Digg reflekterar: Är människan i centrum när framtidens digitala samhälle formas?

Digitaliseringen av samhället går snabbt, men all teknik i världen räcker inte om människan inte är med på resan. I den senaste utgåvan av Digg reflekterar belyser vi behovet ett människocentrerat digitalt samhälle.

– Ett människocentrerat förhållningssätt inom offentlig sektor utgår från internationella och nationella mänskliga och medborgerliga rättigheter, där människors behov och egenvärde är i centrum, säger Fredric Skargren, som är en av rapportförfattarna.

Förändringar krävs på flera nivåer

Det handlar bland annat om hur digitala tjänster bör utgå från människors behov och situationer – exempelvis genom analys av så kallade livshändelser – snarare än organisationernas egna strukturer.

En person som flyttar, blir förälder eller går i pension bryr sig inte om myndighetsgränser utan vill kunna göra det man måste på ett smidigt och sömlöst sätt. För att lyckas med detta krävs förändringar på flera nivåer.

Tre vägar till människocentrering

Vår analys bygger på samlade erfarenheter, internationella standarder, förväntningar och goda exempel. Vi föreslår en modell baserad på tre centrala dimensioner – styrning, tjänster och innovation – som kan bidra till att skapa förståelse för människocentrerad digitalisering. Modellen sammanfattar ett urval av möjligheter och arbetssätt.

– Styrning är en aspekt i vår modell. Samordnad horisontell styrning skulle kunna bidra till att skapa ett mer sammanhängande digitalt samhälle. Det finns många utmaningar, bland annat behövs gemensamma spelregler, finansieringsmodeller och en teknisk infrastruktur där information kan delas säkert, säger Fredric Skargren.

Fånga, förstå och omvandla behov

I arbetet med att skapa digitala tjänster som verkligen sätter användaren i centrum är det viktigt att fånga, förstå och omvandla medborgares behov och åsikter till digitala lösningar.

Även här finns det många olika aspekter att ta ställning till. Ett exempel som ofta lyfts är att medborgare och företag endast ska behöva tillhandahålla viss standardinformation en gång – därefter ska relevanta myndigheter kunna sköta resten.

– Även innovation måste beaktas när framtidens digitala tjänster utvecklas. Det handlar om att tänka om, tänka nytt eller tänka helt annorlunda. Är det verkligen en digital tjänst som behövs? Eller handlar det om att ta bort tjänsten helt och skapa en automatiserad lösning istället? Här är det viktigt att tänka brett, säger Fredric Skargren

En annan viktig fråga är vilken roll AI ska spela i människors liv.

– För att sätta människan i fokus behöver vi fundera på hur vi kan göra dem delaktiga i processen och förstå de verkliga behoven. AI ska inte ersätta utan stödja det mänskliga, menar Fredric Skargren.

Lära av varandra

Inom ramen för projektet Nordic DigiGov Lab har Digg har tillsammans med digitaliserings­myndigheterna i Norge och Finland undersökt hur människocentrerad styrning går till i praktiken och lyft blicken även mot andra länder.

Bland annat har Danmark, Litauen och Island utvecklat användarvänliga portaler byggda kring livshändelser. I Estland kan invånarna följa hur deras data används, och Finland satsar statliga medel för att utveckla digitala tjänster utifrån individens situation.

– Sverige har redan flera fördelar, inte minst en decentraliserad förvaltningsmodell där kommuner och regioner kan möte de egna invånarnas behov. Samtidigt måste vi hitta en bättre balans mellan standardisering och individuell anpassning. Det kan handla om samverkan, politiskt mod och att fler vågar testa nytt. Vi kan också se vad andra har lyckats bra med och dra lärdomar från det, säger Fredric Skargren.

Ett etiskt och inkluderande digitalt samhälle

Människocentrering handlar också om rättvisa. Vi lyfter vikten av att inkludera dem som står utanför den digitala utvecklingen, exempelvis på grund av funktionsvariation, utbildning eller ekonomi. Det handlar om demokrati, rättigheter och att skapa ett samhälle där ingen lämnas utanför.

– När nya tjänster ska utvecklas, är det viktigt att skynda långsamt och tänka till före för att inte slösa med skattepengar eller rent av skapa nya problem. Att prioritera är svårt – ska man fokusera på att lösa problem där behovet är som störst eller lägga fokus där omfattningen av behovet inte är så stort? Eller hur hjälper vi grupper som vanligtvis inte kommer till tals? Ibland kan det handla om att prioritera empati före ekonomi och effektivitet, menar Fredric Skargren.

Fortsatta samtal behövs

Rapportförfattarna avslutar i vanlig ordning med viktiga frågeställningar och uppmaningen att fortsätta det offentliga samtalet – och inkludera invånarna tydligare.

– Under arbetets gång har flera frågor uppstått som kräver vidare diskussion, bland annat hur människocentrering kan motiveras politiskt och hur man kan prioritera och balansera olika lösningar. Det handlar också om vilken samverkanskultur som behövs inom offentlig förvaltning för att initiera och arbeta med människocentrering, samt hur vi kan bygga förmåga för att skapa de tjänster vi ännu inte vet att vi behöver. Om framtiden ska vara digital, måste den också vara mänsklig, avslutar Fredric Skargren.