En e-legitimation för alla är en uppgift för staten
En robust statlig e-legitimation för att råda bot på det digitala utanförskap som i dag är ett faktum för olika grupper i samhället. Det föreslår Digg i rapporten om en säker och tillgänglig statlig e-legitimation som i dag överlämnas till regeringen. E-legitimationen som föreslås placerar Sverige i nivå med övriga Europa när det gäller att erbjuda en e-legitimation på högsta tillitsnivån.
Sverige har idag, internationellt sett, en mycket hög användning av e-legitimationer. Uppskattningsvis 6 000 digitala tjänster kräver identifiering med godkänd e-legitimation; som att till exempel signera skattedeklarationen eller att beställa tid för läkarbesök. Men samtidigt saknar uppskattningsvis en miljon personer i Sverige en godkänd e-legitimation.
– Vi har väl fungerande lösningar för e-legitimation idag, men de inkluderar inte alla i samhället. Därför behövs en statlig e-legitimation som komplement. Alla som behöver e-legitimation ska kunna få det. Ingen ska lämnas utanför det digitala samhällets tjänster, säger Anna Eriksson, generaldirektör för Digg.
Ett fysiskt kort
Den lösning Digg föreslår är en e-legitimation i form av ett fysiskt kort som används tillsammans med en programvara i mobiltelefonen eller datorn. Innehavaren av e-legitimationen kan använda sig av en offentlig dator, till exempel på ett bibliotek, eller få hjälp av någon annan – exempelvis en anhörig eller vän. Man behöver alltså inte äga egen utrustning, kortet är inte kopplad till en specifik mobiltelefon eller dator.
– Lösningen kan användas oberoende av teknisk plattform och det förenklar för dem som inte är så tekniskt kunniga. Det är en enkel, säker och kostnadseffektiv lösning, säger Anneli Hagdahl, projektledare på Digg och en av författarna till rapporten.
Grunden för en statlig e-legitimation är en robust lösning med högsta möjliga tillitsnivå, vilket innebär tillitsnivå 4 enligt kraven i eIDAS, en EU-förordning som reglerar elektronisk identifiering. Sverige är ett av få länder som idag saknar e-legitimation med den tillitsnivån.
Förslaget bygger på att staten bör ansvara för utfärdandet av e-legitimationen på samma sätt som staten idag ansvarar för utfärdande av pass och nationella id-kort.
Två års utvecklingstid
Om regeringen fattar beslut om att införa en statlig e-legitimation räknar Digg med att det kommer att ta cirka två år att utveckla den nya tjänsten. Diggs kostnader för utveckling och införande beräknas till 80–100 miljoner kronor och därefter årliga kostnader på uppskattningsvis 70 miljoner kronor.
– Vår förhoppning är att förslaget ska få ett positivt mottagande och att en statlig e-legitimation så snabbt som möjligt ska kunna minska det digitala utanförskapet och öka robustheten i Sveriges digitala infrastruktur, säger Anna Eriksson.
Lär dig mer
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Publicerad: