Till innehållet

Digital infrastruktur för informationsutbyte

DIGG leder arbetet med att etablera en hållbar digital infrastruktur som ska möjliggöra ett effektivt och säkert utbyte av information inom och med det offentliga. Här kan du läsa mer om infrastrukturens utveckling för att främja nya förvaltningsgemensamma tjänster och lösningar för framtiden.

Stora behov av transformation

Om Sverige ska kunna möta kommande samhällsutmaningar, bibehålla välfärden och nå ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet krävs det att svensk offentlig förvaltning utvecklar nya gemensamma lösningar, tillsammans. Digitalisering är det viktigaste verktyget för att skapa en effektiv och ändamålsenlig förvaltning för framtiden.

Skapar nyttor brett i samhället

Ökad tillgång till data och ett ökat informationsflöde mellan aktörer bäddar för stora effekthemtagningar i form av bland annat tidsvinster, minskad administrativ börda och lägre kostnader inom det offentliga. Infrastrukturen möjliggör även att nya datadrivna tekniker, så som AI, kan användas för att öka innovationsförmågan och ge bättre service.

En fullt utvecklad digital infrastruktur ska underlätta för medborgare och företagare i deras myndighetskontakter både nationellt och inom EU, där en uppgift till exempel bara ska behöva lämnas en gång.

Påbörjad etablering

Inom ramen för två regeringsuppdrag har DIGG, tillsammans med ett stort antal andra myndigheter, påbörjat etableringen av de beståndsdelar som ska ingå i den digitala infrastrukturen. Exempelvis ett ramverk för grunddata, API-hantering och den digitala tjänsten Mina ombud. Under 2021 och framåt intensifieras arbetet med att bygga upp en hållbar infrastruktur som ska vara enkel, säker och effektiv att använda.

Beskrivning av infrastrukturen

Infrastrukturen består i sin enklaste form av ett antal så kallade byggblock som tillsammans är en bred flora av standarder, modeller, ramverk, strukturer och tjänster. Infrastrukturen omfattar även nationella grunddata och en struktur för styrning.

Ett byggblock är ett samlingsnamn för ett antal ”delar” som kan vara tekniska förmågor, tjänster, standardiserade modeller, ramverk och mönster. Dessa ska lösa gemensamma infrastrukturella utmaningar inom ett fokusområde. Byggblock ska gå att använda av många för att stödja digital utveckling.

Byggblock kan ha mycket skilda syften, karaktärer och egenskaper och är därför uppdelade i fyra olika huvudkategorier. 

Digitala tjänster 

Byggblock som omfattar tjänster, modeller, standarder och ramverk för att främja en effektivare utveckling av användarnära kundmöten. I denna kategori ingår:

  • Digital post
  • Min profil
  • Mina ombud
  • Mina ärenden

Informationsutbyte 

Byggblock som innehåller standardiserade mönster eller gemensamma infrastrukturtjänster för enkel digital åtkomst till, och utbyte av, information. I denna kategori ingår:

  • Adressregister
  • API-hantering
  • Meddelandehantering

Informationshantering

Byggblock som möjliggör indexering samt standardiserad maskinläsbar tolkning av egenskaper hos information och informationstjänster. I denna kategori ingår:

  • Indexering
  • Metadatahantering

Tillit och säkerhet 

Byggblock som möjliggör standardiserade digitala funktioner för informationsutbyte som bidrar till att möta behoven av säkerhet. I denna kategori ingår:

  • Auktorisation
  • Identitet
  • Spårbarhet
  • Tillgänglighet
  • Tillitsramverk

Nationella grunddata är uppgifter, inom offentlig förvaltning, som flera aktörer har behov av, som är viktiga i samhället och som uppfyller överenskomna egenskaper, principer och riktlinjer.

Nationella grunddata utgör en delmängd av grunddata, särskilda värdefulla datamängder och offentliga öppna data. Grunddata ryms inom offentlig information och en del grunddata är öppna data. Alla särskilda värdefulla datamängder är grunddata och offentliga öppna data. När fler grunddatamängder följer ramverket kommer mängden nationella grunddata att bli större. Målet är att samtliga grunddata på sikt ska vara nationella grunddata.

Ramverk för grunddata

Nationella grunddata ska bland annat kunna nyttjas effektivt och enkelt, stödja ”en uppgift en gång”, vara kombinerbara, beskrivas och behandlas på ett säkert sätt. 

Överenskomna egenskaper

Nationella grunddata:

  1. produceras av offentliga aktörer,

  2. används av flera konsumenter,

  3. är viktiga i samhället samt

  4. följer överenskomna regler.

Överenskomna principer och riktlinjer

Nationella grunddata ska:

  1. ge samhällsnytta,

  2. kunna nyttjas effektivt och enkelt,

  3. stödja ”en uppgift en gång”,

  4. följa fastställda krav,

  5. vara kombinerbara,

  6. beskrivas samt

  7. behandlas på ett säkert sätt.

Grunddatadomäner

Med grunddatadomän avses område för grunddata avseende datamängd som pekas ut i kommande förordning om samordnad hantering av grunddata inom den offentliga förvaltningen. 

