Till innehållet

Europeisk digital identitet

Med den europeiska digitala identiteten kommer medborgarna i EU-länderna få tillgång till tjänster online utan att behöva dela med sig av personuppgifter i onödan. Du kan till exempel öppna ett bankkonto eller hyra en lägenhet i ditt hemland eller ett annat europeiskt land. Fördelen är att du har full kontroll över de data du delar med dig av.

Your EU Digital Identity

Nu har kommissonen publicerat en arbetsversion av identitetsplånbokens arkitekturramverk samt öppnat möjligheter att lämna synpunkter på det. De är publicerade på kommisionens hemsida.

Your EU Digital Identity (futurium.ec.europa.eu)

För att ta del av den behöver du skapa ett konto, söka medlemsskap och logga in. Instruktioner om hur du gör finns på sidan. 

 

Vad innebär en europeisk digital identitet?

Kort och gott innebär förslaget att alla EU-länder ska kunna erbjuda medborgare och företag digitala plånböcker som kan kopplas till deras nationella digitala identitet med bevis på andra personliga attribut (t.ex. körkort, utbildningsbevis och bankkonton). De kommer att kunna styrka sin identitet och dela med sig av elektroniska handlingar från sina e-identitetsplånböcker, bara genom ett mobilklick. E-identitetsplånböckerna kan tillhandahållas av offentliga myndigheter eller privata enheter, om dessa erkänns av ett EU-land.

Den europeiska digitala identiteten kommer att:

  • Vara tillgänglig för alla som vill använda den: Varje medborgare, invånare och företag i EU som vill utnyttja den europeiska digitala identiteten kommer att kunna göra det.
  • Ha en bred användning: E-identitetsplånböckerna kommer att kunna användas brett, både som ett sätt att identifiera användarna och för att styrka vissa personliga attribut – och därmed ge användarna tillgång till offentliga och privata digitala tjänster i hela unionen.
  • Ge användarna kontroll över sina data: De europeiska e-identitetsplånböckerna kommer att ge människor möjlighet att välja vilka aspekter av sin identitet, sina data och sina intyg som de delar med sig av till tredje parter, och att hålla reda på vad de förmedlat. Användarnas kontroll säkerställer att det endast är sådana uppgifter som måste delas som faktiskt delas.

Förslaget om en europeisk digital identitet kommer från EU-kommissionen och lanserades i samband med att förslaget till reviderad eIDAS-förordning presenterades 3 juni 2021. Förslaget ska komplettera den nuvarande lagstiftningen och infrastrukturen för gränsöverskridande e-legitimering.

Läs mer om förslaget på Europakommissionens webbplats

Vad händer nu?

Flera arbeten sker parallellt:

  1. Kommissionen och medlemsstaternas regeringar förhandlar om förslaget till en ny förordning. Sveriges ständiga representation i Bryssel representerar Sverige.
  2. Expertgrupp (Expert Group), det vill säga experter som medlemsstaterna utsett, arbetar för att ta fram det som kallas ”Toolbox”. En rad specifikationer och standarder för den nya digitala identitetsplånboken.
  3. I Sverige pågår analyser av hur detta påverkar Sverige, andra utvecklingsinsatser och vilka åtgärder som behöver göras.
  4. Samarbete med det privata näringslivet. Det är tydligt uttalat att de digitala plånböckernas användning inte ska begränsas till offentlig sektor och det förväntas även att privata leverantörer ska stå för delar av leveransen. Det är ännu inte fastställt hur detta ska hanteras.

Tidplan

Januari 2022

Överenskommelse om teknisk arkitektur. Var ursprungligen planerad till december 2021 men datumet är framflyttat till januari 2022.

Februari 2022

Den 16 februari bjuder DIGG in till ett informationsmöte om revideringen av eIDAS-förordningen och den föreslagna digitala identitetsplånboken (EU Digital Identity Wallet). Detta första möte kräver inga förkunskaper och kommer inte gå in på djupet i arkitekturen för den föreslagna tekniska implementationen.

  • Introduktion, en överflygning av förslaget till ny eIDAS-förordning och förslaget att införa ett gemensamt EUID.
  • DIGGs rapport om Digital plånbok.
  • Information om hur arbetet drivs kring förslaget och status för de olika delarna.
  • Konceptet för Identitetsplånboken.
  • Utlysningar av EU-medel inom ramen för DIGITAL.
    • Utveckling av en referensimplementation för infrastrukturen inklusive en plånbok.
    • Implementationer genom så kallade ”Large scale pilots”.

Senast i juni 2022

Identifiering av specifik teknisk arkitektur, standarder och referenser, riktlinjer och bästa praxis för:

  • Tillhandahållande och utbyte av identitetsattribut.
  • Funktionalitet och säkerhet för de europeiska digitala identitetsplånböckerna.
  • Beroenden av Europeiska digitala identitetsplånböcker inklusive identitetsmatchning.
  • Styrning.

Senast i september 2022

Överenskommelse mellan medlemsstaterna, i nära samarbete med kommissionen, om verktygslådan för genomförandet av den europeiska digitala identitetsramen inklusive en omfattande teknisk arkitektur och referensramverk, gemensamma standarder och tekniska referenser och riktlinjer och bästa praxis.

Senast i oktober 2022

Lansering av verktygslådan.

DIGG:s uppdrag som nationell samordnare

DIGG och PTS är expertmyndigheter som stöttar regeringen i den pågående förhandlingen med övriga medlemsstater. Vad det innebär i praktiken varierar utifrån det stöd som regeringen och representanterna behöver. 

Medarbetare på DIGG deltar i olika samarbetsforum, exempelvis den så kallade "Expert Group" samt "eIDAS Cooperation Network och Technical subgroup".

DIGG stöttar regeringskansliet i arbetet med de arbetsgrupper som finns för att undersöka vilka områden som identitetsplånböckerna ska stötta. Det handlar exempelvis som digitala resehandlingar, körkort, e-recept och universitets examen/examinas. 

DIGG är ansvarig för att hantera de frågor och synpunkter som skickas till e-legitimation@digg.se. Det är Sveriges officiella kontaktväg för e-legitimationsfrågor. Några av de viktigaste frågorna rör säkerhetsincidenter i e-legitimationssystem. 

Analys av konsekvenser för offentliga aktörer

DIGG arbetar med ett regeringsuppdrag för att analysera de förutsättningar och risker som finns kopplat till att offentliga aktörer i Sverige i framtiden ska kunna använda  digitala plånböcker så som EU-kommissionens föreslår.

I uppdraget ingår även att analysera vad det skulle kosta att anpassa myndigheter, kommuner och regioners verksamheter för att kunna använda digitiala plånböcker samt hur detta skulle påverka det nuvarande svenska e-legitimationssystemet.

Analys av hur DIGG och andra offentliga aktörer påverkas

I DIGG:s ansvar som samordnare ingår även att analysera hur förslaget påverkar andra områden inom det offentliga Sverige. Ett exempel är hur förslaget påverkar DIGG:s samordningsuppdrag kring en gemensam digital portal till Europa (Single Digital Gateway, SDG) eftersom det uppdraget delvis också ska lösa samma behov men baseras på en annan teknisk lösning. DIGG har sökt klargörande kring det från kommissionen och fått svar att det ska ses som kompletterande möjligheter som förväntas leva sida vid sida.