Vägledning – Metod för att ta fram beredskapsplaner

Dnr MSB 2024–05735

Sammanfattning

Digg anser det vara ändamålsenligt med en vägledning i metod för att upprätta beredskapsplaner i ljuset av den pågående förmågehöjningen inom totalförsvaret. Diggs synpunkter och utvecklingsförslag redovisas under rubriken Generella synpunkter nedan.

Generella synpunkter

På sidan 19, under rubriken ”3.5 Utforma beredskapsplanen” anges bland annat ”Viktigt är att planen blir praktiskt användbar […]”. Digg håller med om detta men vill framföra att det i det fortsatta arbetet kan övervägas om vägledningen kan ge konkreta exempel på vad som kännetecknar en praktiskt användbar beredskapsplan. Den bilaga som innehåller en mall på en beredskapsplan skulle kunna utvecklas i linje med detta önskemål.

På sidan 19, under rubriken ”Granska beredskapsplanen”, anges ”Det ska därutöver säkerställas att varje del i planen har relevanta säkerhetsåtgärder kopplade till sig utifrån eventuell sekretess och säkerhetsskydd. Detta gäller såväl utformning som lagring och förmedling av underlaget.”. Digg delar denna bedömning, men undrar om meningen kan skrivas annorlunda och kompletteras för ökad förståelse. Digg föreslår följande: ”Det ska därutöver säkerställas att varje del i planen skyddas med relevanta åtgärder. För att identifiera vilka säkerhets- och skyddsåtgärder som är aktuella bör beredskapsplanen informationsklassas och om nödvändigt säkerhetsskyddsklassificeras. De skydds- och säkerhetsåtgärder som identifieras behöver omfatta såväl utformning som lagring och förmedling av underlaget till planen samt planen i sig”. Ett alternativ till föregående förslag är att Skydd och säkerhet, som beskrivs i bilagan som en möjlig punkt, även bör beskrivas i vägledningen under en egen kapitelrubrik med ovanstående citat istället för som en grå ruta under 3.1. Detta för att visa på vikten av detta arbete och att det stämmer bättre med det förslag till beredskapsplanmall som presenteras i slutet av vägledningen, där Samverkan och ledning samt Kommunikation har egna rubriker tidigare i dokumentet. Om processen också presenterades grafiskt och inte enbart i text så skulle förståelsen för hur arbetsgången hänger ihop och vad den kopplar till i övrig verksamhet öka.

På sidan 20, under rubriken ”3.7 Utbilda och öva” anges bland annat att ”[…] de vanligaste formaten är

• Seminarieövning.
• Funktionsövning.”

Digg föreslår att det till ”Seminarieövning” samt ”Funktionsövning” tillfogas kortfattade beskrivningar av vad dessa övningsformat vanligen innebär. Detsamma gäller ”simuleringsövningar med motspel” och ”övningar med fältenheter”. Utöver detta kan MSB med fördel hänvisa till sin egna webbplats med mer information om olika typer av övningar.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Anna Eriksson. I den slutliga handläggningen har också jurist Lars Söderberg, informationssäkerhetsspecialist Johan Lindberg, enhetschef Daniel Silvborn, rättschef Linn Kempe och avdelningschef tillika ställföreträdande generaldirektör Chanett Edlund deltagit. Föredragande har varit beredskapssamordnare Niklas Johansson.

Anna Eriksson