Grunddatadomänerna Person, Företag samt Fastighets- och geografisk information är under införande. Grunddatadomänerna Hälsodata och Transportsystem befinner sig i fasen utforskande utveckling. Utforskande utveckling innebär att det kan komma att bli grunddatadomäner men ännu inte är det. Fler grunddatadomäner kommer att tillkomma de kommande åren.

Grunddatadomänansvariga myndigheter

  • Skatteverket ska ansvara för grunddatadomänen Person.
  • Bolagsverket ska ansvara för grunddatadomänen Företag.
  • Lantmäteriet ska ansvara för grunddatadomänen Fastighets- och geografisk information.
  • E-hälsomyndigheten ansvarar för utforskande utveckling kring en grunddatadomän för Hälsodata.
  • Trafikverket ansvarar för utforskande utveckling kring en grunddatadomän för Transportsystem. 

 

Den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturens utveckling och förvaltning behöver en struktur för hur den ska styras och ledas.

En infrastrukturansvarig leder det strategiska arbetet i samråd och samverkan med andra aktörer. Olika kompetensområden samlar expertkunskaper som stödjer arbetet med att utveckla infrastrukturens beståndsdelar. 

Den styrmodell som utvecklats är ett system av olika roller med olika ansvar för de olika delarna. Nedan ges en kort beskrivning av respektive område.

Infrastrukturansvar

Myndighet som har det övergripande ansvaret för infrastrukturen (DIGG). Infrastrukturansvarig beslutar om styrande dokument, initierar utforskande utveckling, kvalificerar och prioriterar behov samt föreslår byggblocks- och grunddatadomänansvariga myndigheter till Regeringen. Ansvarar även för det nationella ramverket för grunddata samt leder arbetet i samordningsforumen.

Kompetensområden

Ett kompetensområde byggs upp av resurser från en eller flera organisationer i syfte att ge stöd och agera bollplank inom områden som exempelvis informationssäkerhet, arkitektur, juridik eller grunddata. Den organisation som är utpekad ansvarig för ett kompetensområde har ett viktigt uppdrag att utforma styrning, omvärldsbevaka och ge rekommendationer som berör infrastrukturen.

Samordningsforum

För att säkra den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturens utveckling, förvaltning och nyttjande finns samordningsforum som täcker strategiska, taktiska och operativa perspektiv och frågeställningar. Forumen har en viktig funktion i framtagning av vision och målbild, utformning och genomförande av den långsiktiga planen samt i diskussioner kring prioriteringar och vägvalsfrågor.

Samverkan

För att lyckas med det stora uppdraget att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur behöver många aktörer aktivt bidra och ta ansvar. Samverkan sker på olika nivåer såväl inom som utanför infrastrukturen i syfte att skapa ett brett engagemang bland myndigheter, kommuner och regioner samt i vissa fall även privata aktörer. Samverkan ska bidra till att:

  • förankra infrastrukturens målbild, roll och funktion,

  • säkerställa att den långsiktiga planen speglar de verkliga behoven,

  • fördela ansvar för olika delar inom infrastrukturen,

  • säkerställa att rätt kompetenser bidrar i rätt omfattning i arbetet,

  • främja användningen av infrastrukturen.

Utforskande utveckling

Område där kunskap skapas, behov insamlas och bekräftas samt krav börjar formuleras. Den utforskande utvecklingen analyserar vilka rättsliga förutsättningar och finansieringsbehov en ansvarig aktör behöver eftersom utveckling och förvaltning av infrastrukturens beståndsdelar kräver ett långsiktigt åtagande. Resultatet från den utforskande utvecklingen blir beslutsunderlag för infrastrukturansvarig gällande exempelvis etablering av ett nytt byggblock eller en grunddatadomän.

Utveckling, införande och förvaltning

Utveckling och förvaltning av infrastrukturen fokuserar på tre områden; byggblocken, grunddatadomänerna samt styrningen. Viktiga roller är:

Byggblocksansvarig

Myndighet som utvecklar och förvaltar ett tilldelat byggblock. Ansvarar för att styra, samverka och organisera arbetet inom byggblocket.

Grunddatadomänansvarig

Myndighet som utvecklar och förvaltar en tilldelad grunddatadomän. Ansvarar för att styra, samverka och organisera arbetet samt att tillgängliggöra och tillhandahålla grunddatadomänens nationella grunddata.

Grunddataproducent

Aktör som tillgängliggör och tillhandahåller nationella grunddata genom en eller flera grunddatadomäner. Ansvarar för att delta i samverkan, utveckling och förvaltning.

Deltagande myndigheter

De myndigheter som har uppdragen att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur och ett nationellt ramverk för grunddata är Bolagsverket, DIGG, Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet samt Skatteverket.

Samverkansaktörer

För att få ett nationellt helhetsperspektiv och ett gemensamt grepp om frågorna deltar även ett stort antal andra aktörer i utvecklingen. Bland andra Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Integritetsmyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Säkerhetspolisen, Statistikmyndigheten SCB, Trafikverket samt ett flertal sektors- och domänspecifika initiativ.

Dokument och länkar