Covidbevis – en biljett till samhället
Efter nästan ett år av den globala pandemin och det första svenska dödsfallet med covid-19 fick Digg, den 4 februari 2021, i uppdrag av regeringen att projektleda utvecklingen av infrastrukturen för vaccinationsbevis, det som kom att bli heta covidbevis. Den1 juli samma år trädde EU-förordningen om covidbevis ikraft och tjänsten covidbevis.se öppnades för utfärdande av digitala covidbevis. Den 1 juli 2023 upphörde förordningen och tjänsten togs ur bruk. Användningen av covidbevis var en biljett till ett samhälle med starka restriktioner för befolkningen, för resande och för inträde till evenemang och lokaler.
Utveckling av covidbevis
Utvecklingen av de svenska covidbevisen gjordes på en mycket kort tid och under svåra förutsättningar. EU-förordningen som skulle reglera hela EU-systemet för bevis om att människor vaccinerats, testats negativt eller tillfrisknat från covid-19-infektion samt stödja rätten till frihet (att resa) i Europa, var under framtagande parallellt med utvecklingen.
Det fanns ingen teknisk lösning att använda eller någon idé om hur systemet skulle utformas. Inledningsvis fanns inte heller någon eller några myndigheter utpekade som ansvariga för det slutliga systemet eller delar därav. Till detta gällde förutsättningen att allt arbete bara kunde utföras digitalt utan samverkan i fysiska rum mellan personer som i de flesta fall aldrig mötts tidigare.
Under sommaren 2021 färdigställdes och driftsattes vaccinationsbevis den 1 juli, testbevis den 15 juli och tillfrisknandebevis den 8 augusti. Den första dagen utfärdades 500 000 covidbevis.
Digg, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och Regioner, med regioner och kommuner, bidrog tillsammans med ett stort antal andra offentliga och privata organisationer till att utvecklingen, tillämpningen och användningen av covidbevissystemet blev så framgångsrikt. Under de två åren covidbevis.se var i drift, från 1 juli 2021 till 1 juli 2023, utfärdades över 18 miljoner digitala covidbevis till 6,5 miljoner enskilda individer i Sverige.
Tjänsten covidbevis.se utvecklades med stor hänsyn tagen till att den främst var en digital tjänst för utfärdande av covidbevis och att den skulle ge service till många människor med olika förutsättningar att använda tjänsten. Digital inkludering var en av många viktiga aspekter som beaktades i utvecklingen av tjänsten. Ungefär 1,5 %, ca 270 000, av alla utfärdade covidbevis behövde utfärdas och skickas med brev, hämtas ut på en myndighet eller på ett apotek genom en manuell hantering.
Den mycket snabba och intensiva utvecklingen, med ovanligt svåra utvecklingsförhållanden, har inneburit helt nya erfarenheter och lärdomar som bör återanvändas i offentlig förvaltnings digitalisering. Digg anser att viktiga förutsättningar för att lyckas är tillit och förtroende, med breda och öppna mandat, i detta fall genom regeringsuppdragen samt möjlighet att delegera och fördela 3 (55)
medel till andra aktörer. För att digitalisera snabbt bör man anta ett agilt förhållningssätt, stimulera idéutveckling för att skapa innovation samt utveckla i gräns- och prestigelös samverkan. Kommunikation, juridik, kundtjänst och andra verksamhetstypiska områden är nyckelkompetenser på samma sätt som teknikkompetens när det gäller hyperdigitalisering (forcerad utveckling med teknikens möjligheter).
Utveckling av verifieringslösning
Med ett ändrat uppdrag den 18 november 2021 fick Digg uppgiften att utveckla en verifieringslösning för att kontrollera vaccinationsbevis vid evenemang i Sverige med fler än 100 deltagare. Verifieringslösningen, dels som app, dels som kod som användes i lösningar framtagna av evenemangsarrangörer, driftsattes och började användas den 1 december 2021. Apparna installerades 113 000 gånger och användes under en period av drygt två månader.
Denna period, då covidbevis blev en biljett till kultur, idrott och andra publika evenemang, visade också på hur klyftor mellan de som är digitalt inkluderade och de som står utanför det digitala samhället ser ut. Digitala bevis hämtades ut på sekunder för att gå på bio. Den som inte hade eller kunde använda en e-legitimation fick vänta dagar eller veckor på att få ett bevis hemskickat.
Digitala intyg och lösningar för att öka digital delaktighet
I mars 2022 gav regeringen ett tilläggsuppdrag att beakta konsekvenserna gällande digitalt utanförskap. Digg fick uppgiften att ta fram lösningar som leder till att fler kan använda digitala tjänster, som exempelvis covidbevis. Digg skulle också skapa en mer generell bevislösning som kan användas för andra ändamål och för digital delaktighet samt vid eventuell ny pandemi eller kris. Med tilläggsuppdraget följde också att alla tekniska miljöer och lösningar slutligt skulle föras över till E-hälsomyndigheten. Överlämningen av tekniska miljöer och lösningar är genomförd, med god samverkan med E-hälsomyndigheten och Försäkringskassan. Ett ramverk som ger möjlighet för alla offentliga organisationer att utveckla tjänster för digitala bevis och intyg, för att ersätta analoga motsvarigheter som används idag, är framtaget.
Digg redovisar i denna rapport insikter om att samhället är digitalt, att det krävs e-legitimation för att få tillgång till det, att digitalt utanförskap är både komplext och kostsamt samt att individen får ta ett stort ansvar trots att det till stor utsträckning bör vara samhället som gör det. Det har gjorts mycket av många för att öka den digitala mognaden och för att inkludera fler, men det går långsamt eftersom utvecklingen inte sker samordnat och effektivt. Digg beskriver i det följande 14 förslag som, om de utförs samordnat, kan leda att ingen som vill vara digital behöver lämnas utanför det digitala samhället.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Publicerad: