Ny rapport: Samhällskontrakt i digital samhällsomställning
När digitalisering, data och artificiell intelligens får en allt större roll i samhället förändras också relationen mellan individen, staten, marknaden och civilsamhället. I en ny rapport i serien Perspektiv på digitalisering belyser Digg hur offentliga tjänster omformas och vad den digitala utvecklingen innebär för rättigheter, skyldigheter, ansvar och tillit.
Ett samhällskontrakt i förändring
Det svenska samhällskontraktet har länge byggt på stabila institutioner, generella välfärdslösningar, liksom en hög tillit till statens förmåga att fatta beslut, fördela resurser och upprätthålla rättvisa. Den digitala samhällsomvandlingen förändrar förutsättningarna för denna modell.
Datadelning, interoperabilitet, digitala plattformar och AI skapar möjligheter till mer proaktiva, precisa och personcentrerade offentliga tjänster. Samtidigt väcker utvecklingen nya frågor om bland annat insyn, kontroll, rättssäkerhet och ansvar.
I den nypublicerade rapporten Samhällskontrakt i digital samhällsomställning från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) att digitaliseringen innebär en gradvis omförhandling av samhällskontraktet.
Från data om individen till data med individen
En av de viktigaste förändringarna handlar om individens roll. I ett digitalt samhälle är individen inte enbart mottagare av offentliga tjänster eller föremål för datainsamling. I allt högre grad blir individen själv bärare av data, rättigheter och möjlighet att agera.
Förflyttningen från datadelning om individen till datadelning med och av individen kan bidra till ökad egenmakt, bättre service och minskad administration. Men det förutsätter bland annat starka rättighetsskydd, tillgänglighet och möjlighet till mänsklig kontakt och överprövning.
Även grunden för tilliten till staten förändras. I en digital förvaltning behöver legitimitet i högre grad kunna visas i praktiken, exempelvis genom spårbarhet, förklarbarhet, uppföljning och tydliga ansvarskedjor.
Teknikfrågor blir samhällsfrågor
Rapporten visar hur förändringen berör många delar av samhället – från demokrati, rättsstat och välfärd till ekonomi, säkerhet, hållbarhet och kultur. Ett återkommande mönster är att institutioner och regelverk består samtidigt som teknikens möjligheter och medborgarnas förväntningar förändras snabbare. Det skapar ett glapp mellan vad våra system ursprungligen är byggda för och vad de förväntas kunna leverera i dag.
Rapporten pekar därför på behovet av att se frågor om exempelvis AI, digital identitet, datadelning, interoperabilitet, digital inkludering och gemensam digital infrastruktur som mer än enskilda teknikfrågor. De bör ses som viktiga frågor att ta hänsyn till när framtidens offentliga åtagande gentemot individen utformas.
Från vision till fungerande samhällsinfrastruktur
Ett hållbart digitalt samhällskontrakt kräver enligt rapporten, inte bara visioner och strategier. Det kräver en fungerande gemensam digital infrastruktur, standardiserade byggblock, tydliga ansvarslinjer och etablerade former för uppföljning.
Analysen knyts också till Sveriges pågående digitala samhällsomställning och de roller som Digg och PTS har i den. Diggs arbete med bland annat förvaltningsgemensamma byggblock, standarder, datadelning och uppföljning kompletteras av PTS arbete med konnektivitet, robusthet, digital inkludering och tillgänglighet.
Inför den planerade sammanslagningen av Digg och PTS 2027 kan dessa uppdrag ses som delar av en mer sammanhållen statlig kapacitet för den digitala samhällsomställningen.
Läs rapporten
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Publicerad: