Uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte samt uppdrag att etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen

Arbetet som genomförts under den förlängda uppdragstiden har varit gemensamt för de båda uppdragen. Vi har därför valt att göra en gemensam redogörelse för båda uppdragens arbete. Uppdragstagarna står tillsammans bakom rapporten.

Arbetet har genomförts i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksarkivet, Skatteverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Trafikverket i enlighet med de förslag som lämnades i delrapporterna 29 januari 2021.

Myndigheterna redovisade i delrapporterna i januari 2021 att det behövs ett tydligt rättsligt stöd för den verksamhet som myndigheterna ska bedriva inom infrastrukturen, inbegripet den samordnade hanteringen av grunddata. För detta syfte föreslog myndigheterna två förordningar, för att reglera myndigheternas verksamhet. Arbetet ska fortskrida och behovet av ett tydligt rättsligt stöd för myndigheternas åtaganden kvarstår.

För att tydliggöra och visa på hur infrastrukturen och grunddataramverket kan användas och skapa värde, har några användarscenarion tagits fram för att exemplifiera hur offentlig förvaltning kan ansluta sig till infrastrukturen och använda relevanta byggblock och nationella grunddata från grunddatadomänerna.

Genomförda nyttoanalyser visar estimerade nyttor för byggblock, grunddataramverk och grunddatadomäner på närmare 10 miljarder kronor under en tioårsperiod.

En förutsättning för att nyttor ska kunna realiseras är att byggblock och grunddatadomäner kommer att fungera på det sätt som är tänkt samt att offentliga aktörer, såsom myndigheter, kommuner och regioner kommer att använda dessa byggblock samt använda och tillgängliggöra nationella grunddata. Det innebär i sin tur utvecklingskostnader för infrastrukturen samt transformationskostnader för utveckling och implementering i samhället. Dessa kostnader ingår inte i nyttoberäkningarna. Bedömningen är dock att nyttorna överstiger kostnaderna.

Med utgångspunkt i det som redovisats angående finansiering i delredovisningen, har ingående myndigheter genomfört en fördjupad analys kring långsiktig finansiering för infrastrukturen. Ingående myndigheter rekommenderar att infrastrukturen bör utgöra en samhällsinvestering eftersom det ger riksdag och regering bättre förutsättningar att styra och följa upp investeringar genom den investeringsplan som lämnas i budgetunderlaget.

Slutligen föreslås att:

• Den befintliga långsiktiga planen för infrastrukturen utgör även strategisk plan för samhällsinvesteringar kopplade till infrastrukturen.
• Infrastrukturansvarig myndighet (Digg) får i uppdrag att ansvara för framtagande av investeringsplan för samhällsinvesteringar för infrastrukturen i enlighet med framtagen samordningsmodell för infrastrukturen, som en del av sitt budgetunderlag. Digg ansvarar därmed för att prioritera turordningen i investeringsplanen utifrån beroenden och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och därmed också lämna rekommendation till regering och riksdag.
• Infrastrukturansvarig myndighet får en strategisk roll i att bedöma vilka projekt och genomföranden som bör klassificeras som samhällsinvesteringar.
• För de utökade uppgifterna bör infrastrukturansvarig myndighet tillföras anslagsmedel.