Inspel till översyn av Sveriges digitaliseringspolitik

En digitaliseringspolitik för att skapa helhetssyn och tydlig styrning

Digg anser att en översyn av digitaliseringspolitiken ska tjäna minst tre syften:

• att ge en tydlig politisk inriktning som påverkar samhället
• att tydliggöra prioriteringar
• en styrning för att skapa förändring

Politiken bör ha en tydlig inriktning där regeringen förtydligar de effekter i samhället den vill att digitaliseringsstrategin ska leda till, och vilka de centrala aktörerna är som ska skapa denna förändring. För att politiken ska bli verklighet behöver strategin konkretiseras i handlingsplaner som finansieras, styrs samt löpande följs upp, utvärderas och uppdateras. Mål som fungerar och ger styrkraft på en övergripande gemensam nivå ska ge riktning och tydliggöra hastigheten i den önskvärda utvecklingen. Digg anser att regeringen i den utsträckning det är möjligt bör styra tvärsektoriella frågor inom ramarna för den ordinarie myndighetsstyrningen.

En ny digitaliseringspolitik behöver ta ett helhetsgrepp ur flera olika samhällsperspektiv, där det behövs en betydligt bättre samordning mellan den offentliga sektorns olika delar. Med ett helhetsgrepp mot tydligt ökad samordning av statliga myndigheter, regioner och kommuner kan vi tillvarata den potential som finns och styra mot en mer människocentrerad utveckling i den fortsatta digitala transformationen av samhället.

En ny digitaliseringspolitik bör också betraktas ur ett helhetsperspektiv genom att vara tydligt sammankopplad med strategier för angränsande politikområden och samordnad med andra delstrategier inom det digitaliseringspolitiska området som rör exempelvis data och AI. De mål som sätts upp i digitaliseringsstrategin ska samverka med och förstärka både varandra och mål inom angränsande politikområden, samtidigt som exempelvis målkonflikter hanteras på ett pragmatiskt sätt.

En digitaliseringspolitik för att skapa strukturella förutsättningar

För att det ska vara möjligt att utveckla en helhetssyn inom förvaltningen som utgår från människors behov och utmaningar krävs att regeringen fokuserar på att få på plats långsiktigt hållbara organisatoriska och regulativa strukturer för styrning och samordning. Lika viktigt är att Sverige fortsätter utveckla och tillhandahålla en stabil, robust och möjliggörande förvaltningsgemensam digital offentlig infrastruktur. Den digitala infrastrukturen måste adressera behoven för hela den offentliga sektorn, det vill säga för statlig förvaltning, regioner och kommuner samt slutanvändare och näringslivet. Infrastrukturen ska vara enkelt tillgänglig och kostnadsmässigt rimlig för aktörerna att använda. Säkerhet och robusthet för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen är av stor vikt för att bygga motståndskraft mot extern påverkan från andra stater, motverka organiserade brottslighet samt för att skydda Sverige mot terrorangrepp. Den rättsliga grunden för tillhandahållande och användning av förvaltningsgemensamma digitala tjänster och lösningar för interoperabilitet i hela den offentliga sektorn måste hanteras löpande via rättsutveckling. Det ska också vara tydligt för näringslivet vilken deras roll är i den digitala infrastrukturen.

Dessutom behöver infrastrukturens långsiktiga finansiering säkras över hela livscykeln (utveckling, förvaltning och vidareutveckling). Bristen på helhetsperspektiv i styrningen av digitaliseringspolitiken har lett till problematiska effekter som till exempel successiv uppbyggnad av teknisk skuld, vilket måste adresseras i en ny digitaliseringsstrategi. Det kommer att krävas investeringar för att genomföra transformationen av den offentliga förvaltningen.

En digitaliseringspolitik där Sverige aktivt använder EU:s arbete

Ett proaktivt arbetssätt tillsammans med EU:s digitaliseringsambitioner främjar nationella kärnintressen på områden som möjliggör en digital grön omställning och på ett område där Sverige är ett av de högst rankade länderna i världen: innovationer. Tillsammans och i långsiktig samverkan med våra grannar i EU kan vi på bästa sätt skydda den digitala infrastrukturen och det digitala samhället från yttre hot.

Den omfattande nya EU-lagstiftning inom digitaliseringsområdet som ska implementeras, i syfte att exempelvis stärka individens rättigheter i det digitala samhället, ställer höga krav på offentlig och privat sektor. Det är därför viktigt att svenska myndigheter samordnar ett harmoniserat genomförande av regleringarna, för att på så sätt undvika onödig administrativ börda för företag både i Sverige och inom EU.

Tillsammans med EU:s medlemsländer kan Sverige skapa den europeiska modellen för digitalisering. Sverige måste vara med och aktivt bidra till vilket slags samhälle vi vill ha, idag och i framtiden, och visa vägen inom områden som digital inkludering, individens suveränitet och människocentrerade värderingar.

Vänligen,
Anna Eriksson