Delad bild av Sverige i nya internationella mätningar

Två internationella benchmark-mätningar på digitaliseringsområdet publicerats under hösten, dels EU-kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Digital Economy and Society Index, DESI) och EU-kommissionens eGovernment Benchmark (ungefär e-förvaltningsjämförelsen).

Mätningarna visar en bild som vi också sett i tidigare mätningar: Sverige ligger relativt bra till i jämförelse med övriga EU men tappar samtidigt i jämförelse med andra länder inom delområdet offentlig sektor. Sveriges resultat förbättras inom samtliga områden, men andra länder gör snabbare framsteg.

Bristande stöd

Att Sverige halkar efter inom området offentliga tjänster beror framför allt på att andra länder är bättre på att tillhandahålla stödfunktioner kopplade till sina e-tjänster, som till exempel hjälpchattar och filmer till stöd. Men det handlar också om att öppenheten och transparensen i e-tjänsterna ofta är bättre i andra länder. Användarna behöver få insyn och tydligt förstå var i processen de befinner sig, hur deras data används och hur länge de kommer behöva vänta på svar. Ett annat område där Sverige står inför utmaningar gäller gränsöverskridande tillgång till våra digitala tjänster, och tillgång till en godkänd e-legitimation för alla invånare i Sverige. I en enkätundersökning har EU-kommissionen också utvärderat tillgängligheten till digital patientinformation i medlemsstaterna och där hamnar Sverige på plats 17, strax under EU-genomsnittet.

En förklaring till att Sverige halkar efter är att den svenska offentliga förvaltningen var tidig med att digitalisera sina tjänster. Digitaliseringen skedde ofta separat hos varje enskild aktör, förutom i enstaka fall där myndigheter eller andra aktörer samverkade. Förväntningarna på digitaliseringen har under åren skiftat och idag är utmaningen att få olika aktörers tjänster att fungera sömlöst tillsammans. EU lägger även en större vikt på bland annat samhällsnytta, medborgarvärde och demokratiska rättigheter än på den enskilda aktörens interna effektivitet och verksamhetsspecifika digitala tjänster.

Arbete med digitaliseringen av Sverige pågår

Det pågår dock mycket arbete i Sverige som bidrar till att göra den offentliga förvaltningen mer enhetlig och sammanhållen och Digg spelar ofta en central roll i det arbetet. Regeringen har exempelvis beslutat om att utveckla en statlig svensk e-legitimation, etableringen av en gemensam digital infrastruktur för informationsutbyte (Ena), utveckling av säker digital kommunikation (SDK) och främjande av kommuners och regioners anslutning, samt åtgärder för att förenkla för kommuner att erbjuda digitala tjänster mot företag. Digg har också i uppdrag att delta i EU:s storskaliga pilotprojekt för att utfärda en eller flera digitala identitetsplånböcker, inom ramen för programmet för det digitala Europa. Inom hälsoområdet pågår ett flertal utvecklingsprojekt, bland annat för att förbättra tillgängligheten till patientdata, där det mest omfattade projektet är ett uppdrag att ta fram förslag till en färdplan för att genomföra regeringens målsättning om en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar. Dessa satsningar är av långsiktig karaktär och de första konkreta resultaten som kan påverka Sveriges placering i relativa jämförelseindex som DESI eller eGovernment benchmark, kan förväntas först om några år.

Även näringslivet visar nedåtgående trend

DESI mäter inte bara digitaliseringen av offentlig sektor. Där finns även andra mätetal värda att uppmärksamma. Inom området Näringslivets digitalisering, som traditionellt varit Sveriges starkaste område i mätningen, ser vi också tendenser till att vi halkat efter de toppresterande EU-länderna. Särskilt när det gäller andel företag som använder sig av teknologier i framkant så som AI och Big Data. EU-kommissionen pekar också på tillgången till bredband som ett utmanande område för Sverige, men det beror antagligen på att de använt sig av gamla data. Detta har stor påverkan på mätetalen om Sveriges 5G-täckning eftersom utbyggnaden sker väldigt fort just nu. De har även en strängare definition av ”tillgång” till fibernätet än den vi vanligtvis använder i Sverige. PTS betraktar alla som kan ansluta som att de har ”tillgång”, medan EU:s redovisning bara räknar de som faktiskt är anslutna.

I och med inrättandet av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, fick DESI en delvis ny inriktning och mätningen justeras nu för att kunna användas som uppföljningsmekanism för de digitala målen i EU:s policyprogram för det digitala decenniet. Ingen egen DESI-rapportering görs därför, med de rankingar och sammanväga index som funnits tidigare, utan DESI:s data publiceras i EU:s dashboard och används nu istället som underlag för kommissionens lägesrapport för det digitala decenniet.