekniska gränssnitt | Är gränssnitten dokumenterade? Har vi versionshantering? Har vi systemstöd för att ta emot och behandla informationen? Vad är rimliga responstider? Ska/kan vi leverera enligt olika standarder och olika format? Vilka krav finns på loggning? | Format såsom REST gränssnitt, icke funktionella krav t.ex. svarstider, felhantering |
Kanalstrategi och | Har vi beaktat vilken kanal som är lämpligast för aktuellt informationsbehov? Behöver vi agera i realtid? Behöver vi agera på förändringar (händelser)? Har vi stora mängder som inte är tidskänsliga? Stödjer kanalen arbetssättet? Vilka krav finns avseende tillgänglighet och | API, batch, e |
Återanvändning och | Finns sektors | Navet (folkbokföringsuppgifter), SSBTEK, |
Källa och format | Var finns informationen idag? Hur tillgänglig är den? Vilket format har informationen i | Verksamhetssystem, vilken myndighet, |
Utveckling och test
Utvecklingsarbete kopplat till framtagningen av ett informationsutbyte måste ske samordnat, iterativt och med fokus på kvalitetssäkring. Testning av både teknik och information är avgörande för att säkerhetsställa att utbytet fungerar som avsett i alla parters arbetssätt och system.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Teknisk samordning | Är tekniska plattformar, protokoll och standarder samordnade? Har vi arkitekter som ansvarar för helhetssynen? | |
Releasehantering | Är releasecyklerna koordinerade mellan myndigheterna? Har vi plan för rollback och incidenthantering om vi påverkar varandra? | |
Gemensamma | Finns gemensam strategi för utveckling och test? | |
Miljöer, test och | Har vi miljöer som täcker behoven inkl. test mellan aktörer? Har vi produktionslika testdata? Hur verifierar vi att utbytet fungerar i praktiken, och är integrerat i tänkt arbetssätt? Finns det behov av pilot? Behöver vi test tjänster i produktionsmiljöer? | Testpersonnummer (dataportalen.se) Länk till annan webbplats. |
Dokumentation och | Är det tydligt dokumenterat hur utbytet fungerar och används? Har vi beslutsunderlag för varför specifika lösningar valdes? | Spårbarhet till beskrivningar av |
Införande, drift, förvaltning och vidareutveckling
Ett informationsutbyte är inte färdigt vid driftsättning. Förvaltning, support, uppföljningar och förbättringar måste organiseras och finansieras gemensamt. Här avgörs om informationsutbytet blir ett levande verktyg eller en engångsinsats.
Rubrik | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
Utbildning | Utbildning avseende rättsliga förutsättningar för utbytet, rutiner kring hantering av känslig information. Informationstillfällen om att nya utbyten är tillgängliga. Utbildning för att minska risker för att felaktiga/gamla kanaler används i samband med införande av nya kanaler. Skapa handledningsstöd/metodstöd för operativa användare av | Utbildningsinsatser, handledningsstöd, |
Uppföljning | Vad skapar informationsutbytet för värde? Vad har vi för mätvärden och hur skapas statistik? Får vi även feedback från användare? Finns gemensamma KPI:er eller andra nyckeltal? Hur mäter vi faktiskt användning i relation till kostnader? Kan vi följa upp gemensamt över eko systemet? | Handläggare får automatiskt rätt uppgift i ärenden, beslutsfattare får uppdaterad |
Långsiktig förvaltning | Har vi budget för långsiktig förvaltning? Har vi rutiner för långsiktigt förvaltning? Har vi rutiner för uppdatering av avtal; kontaktpersoner och liknande? | |
Loggning och | Utreda behov av och utveckla loggning av alla känsliga system och integrationer, automatisk loggning av åtkomst till personuppgifter och annan känslig information, | Bevarar och gallrar vi loggar i driftmiljöer |
Kontinuerlig | Hur ofta ska det ske? Vem initierar? Finns det riktlinjer vi måste följa? |
|
Verktyg och begreppsmodell
Att ta fram en gemensam begreppsmodell är ett effektivt sätt att säkerställa att alla parter i ett informationsutbyte menar samma sak med samma ord! När flera myndigheter samarbetar finns ofta skillnader i hur begrepp definieras, används och tolkas även om de ”verkar lika på ytan”.
Att ta fram en gemensam begreppsmodell skapar en gemensam förståelse för informationens innehåll och struktur vilket minskar risken för missförstånd, felaktiga tolkningar och kvalitetsbrister.
En begreppsmodell är även ett bra stöd vid t.ex. kravställning, testning och juridisk analys och kanske framför allt i samband med utformning av lösning.
Följande modell är endast ett exempel, tanken är att inblandade parter behöver ta fram en egen begreppsmodell.

Begreppsmodellen är en grafisk representation till hur olika begrepp relaterar till varandra. Bilden visar exempel kring hur informationsutbyte mellan myndigheter kan se ut.
Ansvarsmatris
För att konkretisera vem som gör vad, när och på vilket mandat i samband med utveckling av ett informationsutbyte är ansvarsmatriser ett bra stöd. En ansvarsmatris minskar risker för dubbelarbete, missförstånd och otydligheter särskilt i komplexa samarbeten där flera myndigheter är involverade med olika roller, resurser och styrmodeller.
En väl förankrad ansvarsmatris bidrar till effektiv styrning, bättre samordning och tryggare beslutsfattande genom hela utvecklingsprocessen.
Följande HUKI matris är endast ett exempel, och tanken är att involverade aktörer kan överväga att ta fram en egen HUKI matris gemensamt.

Bilden ovan visar ett exempel på hur ansvar och mandat i ett informationsutbyte kan tydliggöras med hjälp av en ansvarsmatris. I bilden visas en HUKI-matris där aktiviteter listas i y-led och involverade roller i x-led. För varje aktivitet markeras vem som är huvudansvarig (H), vem som utför (U), vem som ska konsulteras (K) och vem som behöver hållas informerad (I). Matrisen ger en tydlig överblick över vilka roller som behöver involveras och på vilket sätt i varje aktivitet.
Klicka här för att förstora bilden. png, 76.9 kB.
Samlingsplatser för befintliga utbyten
Genom att använda myndigheters dataportaler och samlingsplatser för informationsutbyten får organisationer en tydligare överblick över befintliga datadelningar, API:er och informations specifikationer. Det underlättar planering och samverkan mellan aktörer, minskar risken för utveckling av parallella lösningar och bidrar till ökad återanvändning av befintliga standarder och gränssnitt.
Samlingsplatserna främjar transparens och interoperabilitet i det offentliga ekosystemet och stärker förmågan att dela information på ett kostnadseffektivt och säkert sätt.
Ett antal exempel på samlingsplatser hittas på följande länkar:
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: