Halvtidsutvärdering av det svenska deltagandet i Programmet för ett digitalt Europa

Sammanfattning

På uppdrag av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har Åström Analys AB i samarbete med Beval AB utvärderat det svenska deltagandet i programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL). Syftet med uppdraget var att kartlägga resultat och tidiga effekter för projektdeltagare och samhälle för att skapa beslutsunderlag avseende inriktning för programmets nationella samordningsfunktion och nationell offentlig medfinansiering. Datainsamlingen har bestått av dokumentanalyser, registeranalyser, intervjuer, webbenkät och fem fallstudier av projekt. Uppdraget genomfördes under perioden juni–december 2024.

Motiv för att delta i DIGITAL

Deltagarnas främsta motiv för att delta i projekt i DIGITAL var att i samverkan med andra aktörer få utveckla nya eller förbättrade lösningar, metoder eller system, att få bygga egen kompetens, att få tillgång till extern kompetens, att få lösa specifika problem, att få utveckla centrum för att erbjuda stödtjänster och att få finansiering från EU-kommissionen.

Deltagarnas behov

De flesta deltagare anser att DIGITALs utlysningar är ämnesmässigt relevanta, vilket bör kunna tolkas som att programmet möter deras behov, men däremot möter programmet inte deras behov av finansiering. Eftersom DIGITAL främst handlar om samhällsbehov kan deltagarnas behov anses vara av underordnad betydelse och det är därför svårt att förstå varför programmets finansieringserbjudande har gjorts så oattraktivt.

Aktiviteter i projekt

Många deltagare uppger att centrum för att erbjuda stödtjänster har etablerats, medan färre uppger utveckling respektive implementering av nya eller förbättrade lösningar, metoder och system, utveckling av kurser, etablering av infrastruktur samt utveckling av riktlinjer, bästa praxis och vägkartor. Det är emellertid i hög grad fråga om pågående utveckling.

Exempel på centrum för att erbjuda stödtjänster är fyra innovationshubbar för att understödja införande av digital teknik, ett centrum för att samordna svensk FoI inom cybersäkerhet, ett centrum för att understödja tillgång till europeiska superdatorer och ett centrum för att skydda barn online.

Exempel på infrastrukturer som har etablerats eller som är under utveckling är superdatorn Arrhenius, AI-testbäddar, digitala identitetsplånböcker, digitala produktpass, gemensamma dataområden och en testanläggning för säkra kvantkommunikationstekniker.

Resultat och effekter för deltagare

Vissa deltagare har fått stöd för att kunna nyttja infrastrukturer och en del av dem har redan gjort det, medan färre har säkrat följdprojekt med svensk och/eller europeisk offentlig finansiering. Några deltagare har utvecklat demonstratorer. Deltagare har kompetensutvecklats, har utvidgat sina nätverk, har marknadsfört den egna organisationen, har fått ökad insikt i behov, utveckling, kultur och marknader i andra länder och i den regulatoriska kontexten på EU-nivå, har fått ökad förståelse för vad som krävs för att bygga upp gemensamma system, och har fått resurser för att vidareutveckla befintlig verksamhet. Deltagarnas förväntningar på ytterligare resultat och effekter i framtiden är höga.

Vissa deltagare anför bibehållen eller utökad verksamhet i Sverige och positiv inverkan på organisationens internationella konkurrenskraft. Undantaget nya affärsmodeller och affärsområden är de redan realiserade kommersiella effekterna för företag blygsamma, men deras förväntningar på ökad omsättning, ökad export och sänkta kostnader är mycket höga.

Effekter på samhällsnivå

Deltagarna bedömer att deras projekt i tämligen begränsad utsträckning har bidragit till förbättrad digital kompetens för individer, till digitalisering av näringsliv och offentlig sektor samt till interoperabilitet och datadelning mellan länder, men en majoritet förväntar sig att sådana effekter så småningom kommer att realiseras.

Många av projektens framtida effekter kommer emellertid troligtvis inte att gynna projektdeltagarna själva utan användarna av det som projektdeltagarna har utvecklat, implementerat och etablerat. Mycket talar för att dessa effekter kommer att visa sig bli de viktigaste och mest spridda.

Negativa incitament för deltagande

De i särklass viktigaste anledningarna till att deltagandet inte är mer omfattande är att få deltagare kan räkna med att själva få rimlig avkastning på sin investering och att DIGITALs finansieringserbjudande är tämligen oattraktivt. Det senare har nationell offentlig medfinansiering delvis kompenserat för, men sådan har inte beviljats alla deltagare och inga företag.

DIGITALs mervärde

En klar majoritet av deltagarna bedömer att deras projekt inte hade genomförts om det inte hade fått offentlig delfinansiering genom DIGITAL och de hade då inte heller satsat motsvarande egna resurser. De stödcentrum och infrastrukturer som har etablerats eller som är under utveckling hade inte etablerats utan finansiering från DIGITAL, medan de resultat och effekter som projektdeltagarna själva har erfarit och förutser är mindre tydliga.

DIGITAL syftar till uppbyggnad av digital infrastruktur i gränslandet mellan tillämpad forskning och prototypande. Programmet kompletterar därmed Horisont Europa väl, vilket understryks av att projekt i DIGITAL tenderar att avslutas på märkbart högre teknikmognadsnivå än projekt i Horisont Europa.

Rekommendationer till Regeringskansliet

Mot bakgrund av utvärderingens konstateranden bör Regeringskansliet överväga att:

• Tillse att den nationella digitaliseringsstrategin innehåller prioriteringar och ambitionsnivå för deltagande i relevanta EU-program
• Anslå mer resurser till nationell medfinansiering av svenska deltagare i DIGITAL
• Anslå mer resurser till DIGITALs nationella samordningsfunktion
• Verka för markant ökad finansieringsnivå för indirekta kostnader om DIGITAL planeras fortsätta under kommande fleråriga budgetram.

Rekommendationer till den nationella samordningsfunktionen

Förutsatt att Regeringskansliet ökar anslaget till medfinansiering och till den nationella samordningsfunktionen bör myndigheterna överväga att:

• Konkretisera prioriteringar och ambitionsnivåer för svenskt deltagande i relevanta EU-program, inklusive DIGITAL
• Etablera nationella referensgrupper (där sådana saknas)
• Vid programkommittémöten aktivt verka för att svenska behov tillgodoses
• Etablera och kommunicera tydliga och förutsägbara regler för medfinansiering
• Även erbjuda SMF medfinansiering
• Bedriva riktade insatser till potentiella nya deltagare