Ny rapport: Svenskarnas digitala kompetens är god men det finns utmaningar

– Digital kompetens är en förutsättning för att Sverige ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Den krävs för att skapa värde, konkurrenskraft och för att kunna leva ett gott liv, säger Sven Lindmark, analytiker på Digg.

Tillsammans med Mats Goffhé och Christina Torell – även de analytiker på Digg – har Sven Lindmark sammanställt rapporten Perspektiv på digitalisering – digital kompetens, som innehåller en översikt och analys av hur Sverige presterar när det gäller digitala färdigheter. Rapporten baseras på offentligt tillgängliga data och sammanställer kunskapsläget gällande Sveriges digitala kompetens.

– Digital kompetens innebär bland annat att man som privatperson, medborgare, arbetstagare och företagare har de färdigheter som behövs för att använda digitala verktyg och tjänster som är viktiga i vardagen. Det kan vara allt från att swisha och att deklarera digitalt, säkert och källkritiskt söka information på nätet, att använda ordbehandlingsprogram och affärssystem till att utveckla nya digitala system och tjänster, menar Sven Lindmark.

Diggs rapport fokuserar på tre huvudområden där det behövs olika typer av insatser för att Sverige ska kunna gå vidare i den digitala utvecklingen; digital kompetens i privat- och samhällslivet, i arbetslivet och inom utbildningsväsendet.

Förhållandevis god kompetens bland allmänheten

Två tredjedelar av Sveriges vuxna befolkning bedöms ha grundläggande digitala färdigheter. Det överträffar EU-genomsnittet, men ligger samtidigt klart under EU:s mål på 80 procent. Fyra EU-länder har en högre andel, och i topp ligger Finland och Nederländerna.

När det gäller de yngre (16–24 år), studerande och högutbildade har en relativt hög andel grundläggande färdigheter, men andelen är ändå lägre än i många andra EU-länder. De grupper i Sverige som har lägst digital kompetens är äldre personer, personer med funktionsnedsättningar och de som är födda utanför EU. För att stärka kompetensen hos dessa grupper kan fler insatser behövas.

– Allmänheten har ganska god kompetens, men det är lite förvånande att vi inte ligger bättre till internationellt när det gäller digital kompetens bland de yngre. Vi ligger också lite efter när det gäller kompetensen inom digital säkerhet, säger Sven Lindmark.

Hög andel specialister, men inte tillräckligt

EU har satt som mål att unionen ska ha minst 20 miljoner anställda specialister inom informations- och kommunikationsteknik, IKT, till år 2030. Sverige har en hög andel specialister, men samtidigt är näringslivets och den offentliga sektorns efterfrågan på dessa större än utbudet. Statistiken visar att två av tre företag som försökt rekrytera har haft svårt att tillsätta de lediga tjänsterna. Kompetensbristen är ett hinder för landets digitala utveckling. Vidare upplever arbetsgivarna svårigheter att rekrytera från utlandet.

– Könsfördelningen inom IKT-yrken är dessutom fortfarande mycket ojämn, även om andelen kvinnliga IKT-specialister sakta men säkert ökar och nu ligger på 23 procent i Sverige. Det är lite över genomsnittet för EU. Tittar man på andelen kvinnor som utbildar sig inom IKT är andelen ungefär en tredjedel, berättar Sven Lindmark.

Ett utbildningssystem som möjliggör livslångt lärande

För att bättre matcha arbetsmarknadens behov behöver det bli lättare att uppdatera digital kompetens. En förutsättning för det är ett mer flexibelt utbildningssystem.

– Livslångt lärande är en nödvändighet. Vi behöver bli bättre på att omskola och uppdatera den digitala kompetensen. Dessutom behöver vi höja kompetensen hos lärarna och väcka intresse hos unga tidigt i livet. Det är också viktigt att inkludera digitala moment i alla utbildningar, inte bara renodlade it-utbildningar, menar Sven Lindmark.

Internationellt ligger Sverige väl till när det gäller livslångt lärande. Vart tredje företag erbjuder olika former av utbildning inom digitalisering till sina anställda och andelen anställda som deltagit i någon form av vidareutbildning ligger på en hög nivå internationellt sett. Det finns dock möjligheter till förbättring när det gäller bland annat nya utbildningsformer, validering och incitament för såväl arbetstagare som mindre företag.

Bättre uppföljning behövs

För att möta framtidens utmaningar krävs, enligt Digg, dels en övergripande och uppdaterad digitaliseringsstrategi, dels en strategi för kompetensförsörjningen. Det krävs också bättre och mer regelbunden uppföljning av den digitala kompetensen. En förutsättning för att det ska kunna ske, är tydligare och mätbara mål samt bättre statistik.

– Här skulle en sammanhållande aktör som koordinerar och följer upp utvecklingen av digital kompetens på olika nivåer kunna vara en insats som leder utvecklingen i rätt riktning, avslutar Sven Lindmark.

Lär dig mer

Läs eller ladda ner rapporten Perspektiv på digitalisering - digital kompetens