Delredovisning av uppdraget att stödja regeringens arbete med fortsatt digitalisering av välfärden genom att identifiera rättsliga hinder

DIGG delredovisar regeringsuppdraget (dnr I2022/00620) i en rapport, som bland annat innehåller behoven av och förutsättningarna för regelutveckling, om prioritering och det fortsatta arbetet.

Digitalisering av välfärden kräver att vi tänker nytt, men också har en förståelse för hur och i vilken omfattning nya lösningar för identifierade behov har möjlighet och förutsättningar att bidra till nytta.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att stödja regeringen i arbetet med fortsatt digitalisering av välfärden år 2022-2024. Av uppdraget framgår bland annat att myndigheten ska identifiera, prioritera samt utarbeta förslag till anpassning av befintlig reglering eller förslag till ny reglering där sådan saknas.

DIGG lämnar, utifrån uppdraget och en tidig avstämning med Regeringskansliet , förevarande delredovisning. Den innehåller en beskrivning av behovet av juridiska förutsättningar för fortsatt digitalisering av verksamhet som berör regioner, kommuner och myndigheter inom skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. I delredovisningen presenteras också en prioriteringsmodell (kap. 4) samt en kortare beskrivning av det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget (kap. 6). DIGG har också valt att beskriva ett antal andra förutsättningar (kap. 5), än de juridiska, som påverka möjligheterna att digitalisera och därmed behöver beaktas i det fortsatta regelutvecklingsarbetet.

Behovsbilden

De senaste åren har utredningar, regeringsuppdrag och enskilda initiativ kartlagt och analyserat digitaliseringens möjligheter att möta samhällets utmaningar, bland annat behovet av juridiska förutsättningar för sådan digitalisering. Det finns en samstämmighet kring vad som utgör de juridiska utmaningarna kopplat till möjligheten att digitalisera. Utmaningarna är ofta generella och gäller oavsett område eller bransch, men det finns också specifika utmaningar för respektive välfärdsområde som uppdraget omfattar.

I det inledande arbetet har DIGG konstaterat att juridiken under lång tid har upplevts som utmanande och att åtgärder har vidtagits inom specifika områden, men med få synergieffekter. Den snabba teknikutvecklingen under senare år har också tydliggjort behovet av en mer centraliserad regelutveckling, bland annat på grund av att de juridiska utmaningarna på digitaliseringsområdet är tvärsektoriella och inte sektors- eller områdesspecifika.

Det är fortsatt regleringen avseende offentlighet och sekretess, personlig integritet och dataskydd, informationssäkerhet och annan säkerhet samt upphandling som är centrala. Under de senaste åren har data framställts som den ”nya oljan” och de juridiska förutsättningarna för exempelvis informationsförsörjning och informationshantering har hamnat i fokus. De faktiska och upplevda juridiska utmaningarna är samstämmiga men inte entydiga. Utifrån en kartläggning konstaterade Digitaliseringsrättsutredningen i sitt betänkande Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) att det finns tre kategorier kopplade till regelproblematik vid digitalisering; 1. rättsliga hinder, 2. rättslig osäkerhet, och 3. avsaknad av regler. DIGG kommer att använda kategoriseringen inom ramen för det fortsatta regelutvecklingsarbetet, främst vid prioriteringen av vilka regler och regelverk som ska utredas vidare.

Utöver behovsbilden av juridiska förutsättningarna för digitalisering har DIGG valt att lyfta fram några andra faktorer och förutsättningar som behöver samverka eller samvariera för att möjliggöra digitalisering. Det kan handla om allt från organisationsstrukturer, verksamhetsprocesser och arbetssätt till it-system, upphandling, kompetens och finansiering. För att förstå vilka juridiska förutsättningar som krävs för fortsatt digitalisering av välfärden är det avgörande att den som utreder och lämnar förslag till författningsändringar förstår ändamålen med och behoven av digitaliseringen samt hur och med vilka medel digitaliseringen ska eller kan konkretiseras.

Prioriteringen

Behovsbilden visar att många olika rättsområden aktualiseras och behöver beaktas vid digitalisering i offentlig verksamhet i stort. Vilka regler och regelverk som ska prioriteras för vidare utredning och förslag på författningsändringar behöver beredas utifrån i förväg fastställda parametrar och processer.

DIGG har tagit fram en prioriteringsmodell för ändamålet. Den innehåller kriterier och bedömningsgrunder samt en process på en övergripande nivå för att prioritera regler och regelverk som bör bli föremål för vidare utredning, analys och framtagande av författningsförslag. Prioriteringen kommer att utgå från konkreta regelhinder eller nödvändig reglering som saknas idag samt bedömningar av bland annat nytta och relevans, men också förutsättningarna för genomslag.

Inom ramen för prioriteringsarbetet kommer även andra lösningar än förslag till anpassningar till befintliga regler eller förslag på ny reglering att övervägas. Om de juridiska utmaningarna inte handlar om avsaknaden av juridiska förutsättningar att digitalisera utan är en kunskaps- eller kompetensfråga bör den juridiska utmaningen istället hanteras genom exempelvis DIGG:s eller annan ansvarig myndighets vägledningsarbete.

Nästa steg

Med behovsbilden som utgångspunkt fortsätter arbetet i regeringsuppdraget med utredning, analys och beredning av förslag till författningsändringar. Prioriteringar och författningsförslag kommer regelbundet att rapporteras och lämnas till Regeringskansliet under uppdragstiden.

Utredningsarbetet kommer att genomföras med hjälp av interna resurser och i samverkan och dialog med de externa aktörer som verkar inom eller har kopplingar till digitaliseringen av skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Publicerad: