Genomförandeplan för införandet av bevisutbyte enligt engångsprincipen

Denna genomförandeplan ger vägledning i hur Sverige ska införa det tekniska systemet för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis och tillämpning av engångsprincipen enligt artikel 14 i SDG-förordningen.

I syfte att skapa förutsättningar för Sverige att kunna genomföra SDG-för­ord­ningens krav på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som de positiva effekterna av genomförandet tillvaratas har Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i sitt analysarbete identifierat flera viktiga områden för ett lyckat in­förande av SDG förordningen. Detta dokument är en redovisning av regerings­uppdrag att ta fram en genomförandeplan för införandet.

Införandet av det tekniska systemet för bevisutbyte är försenat då alla akter för den tillkommande regleringen på EU-nivå inte är beslutade. Det innebär att det fortfarande inte är klarlagt exakt vilka krav som gäller för utveckling av det tekniska systemet. I arbetet med genomförandeplanen har därför antaganden gjorts. Det förberedande arbetet som påbörjats inom detta regeringsuppdrag och hos de aktörer som berörs behöver fortsätta genom flera olika aktiviteter.

Genom en utökad satsning på den förvaltningsgemensamma digitala infrastruk­turen, samlade bevistjänster och gemensamma digitala tjänster för användare skapas förutsättningar för ett kostnadseffektivt genomförande i Sverige. I genom­förandeplanen föreslås ett antal områden ut där en ökad utveckling och använd­ning av förvaltningsgemensamma byggblock och grunddatadomäner samt ytter­ligare utredande och utvecklande insatser.

Behov av nationell samordning och stöd bedöms vara omfattande för att kunna införa SDG-förordningen. Myndigheter som omfattas efterfrågar stöd under genom­förandeperioden och tiden därefter när det tekniska systemet för bevisutbyte är driftsatt och förvaltas. För detta arbete föreslås en förstärkning av den nationella samordningen för att kunna möta behoven.

Det finns redan idag en grundstruktur för arbete inom nationell samordning och arbetet med den förvaltningsgemensamma infrastrukturen vilket ger goda förutsättningar att tillhandahålla nationell organisering av utveckling och införande samt framtida drift, förvaltning och vidareutveckling för de förvaltningsgemen­samma delarna av systemet. Befintliga strukturer behöver utökas för att klara tillkommande behov.

DIGG ser också fortsatt behov av analys av de förfaranden som omfattas i syfte att identifiera myndigheter, kommuner och andra organ som konsumerar och producerar bevis. Detta arbete bör ske i samarbete med EU-kommissionen och andra medlemsländer för att säkra likartad tolkning.

Bevisutbytet genom det tekniska systemet väcker också flera juridiska problem­ställningar som behöver hanteras i svensk rätt, både förvaltningsgemensamt och myndighetsspecifik. Därför behöver utredning av rättsliga frågor och rättsut­veckling ske under genomförandet.

Riskerna med införandet av det tekniska systemet har analyserats. Risk att inte hinna med införandet i tid samt att det finns resurskonflikter med andra utveck­lings­aktiviteter är överhängande. Vidare behöver risk för välfärdsbrottslighet hanteras samt hantering av personuppgifter i det tekniska systemet säkras.

Kostnadsanalysen visar vilken besparing som kan uppnås vid samordnad ut­veckling av gemensamma digitala tjänster samt vid användning av förvaltnings­gemensam infrastruktur. Bland annat antas kostnaden bli en tiondel av den totala genomförandekostnaden om rekommenderade satsningar genomförs. Kostnad­erna behöver dock fortsatt analyseras i takt med att mer kunskap erhålls gällande vilka bevis som behöver utbytas samt vilka förfaranden som berörs.

Publicerad: