Till innehållet
  1. Start
  2. Publicerat
  3. Publikationer
  4. Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI

Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI

Sammanfattning

Det ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av AI (nuvarande AI teknik) i svensk offentlig förvaltning är betydande. Potentialen beräknas uppgå till cirka 140 mdkr årligen, motsvarande cirka 6 procent av dagens totala offentliga utgifter.

Samtidigt står Sverige inför betydande utmaningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att det fram till 2026 måste rekryteras 500 000 människor i arbetsför ålder till välfärden. Den arbetskraften finns inte att tillgå. Det kommer heller inte finnas pengar givet dagens skattesatser och utgiftsnivå. Enligt en analys från Finansdepartementet kommer finansieringsgapet uppgå till cirka 90 mdkr från och med år 2026. AI skulle kunna nyttjas för att möta dessa samhällsutmaningar exempelvis genom:

  • en ökad och mera jämlik tillgång till en högkvalitativ hälso- och sjukvård trots vikande ekonomiska förutsättningar och en åldrande befolkning
  • en ökad tillgång till mer jämlik och högkvalitativ utbildning som utgår från den studerandes förutsättningar, trots vikande ekonomiska förutsättningar och lärarbrist
  • en offentlig förvaltning som i än större utsträckning än idag försvarar principen om lika behandling och löpande synliggör och åtgärdar upptäckt diskriminering, i syfte att värna tilliten för det offentliga
  • en effektivare offentlig förvaltning genom ökad automatisering.


Samtidigt bär AI med sig utmaningar. Användningen ställer bland annat krav på systematisk hantering av säkerhetsorienterade frågor liksom systematiska etiska överväganden. Dessa utmaningar kan dock rätt hanterat, lyfta den offentliga förvaltningens sammantagna förmåga att hantera dessa frågor.

Sverige har i grunden goda förutsättningar att tillvarata AI för att utveckla välfärden samtidigt som utmaningarna hanteras. Utbildningsnivån är generellt relativt hög, vilket är en viktig anledning till dagens höga välfärdsnivå. Den svenska förvaltningsmodellen med hög grad av decentraliserat styre har borgat för att verksamheter inom offentlig förvaltning är framgångsrika inom sina respektive ansvarsområden. Detta har också medfört en relativt hög digitaliseringsmognad jämfört med andra länder vilket internationell benchmarking påvisar.

Trots dessa goda förutsättningar bedömer DIGG att det inte räcker till för att tillvarata nyttan av AI. Orsaken är att ytterligare förutsättningar som är mer specifika för AI-området behöver skapas för att främja en ändamålsenlig användning av AI och för att minska risken för omfattande dubbelarbete inom offentlig förvaltning. DIGG anser att det finns sju behovsområden där förutsättningar behöver skapas. Inom dessa finns det viktiga lärdomar att hämta från andra länder.

Områdena är:

  • Tydligare styrning och ledning
  • Ändamålsenlig rättsutveckling
  • Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning
  • Gemensamt kompetens- och leveransstöd vid praktisk tillämpning
  • Gemensam digital infrastruktur (teknik och data)
  • Data som strategisk resurs
  • Ekosystem för samarbete och innovation

De förslag som lämnas för att ta ett första steg i syfte att understödja dessa områden är:

  • Etablera ett kompetenscenter med expertis inom AI
  • Ta fram en plattform för samverkan, samutveckling och innovation
  • Ta fram en AI-guide
  • Skapa rättsliga förutsättningar för att underlätta försöksverksamhet
  • Utveckla yrkes- och rollspecifik utbildning inom AI
  • Ta fram en nationell datastrategi för offentlig förvaltning

Vidare tar rapporten upp ett antal ytterligare områden där det finns ett behov av åtgärder som behöver utredas ytterligare.

Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI (pdf, 2,5 MB)

Källa: DIGG

Publicerad
13 Jan 2020