Fler behöver få tillgång till offentliga digitala tjänster

Användningen av e-legitimationer fortsätter öka inom den offentliga förvaltningen, men det finns mer att göra. Det visar Diggs enkätundersökning som genomförs regelbundet för att undersöka användningen av tjänster för e-legitimering och e-underskrift inom den offentliga förvaltningen.

Enkätundersökningen visar att 70 procent av den offentliga förvaltningen erbjuder privatpersoner möjligheten att använda en e-legitimation i sina tjänster, jämfört med 59 procent år 2019. Undersökningen visar också att förhållandevis många tjänster tar emot fler än en e-legitimation. Men för att ytterligare öka tillgången av e-legitimationer för privatpersoner, anser Digg att aktörerna behöver acceptera alla svenska e-legitimationer som har godkänts av Digg på en tillräcklig tillitsnivå.

Det är därför viktigt att alla offentliga aktörer bedömer vilken grad av säkerhet och tillförlitlighet som ska krävas för att logga in i deras digitala tjänster, så kallad tillitsnivå. Enkätens resultat visar att 59 procent av offentlig förvaltning har gjort denna bedömning, men att endast en tredjedel av dessa har baserat bedömningen på Diggs Tillitsramverk för Svensk e-legitimation.

Det blir extra viktigt att göra denna bedömning när Digg under året kommer att underlätta för nya e-legitimationer att bli granskade på tillitsnivå 2, som är en lägre nivå än de e-legitimationer som hittills har godkänts av Digg.

– Vår förhoppning är att de nya e-legitimationerna ska kunna användas för att legitimera sig i digitala tjänster som inte hanterar sekretessbelagd information, för att öka inkluderingen i samhället, säger Lotta Hämäläinen, leveransledare för Digital identitet på Digg.

Låg användning av utländska e-legitimationer

Offentliga aktörer behöver också acceptera samtliga utländska e-legitimationer som har anmälts till EU enligt eIDAS-förordningen. Enkätens resultat visar att många offentliga aktörer har öppnat för inloggning med utländska e-legitimationer i sina digitala tjänster, men i likhet med 2019 års undersökning visar resultatet att användaren i praktiken ofta kommer till ett så kallat väntrum utan möjlighet att använda tjänsterna. Den vanligaste anledningen till detta är att verksamhetssystemen huvudsakligen bara kan hantera svenska personnummer.

– Det är viktigt att offentliga aktörer funderar på om det verkligen är nödvändigt att ställa krav på svenskt personnummer i alla situationer, eller om de digitala tjänsterna skulle kunna byggas ut för att även kunna hantera den identitet som följer med den utländska e-legitimationen, avslutar Lotta Hämäläinen.

Om enkätundersökningen

Digg genomför kontinuerligt enkätundersökningar hos landets kommuner, regioner och statliga myndigheter för att få en bild av deras befintliga lösningar, behov och utmaningar gällande e-legitimering, e-underskrift och e-stämplar. 291 organisationer svarade på enkäten.

Lär dig mer

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Publicerad: