Digitalisering för en hållbar omställning – en lösning men också en utmaning

Digitaliseringen har både positiva och negativa effekter på miljön. Som exempel kan nämnas att digitaliseringens andel av de globala utsläppen av växthusgaser uppskattas till två-tre procent, vilket är i nivå med utsläppen från flyget. Men trots dess stora negativa miljöpåverkan har digitaliseringen hittills inte uppmärksammats på samma sätt som många andra industrier, något som nu lyfts i Diggs rapport Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter.

– Med rapporten vill vi visa hur man bör tänka kring de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller digitalisering och ge en överblick över de områden som påverkar nettoeffekten på klimatet och miljön. Trots att ämnet är aktuellt har det hittills inte gjorts någon sammanfattande analys av digitaliseringens nettoeffekter, så vi är nog tidiga, säger Joakim Sjunnesson som tillsammans med Theodor Andersson och Sven Lindmark har tagit fram rapporten.

Behov av stora datahallar

Med digitaliseringen ökar ständigt behovet av lagring, vilket i sin tur kräver alltmer energi med en negativ miljöpåverkan som följd. Datahallar är därför särskilt intressanta att granska när det gäller digitaliseringens nettoeffekter.

– Beräkningar visar att datahallar globalt konsumerar sammanlagt 200 terawattimmar årligen, vilket betyder att de tillsammans har ett mycket större energibehov än exempelvis hela Sverige, berättar Theodor Andersson.

Om datahallarna i slutänden gör ett positivt eller negativt avtryck på miljön beror mycket på den lokala energimixen. Här utgör Norden en eftertraktad marknad för etableringar tack vare tillgången till grön el från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. En annan orsak är det kalla klimatet som ger en naturlig nerkylning av hallarna. Driften i Sverige lämnar därmed ett förhållandevis lågt klimatavtryck jämfört med till exempel i USA, där en stor andel gas och olja används som energikälla

En åtgärd som rapporten pekar ut för att göra datahallarna grönare är att använda värmeåtervinning. Det innebär att man tar till vara spillvärmen från datahallarna och återanvänder den genom att via fjärrvärme värma upp till exempel bostäder.

Resurskrävande utveckling

När det gäller utveckling av AI-lösningar behövs bland annat stor mängd maskininlärning, något som kräver både energi och resurser. ChatGPT samt brytning av kryptovalutor är några av de mest energiintensiva processerna och ett växande miljöproblem.

– ChatGPT är ett intressant exempel. Varje dag ställs frågor till ChatGPT som motsvarar samma energiförbrukning som att låta din kaffebryggare brygga nonstop i cirka sju år! Digitalisering behövs, men vi måste bli mer medvetna – ingenting är gratis, menar Theodor Andersson.

E-avfall – ett växande problem

Den ökande mängden e-avfall från kasserad elektronisk utrustning utgör också ett växande problem. Det elektroniska avfallet innehåller ofta värdefullt material som kan återvinnas, men även ämnen som är farliga för miljö och hälsa.

– Utrustning behöver ofta bytas ut innan produktens livslängd är slut, men med förbättrade återvinningsprocesser kan den användas till annat. För att det ska fungera måste avfallet hanteras på ett mer hållbart sätt, förklarar Theodor Andersson.