Europeisk digital identitet

Med den europeiska digitala identiteten kommer medborgarna i EU-länderna få tillgång till tjänster online utan att behöva dela med sig av personuppgifter i onödan. Du kan till exempel öppna ett bankkonto eller hyra en lägenhet i ditt hemland eller ett annat europeiskt land. Fördelen är att du har full kontroll över de data du delar med dig av.

Vad innebär en europeisk digital identitet?

Kort sagt innebär förslaget att alla EU-länder ska kunna erbjuda medborgare och företag digitala plånböcker som kan kopplas till deras nationella digitala identitet med bevis på andra personliga attribut som till exempel körkort, utbildningsbevis och bankkonton.

De kommer att kunna styrka sin identitet och dela med sig av elektroniska handlingar med sina identitetsplånböcker som de har laddat ner t.ex. på sina mobiltelefoner. Identitetsplånböckerna kan tillhandahållas av offentliga myndigheter eller privata aktörer, om dessa godkänns av ett EU-land.

Den europeiska digitala identiteten kommer att:

  • Vara tillgänglig för alla. Medborgare, invånare och företag i EU som vill utnyttja den europeiska digitala identiteten kommer att kunna göra det.
  • Ha en bred användning. Identitetsplånböckerna kommer att kunna användas brett, både som ett sätt att identifiera sig och för att styrka vissa personliga attribut – och därmed ges tillgång till offentliga och privata digitala tjänster i hela unionen.
  • Ge användarna kontroll över sina data. De europeiska e-identitetsplånböckerna kommer att ge människor möjlighet att välja vilka aspekter av sin identitet, sina data och sina intyg som de delar med sig av till tredje parter, och att hålla reda på vad de förmedlat. Användarnas kontroll säkerställer att det endast är sådana uppgifter som måste delas som faktiskt delas.

Förslaget om en europeisk digital identitet kommer från EU-kommissionen och lanserades i samband med att förslaget till reviderad eIDAS-förordning presenterades 3 juni 2021. Förslaget ska komplettera den nuvarande lagstiftningen och infrastrukturen för gränsöverskridande e-legitimering.

EU-kommissionen föreslår en tillförlitlig och säker digital identitet (europa.eu) Länk till annan webbplats.

Vad händer nu?

Flera arbeten sker parallellt:

  1. Ett förslag till revidering av eIDAS-förordningen behandlas inom det europeiska samarbetet. Rådets kompromissförslag antogs den 6 december 2022.
  2. Expertgrupp (Expert Group), det vill säga experter som medlemsstaterna utsett, arbetar för att ta fram det som kallas Toolbox och som hittills består av arkitekturramverket. Förordningsförslaget omfattar ett antal nya genomförandeakter som förväntas ge rättslig verkan för de standarder och specifikationer plånboken ska bygga på.
  3. Storskaliga piloter, Large Scale Pilots, LSP. Kommissionen har utlyst medel för att testa den plånboksprototyp som EU-kommissionen ansvarar för och förbereda nationella implementationer. Sverige deltar i två internationella konsortier som pågår under två år med start under våren 2023.

Storskaliga piloter

De två konsortier Sverige är med i för att testa användningen av EU:s identitetsplånbok är Digital Credentials for Europe (DC4EU) och EU Digital Identity Wallet Consortium (EWC). DC4EU fokuserar på utbildningsbevis och yrkeskvalifikationer samt socialförsäkringsområdet medan EWC fokuserar på digitala organisationsplånböcker, resor och initiering av betalningar.

Diggs uppdrag

Digg och PTS är expertmyndigheter som stöttar regeringen i den pågående förhandlingen med övriga medlemsstater. Vad det innebär i praktiken varierar utifrån det stöd som regeringen och representanterna behöver.

Medarbetare på Digg deltar i olika samarbetsforum, exempelvis den så kallade Expert Group samt eIDAS Cooperation Network och Technical subgroup.

Digg har ett uppdrag från regeringen att samordna den svenska insatsen kring identitetsplånböckerna och att pröva möjligheterna att ge ut en eller flera digitala identitetsplånböcker och attesterade attribut. Efter genomförda projekt ska erfarenheterna utvärderas och en rekommendation till modell för utformning och utfärdande av svenska plånböcker lämnas. Post- och Telestyrelsen, Socialstyrelsen, Vetenskapsrådet och Bolagsverket har motsvarande uppdrag att bistå Digg i genomförandet av uppdraget.

Finansieras av Europeiska unionen
Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad: