Till innehållet
  1. Start
  2. Publicerat
  3. Publikationer
  4. Digital plånbok

Digital plånbok

Användare av digitala plånböcker ska kunna dela med sig av information om vem de är och vad de får göra, exempelvis ska de kunna visa upp sin ålder, sina utbildningsmeriter eller sitt digitala körkort.

EU-kommissionen publicerade den 3 juni 2021 ett förslag om att ändra EU:s eIDAS-förordning genom att bland annat införa certifierade europeiska e-identitetsplånböcker (European Digital Identity Wallets) och attesterade attributintyg som passar med plånböcker.

Syftet med förslaget är att öka användarens kontroll över, och att skapa tillit till, informationen i attributintygen. Användare av digitala plånböcker ska kunna dela med sig av information om vem de är och vad de får göra, exempelvis ska de kunna visa upp sin ålder, sina utbildningsmeriter eller sitt digitala körkort. Detta ska kunna ske utan att utfärdare av dessa attribut kan få kännedom om informationsdelningen.

DIGG föreslår att svenska plånböcker ska utfärdas dels av en statlig myndighet, dels genom att privata aktörer ska ges möjligheten. Syftet är dels att säkerställa att alla användare inkluderas och att systemet blir robust, dels att tillvarata innovation på området. Införandet av minst ett plånboksalternativ brådskar på grund av snäva tidsramar i kommissionens förslag.

DIGG föreslår att en statlig svensk e-legitimation på den högsta tillitsnivån skyndsamt tas fram för att stärka svenskars möjligheter utomlands, stärka möjligheterna att ha den till grund för så kallad id-växling över till en digital plånbok1 och för att det inte kan uteslutas att en sådan e-legitimation i praktiken kommer att krävas inom kort tid efter förslagets ikraftträdande.

DIGG föreslår vidare att svenskarnas möjligheter ska stärkas ytterligare genom att några statliga myndigheter får i uppdrag att utfärda attributintyg som kan hanteras av de digitala plånböckerna, exempelvis från folkbokföringen. DIGG bedömer dessutom att det är av stor betydelse att utvecklingen av bevis enligt SDG-förordningen i möjlig utsträckning tar hänsyn till specifikationer för attesterade attributintyg enligt eIDAS-förordningen för att minimera dubbelarbete.

DIGG drar slutsatsen att det svenska e-legitimationssystemet inte påverkas på kort sikt. Om svenska e-legitimationsutfärdare i enlighet med förslaget framöver väljer att certifieras så kan detta på lång sikt innebära en möjlighet även nationellt. En annan slutsats är att eIDAS-noderna kommer att finnas kvar under överskådlig tid och att det kan finnas möjligheter att, under en övergångsperiod, genom nodfunktionalitet förenkla offentliga aktörers anpassning till identifiering av användare med plånböcker.

Slutligen drar DIGG slutsatsen att lagen (2016:561) med kompletterande bestämmelser till eIDAS-förordningen och eventuellt även regler om offentlighet och auktorisationssystem kan påverkas av den rättsakt som kommissionens förslag förväntas leda till. Därför föreslår DIGG fortsatt utredning på området.

Publicerad
11 januari 2022