Årsrapport för programmet för ett digitalt Europa 2025

Detta är den fjärde årsrapporten inom regeringsuppdraget att ansvara för en nationell samordningsfunktion och medfinansiering för programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL). Uppdraget genomförs av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i samverkan med E-hälsomyndigheten (EHM), Myndigheten för civilt försvar (MCF; tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ MSB), Post- och telestyrelsen (PTS), Tillväxtverket (TVV), Vetenskapsrådet (VR), Vinnova samt, från december 2025, Socialstyrelsen.

Till skillnad från tidigare år, då återrapporteringen har skett i tre separata delrapporter, lämnas i år en samlad och sammanhållen rapport som omfattar myndigheternas arbete, det svenska deltagandet i programmet samt förslag på prioriteringar och plan för hantering av medfinansieringsmedel. Syftet är att ge en mer sammanhållen och lättöverskådlig bild av Sveriges arbete med DIGITAL.

Under 2025 har DIGITAL-programmet gått in i sin avslutande arbetsprogramperiod (2025–2027). Arbetsprogrammet stärker kopplingen till EU:s digitala kompass 2030 och nya rättsakter såsom AI Act, Chips Act och europeiska hälsodataområdet (EHDS). Samtidigt trädde Sveriges nationella digitaliseringsstrategi 2025–2030 i kraft under 2025, följt av AI-strategin i februari 2026, och myndigheterna i samordningsfunktionen har beslutat att integrera de nationella strategierna i den svenska prioriteringen av DIGITAL-projekt, särskilt genom fokus på AI och ny teknik, data samt säkerhet.

Sveriges samlade deltagande i DIGITAL uppgick per februari 2026 till cirka 65 miljoner euro. Sverige placerar sig på trettonde plats bland deltagande länder, med 2,9 procent av beviljade medel totalt i programmet. Svenska lärosäten och forskningsaktörer är fortsatt starkt representerade bland mottagarna, medan företagens andel av beviljade medel är lägre än genomsnittet inom programmet – det vill säga lägre än i andra länder. Detta indikerar ett fortsatt behov av att stärka det svenska näringslivets deltagande.

Under året aviserade regeringen en förstärkning av den nationella medfinansieringen med drygt 100 miljoner kronor per år från och med 2026, totalt cirka 600 miljoner kronor över sex år. Detta är ett viktigt steg för att förbättra svenska aktörers förutsättningar att delta i DIGITAL, särskilt mot bakgrund av att osäker finansieringsmodell, låg ersättning för indirekta kostnader och långa ledtider tidigare identifierats som hinder för
deltagande. Samtidigt konstateras att ökad medfinansiering i sig inte är tillräcklig för att väsentligt höja Sveriges relativa position, utan behöver kombineras med tydligare prioriteringar, riktade insatser och stärkt strategisk påverkan i programkommittéarbetet.

Mot denna bakgrund har myndigheterna i samordningsfunktionen under 2025 utvecklat en mer transparent och förutsebar prioriteringsmodell för nationell medfinansiering. En ny process med intresseanmälan har införts för att skapa bättre framförhållning och budgetplanering. Modellen bygger på tydliga urvalskriterier kopplade till Sveriges digitaliseringsstrategi, EU:s policyprogram Path to the Digital Decade, eller det digitala decenniet, samt särskilda svenska prioriteringar, inklusive digital suveränitet, EHDS och ökat deltagande från små och medelstora företag.

EU-kommissionens halvtidsutvärdering av DIGITAL, publicerad i slutet av 2025, bekräftar programmets strategiska betydelse men pekar också på administrativa och finansiella utmaningar. Erfarenheterna tas vidare i förslaget om en europeisk konkurrenskraftsfond (EKF) inom nästa fleråriga budgetram 2028–2034, vilket innebär att Sveriges arbete med DIGITAL även behöver ses i ett bredare strategiskt EU-sammanhang.

Sammantaget ger denna rapport en integrerad bild av Sveriges arbete med DIGITAL under 2025 – från nationell samordning och deltagandestatistik till styrningsutveckling och framtida prioriteringar. Den förstärkta medfinansieringen och den uppdaterade prioriteringsprocessen skapar förbättrade förutsättningar inför perioden 2026–2027, men fortsatt strategisk samordning, mobilisering av näringslivet och aktiv påverkan på EU-nivå är avgörande för att stärka Sveriges långsiktiga genomslag i programmet.