Oskäligt betungande – vad är det och när kan det vara aktuellt?

Ett begrepp som finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) är ”oskäligt betungande anpassning”. Det innebär att en offentlig aktör under vissa förutsättningar inte behöver uppfylla de tillgänglighetskrav som finns i DOS-lagen, om det är oskäligt betungande att fullgöra dessa krav.

En offentlig aktör är alltid skyldig att tillgängliggöra digital service så långt det är möjligt. Det finns dock undantag som till exempel ”oskäligt betungande anpassning”.

Oskäligt betungande anpassning

Oskäligt betungande anpassning innebär att under vissa förutsättningar kan en offentlig aktör skjuta upp att göra delar av den digitala servicen tillgänglig. Digital service är exempelvis webbplatser, e-tjänster eller appar, men även de dokument, ljudinspelningar och filmer som finns publicerade digitalt.

Oskäligt betungande är alltid ett undantag som ska vara tillfälligt och ha en begränsad omfattning.

När kan det vara ok att hävda en tillgänglighetsförbättring som en oskäligt betungande anpassning?

– En offentlig aktör kan hävda att en tillgänglighetsförbättring är oskäligt betungande om kostnaden att tillgänglighetsförbättra är oskälig i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning och/eller medför stora problem för den offentliga aktören att fullfölja sina ordinarie uppgifter, säger Ilias Bennani, specialist inom digital tillgänglighet på Digg.

Oskäligt betungande bedöms från fall till fall

– På Digg är vi restriktiva med att godta undantag på grund av oskäligt betungande omständigheter. Digital service ska vara tillgänglig, men under vissa förutsättningar kan det finnas skäl att åberopa oskäligt betungande. Bedömningen sker alltid från fall till fall när vi utför tillsyn, fortsätter Ilias Bennani.

Nja – eventuella skäl till att åberopa oskäligt betungande

  • En förbättring kommer att ske i närtid, till exempel byte av publiceringsverktyg. Därför rättas inte brister nu.
  • En förbättring är mycket kostsam i förhållande till den totala budgeten.
  • En förbättring måste prioriteras ner till förmån för andra åtgärder som är uppenbart verksamhetskritiska.
  • En tillgänglighetsbrist som uppenbart endast drabbar ett fåtal personer vid mycket speciella situationer och kostnaden för att åtgärda denna brist är stor i förhållande till den totala budgeten.

Inte ok att hävda som oskäligt betungande

Det finns ett flertal situationer då Digg (vid tillsyn) inte godtagit en offentlig aktörs skäl till att en tillgänglighetsförbättring är oskäligt betungande.

Nej – inte skäl till att åberopa oskäligt betungande:

  • En förbättring prioriteras ner till förmån för ordinarie verksamhet
  • En förbättring ryms inte i vår budget.
  • En förbättring planeras in om ett år.
  • ”Tillgänglighetsbristen drabbar knappast någon.”
  • ”Om vi måste åtgärda bristen så stänger vi ner tjänsten”

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd kring oskäligt betungande anpassning är att aktören hävdar att de inte har några användare som behöver digital tillgänglighet.

– Vem som använder en webbplats, e-tjänst eller app kan en aktör aldrig känna till fullt ut. Även i homogena grupper finns dessutom personer med så kallade ”dolda funktionsnedsättningar”. Dessutom ska alla ha tillgång till digital offentlig service, fortsätter Ilias Bennani.

Ett annat missförstånd är att den offentliga aktören tror att det räcker med att skriva vad de anser är oskäligt betungande i tillgänglighetsredogörelsen.

– Tillgänglighetsredogörelsen ska innehålla information om kända tillgänglighetsbrister, men också det aktören åberopar som oskäligt betungande. Vid tillsyn är det Digg som kontrollerar och eventuellt godtar det aktören angett som oskäligt betungande. Det är aldrig aktören själv som kan fatta beslut om vad som är oskäligt betungande anpassning, avslutar Ilias Bennani.

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Publicerad: