Krav vid hantering av EU-medel
Digg fördelar bidrag från EU-medel för etableringen av Ena. För att ta emot bidrag ska mottagande myndigheter leva upp till de villkor som följer enligt beslut om bidrag.
Finansieringen under 2021-2023 utgörs av EU-medel och ställer krav på att bidragsmottagare ska leva upp till några specifika villkor kopplade till genomförandet av Sveriges återhämtningsplan. Villkoren framgår av artikel 22 i EU-parlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.
EU-revision
Myndigheter som tar emot bidrag från anslag 2:7 Digital förvaltning, ap.1. är ska också tillåta EU:s revisionsorgan och liknande funktioner (EU-kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo) att utöva sina rättigheter enligt artikel 129.1 i EU:s budgetförordning.
Kommunikation av EU-finansierade insatser
Myndigheter som tar emot bidrag från anslag 2:7 Digital förvaltning, ap.1. ska framhålla att finansieringen kommer från EU. Kommunikation ska ske i enlighet med EU-kommissionens vägledning för mottagare av EU-medel.
Av vägledningen framgår att stödmottagare i kommunikationsinsatser (kontakter med media, konferenser, seminarier och informationsmaterial som broschyrer, informationsblad och affischer, presentationer m.m., i elektronisk form, i traditionella eller sociala medier), samt för infrastruktur, utrustning, fordon, material eller större resultat som finansieras genom bidraget, ska ange att åtgärden beviljats EU-stöd och använda EU-flaggan (EU:s emblem) tillsammans med en kort text om finansiering.
Vägledning för kommunikation av EU-finansierade insatser
Dokumentation av insatser inom Ena
Dokumentation av insatser inom Ena ska bevaras i enlighet med artikel 132 i EU:s budgetförordning. Av regeringsbeslutet om ändring av uppdraget att delta i genomförande av Sveriges återhämtningsplan (2023-02-09) framgår att all nödvändig information om genomförandet av Sveriges återhämtningsplan, av vilken etableringen av Ena är en del, ska bevaras upp till fem år från datumet för den sista utbetalningen av medel till Sverige från RRF. Det inkluderar dokumentation av upphandlingar av konsulter som bekostats med bidrag från anslag 2:7 Digital förvaltning, ap.1.
Utbetalningar till medlemsstaterna ska ske senast den 31 december 2026. Det innebär att myndigheter som tar emot bidrag från anslag 2:7 Digital förvaltning, ap.1. behöver säkerställa att all nödvändig information om etableringen av Ena bevaras till och med den 31 december 2031.
Åtgärder rörande bedrägerier, korruption och intressekonflikter
Ett av villkoren är att myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter. Som stöd för detta tillhandahåller rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (Sefi-rådet) en anmälningspolicy och en vägledning för hantering av misstänkt brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel.
Målgruppen är handläggare och chefer vid de myndigheter i Sverige som hanterar EU-medel. Vägledningen ska vara ett hjälpmedel vid myndigheternas bedömning av om ett visst agerande i samband med ansökan eller utbetalning av stöd, som helt eller delvis finansieras av EU-medel, ska hanteras som misstänkt brottslighet.
Läs mer om hantering av misstänkt brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel
Med misstänkt brottslighet avses i vägledningen misstänkta bedrägerier enligt 9 kap. 1–3 §§ brottsbalken om gärningen rör EU:s finansiella intressen och misstänkt subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3a § brottsbalken.
Bedrägeri innebär att någon vilseleder (lurar) någon att handla (eller inte handla) på visst sätt som innebär skada för någon och vinning för någon/något. Subventionsmissbruk innebär att ett erhållet stöd används för något annat än det beviljats för.
Med intressekonflikter avses förhållanden kan leda till att man inte uppfattas som objektiv och opartisk i sin tjänsteutövning, exempelvis mot bakgrund av att relationer med andra involverade personer eller egna eller närståendes ekonomiska intressen. Intressekonflikter kan exempelvis riskera att påverka beslut om bidrag, rekrytering, upphandling eller anlitande av konsulter.
Misstänkta brott ska anmälas i enlighet med Sefis Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier. En brottsanmälan bör göras så snart en omständighet, som kan utgöra ett brott, har inträffat. Omständigheter som kan ge anledning att misstänka brott är exempelvis:
- Att den som tagit emot bidrag vid förfrågan lämnar ändrade, svävande eller oklara uppgifter eller inte kommer in med begärda kompletteringar.
- Knapphändiga eller bristfälliga underlag som inte uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen eller i regelverket för stödberättigande kostnader gällande fondmedel.
- Att det inte går att få kontakt med fakturautställaren.
- Att stödmottagaren vid kontroll inte kan visa upp resultat av den insats som bidraget avser.
Man ska bara avstå från att anmäla misstänkta brott om det är tydligt att det är fråga om ett misstag, slarvfel eller liknande.
Misstankar ska anmälas till Ekobrottsmyndigheten eller till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Det kan ofta vara lämpligt att en inledande kontakt tas med Ekobrottsmyndigheten, innan en eventuell brottsanmälan rörande misstänkta EU-bedrägerier görs. Syftet med en sådan kontakt är att diskutera de brister som uppmärksammats och i förekommande fall vilken typ av uppgifter en brottsanmälan bör innehålla.
Etableringen av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen är en del av Sveriges återhämtningsplan för att mildra effekterna av Covid-19 och stärka den digitala omställningen. Satsningen finansieras av Europeiska unionens stimulanspaket Next Generation EU.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: