Europeiska digitala infrastrukturkonsortier (Edic)

Sammanfattning

Möjligheten att inrätta Europeiska digitala infrastrukturkonsortier (Edic) skapades i slutet av 2022, som en del av EU:s policyprogram för det digitala decenniet (DDPP). Edic syftar till att underlätta samarbete och digital infrastrukturutveckling mellan EU-länder. Till skillnad från tidsbegränsade EU-projekt möjliggör Edic:ar långsiktigt arbete, vilket ska skapa en mer gynnsam miljö för EU:s digitala omställning.

Denna rapport är resultatet av en kartläggning som beställts av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Verket för innovationssystem (Vinnova). Syftet med kartläggningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om Edic, kompletterat med en analys av vilka behov av information och rådgivning kopplat till Edic:ar som finns hos svenska intressenter.

En Edic är ett sätt att organisera arbete om flerlandsprojekt i enlighet med Digitala decenniet 2030

En Edic är ett sätt för EU:s medlemsländer att samarbeta kring ett flerlandsprojekt som bidrar till målsättningarna i DDPP. Det finns flera andra sätt, en inspiration för Edic:ar har varit de Eric:ar som är etablerade sedan flera år och som arbetar med forskningsinfrastruktur.

Varje Edic är en juridisk person som kan agera självständigt med samma rättigheter som juridiska personer i varje medlemsland och exempelvis ansöka om EU-medel. Minst tre medlemsländer krävs för att bilda en Edic, och arbetet även öppet för observatörer. Stadgarna styr Edic:arnas arbete, och det finns obligatoriska delar av stadgarna som ska förhandlas fram innan en Edic beslutas. Stadgarna behöver bland annat innehålla uppgifter om vad en Edic ska göra, vilka som kan vara medlemmar eller observatörer och hur beslutsfattande ska ske.

EU-kommissionen är accelerator för arbetet

Edic:arna ska drivas av EU-medlemsländerna, men EU-kommissionen har en uttalad roll i att stötta arbetet. Det är också EU-kommissionen som formellt godkänner en ansökan om att bilda en Edic.

Regeringskansliet behöver ta ställning till om Sverige ska delta

Den svenska beslutsprocessen är ännu oprövad. Enligt Regeringskansliet är utgångspunkten att ett medlemskap behöver beslutas av riksdagen efterssom det är förknippat med en medlems-avgift. Om Sverige ska vara observatör krävs ett regeringsbeslut. Den som ska företräda Sverige som land behöver också vara en offentlig aktör som har regeringens förordnande att göra det. Dialogen med Regeringskansliet behöver ske både med Finansdepartementet (som ansvarar för digitaliseringspolitiken) och med respektive sakdepartement. De personer som intervjuats i samband med kartläggningen uppfattar att det varit svårt att få till stånd en dialog med Regeringskansliet och att återkopplingen har varit bristfällig.

Processen för hur beslut ska fattas, vilka underlag som behövs och vilka kriterier som ska ligga till grund för beslutet uppfattas som otydlig. Detta skapar en osäkerhet bland aktörer som vill medverka, även kopplat till att de sökt Regeringskansliets stöd i exempelvis juridiska frågor utan att få respons. Den långsamma hanteringen riskerar att försvaga Sveriges position och möjlighet att påverka arbetet när det tar form.

Både nyttor och utmaningar kopplade till Edic:arna

Om Sverige väljer att delta finns en rad nyttor som förväntas uppstå. Alla som är engagerade i ett område där en Edic kan komma att bildas betonar vikten av att det uppstår konkreta resultat utan en alltför tung administrativ börda. Det finns förväntningar på att tydliga resultat ska uppstå inom en relativt snar framtid. Bland förväntade resultat i nuläget finns bättre digitala tjänster, en europeisk språkmodell som inkluderar svenska, förbättrad infrastruktur och lösningar för hållbar stadsutveckling. För hälsoområdet kan det innebära förbättrad tillgång till data för forskning och vård, vilket kan leda till snabbare innovation och effektivare behandlingar.

Om EU-kommissionens inriktning att projektmedel kommer att gå via Edic:ar får genomslag, får det till konsekvens att de länder som inte är med därför inte kan få tillgång till dem. De lösningar som tas fram inom en Edic är också framtagna för medlemmar (och i viss mån för observatörer).
En betydelsefull utmaning är kopplad till hantering av känsliga personuppgifter, någon som för närvarande är en fråga som diskuteras kopplat till Edic:ar som hanterar hälsodata. I nuläget verkar en Edic inte skapa de rättsliga förutsättningar som krävs för att hantera känsliga personuppgifter, något som är avgörande för samarbeten för forskning och innovation inom hälsa- och sjukvård (och andra områden som hanterar känsliga personuppgifter).

Konsekvenser av icke-beslut

För varje Edic behöver kostnader och nyttor vägas mot varandra. Att delta som medlem i en Edic innebär kostnader, både i form av medlemsavgifter och resurser för att delta i arbetet. Att delta som observatör medför ofta ingen medlemsavgift, men det krävs resurser för ett aktivt deltagande i samarbetet.

Sveriges ställningstagande till att delta som medlem eller observatör i de Edic:ar som bildats, eller är på väg att bildas, är hittills en långsam och otydlig process. Farhågan hos merparten av intervjupersonerna är att den långsamma processen riskerar att leda till att svenskt inflytande minskar och att Sverige tappar fördelar och upparbetade samarbeten på områden som prioriterats under lång tid. Det finns även behov av att koppla Edic:arna till övergripande prioriteringar inom exempelvis innovation och konkurrenskraft.

Tre beslutade Edic:ar, fler på gång

I nuläget finns tre Edic:ar bildade: En om utveckling av språkteknologi och stora språkmodeller (ALT-Edic), en om digitala tvillingar för stadsutveckling (LDT CitiVERSE Edic) och en om blockkedje-tjänster (Europeum Edic). ALT-Edic framstår som den som kommit längst i sitt förberedande arbete, men ingen av dem är fullt verksam ännu. Sverige är inte medlem i någon av dessa Edic:ar, men väntas ansluta som observatör till Europeum-Edic inom kort.

Andra Edic:ar är på väg att bildas och svenska aktörer är engagerade i arbetet med flera av dem. Det gäller bland annat ett samarbete inom mobilitet och logistik, där Trafikverket deltar i det förberedande arbetet. Inom hälsodata pågår för närvarande förberedande arbete med en Edic inom bilddiagnostik om cancer (EUCaim), en för genetikdata (Genome Edic), en inom en AI-testbädd för hälsa (TEF Health Edic) och ytterligare en inom hjärnforskning vars arbetsnamn är E-brains Edic.

Behov av en tydligare beslutsprocess och stöd i arbetet

Av intervjuerna med svenska aktörer som arbetar inom områden där Edic:ar har bildats, eller är på väg att bildas, framkommer några tydliga behov och synpunkter. Dessa är:

• Ett ökat engagemang från Regeringskansliet och bättre samordning mellan departementen
• En tydligare beslutsprocess och information om vilka underlag och vilka kriterier som ska ligga till grund för ett ställningstagande.
• Vikten av att förstå konsekvenser av ett icke-beslut – där Sverige ställer sig utanför tidigare prioriterade samarbeten och avstår från möjligheter att påverka hur Edic:en utformas.