Ökad AI-kompetens – nu behöver staten ta nästa steg

Digg följer sedan 2020 hur digitaliseringen utvecklas hos statliga myndigheter. Årets rapport visar både tydliga framsteg och områden där ytterligare insatser krävs.

Myndigheterna är fortfarande starkast på att använda digitalisering för att effektivisera och förbättra befintliga tjänster och processer. Förmågan är svagare inom bland annat AI, dataanalys, automatisering och återanvändning av data över organisationsgränser.

Resultaten pekar på att mycket av den digitala utvecklingen fortfarande utgår från den enskilda myndighetens behov. En mer sammanhållen offentlig förvaltning behöver i större utsträckning än idag fokusera på gemensam nytta.

Ökad AI-kompetens behöver omsättas i verksamheten

Ett tydligt positivt resultat är att AI-kompetensen ökar. Fler myndigheter bedömer att ledningen har ganska hög, hög eller mycket hög kompetens att avgöra hur och när AI bör användas i det interna arbetet. Även medarbetarnas kompetens att använda AI i det dagliga arbetet ökar.

Resultaten visar samtidigt ett samband mellan kompetens och användning. Myndigheter som bedömer ledningens kompetens inom data och AI som hög använder också AI i större utsträckning. Användningen är dock betydligt vanligare inom exempelvis omvärldsanalys och annat analysarbete än i ärendehandläggningen. Att använda AI i myndigheternas verksamhetsprocesser ställer högre krav på bland annat datakvalitet, informationshantering, rättsliga bedömningar och verksamhetsförändring.

Nästa steg handlar därför inte bara om att fler medarbetare ska kunna använda AI-verktyg. Myndigheterna behöver också utveckla sin organisatoriska förmåga att integrera AI och datadrivna arbetssätt i verksamheten där de skapar nytta.

Metadata är en viktig grund för data och AI

Myndigheterna har kommit relativt långt när det gäller grundläggande kontroll över sin information. Tre av fyra uppger att informationen bevaras på ett säkert sätt. Drygt två tredjedelar har inventerat sin information, genomfört säkerhetsklassning och utsett informationsägare.

Samtidigt uppger färre än hälften att informationen är beskriven med metadata och att de arbetar systematiskt med informationsarkitektur. Det gör det svårare att förstå vilka data som finns, vad de betyder och hur de kan kombineras och återanvändas.

För mer avancerad dataanvändning och AI räcker det inte att informationen är säker och har en tydlig ägare – den behöver också vara strukturerad och beskriven så att den kan användas mellan olika verksamheter och tekniska system.

Från den egna myndigheten till en sammanhållen förvaltning

Diggs analys visar att interna incitament främst driver myndigheternas egen utveckling, medan starkare externa incitament har större betydelse för sådant som interoperabilitet, informationsdelning och samhällsnytta.

En mer sammanhållen digital förvaltning kräver att de digitala lösningar som myndigheterna köper in kan fungera tillsammans. Digitala lösningar bör redan från början utformas för informationsutbyte, återanvändning och samverkan. Strategisk upphandling med fokus på interoperabilitet kan därmed användas för att skapa efterfrågan på lösningar som bygger på öppna standarder och som kan fungera i ett större digitalt ekosystem, snarare än att riskera tekniska inlåsningar.

Både offentliga upphandlingar och myndigheternas egen utveckling behöver ta hänsyn till förvaltningsgemensamma standarder och andra gemensamma förutsättningar. Dessutom krävs en styrning som gör det möjligt och angeläget att digitalisera tillsammans. Först då kan vi ta nästa steg mot en sammanhållen data- och AI-driven svensk offentlig förvaltning.

Om undersökningen

Enkäten skickades till 176 myndigheter och besvarades av 137, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 78 procent. Resultaten bygger på myndigheternas egna bedömningar.

Rapporten

Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2025