Till innehållet
  1. Start
  2. Om oss
  3. Nyheter
  4. DIGG kommenterar: eGovernment Benchmark

DIGG kommenterar: eGovernment Benchmark

Sverige hamnar återigen på plats 14 av 36 när EU-kommissionen jämför de digitala förvaltningarna i Europa. Vi ligger över genomsnittet i EU men flera länder är bättre, även länder med sämre förutsättningar.

EU-kommissionens ”eGovernment Benchmark” är en årlig mätning som undersöker den digitala mognaden i olika offentliga tjänster utifrån ett användarperspektiv. Mätningen undersöker också särskilt möjligheten att använda ett medlemslands digitala tjänster för EU-medborgare från ett annat land.

Oj, något gick fel

Sverige hamnar på fjortonde plats i undersökningen med 75 poäng. I toppen ligger Malta (96), Estland (92) och Danmark (85). I botten ligger Rumänien (40), Nordmakedonien (38) och Montenegro (37). Genomsnittet för EU-länderna är 71 poäng medan genomsnittet för samtliga mätta länder är 68 poäng.

Enligt den senaste undersökningen, som publicerades den 12 november 2021, presterar Sverige ungefär som förväntat utifrån de förutsättningarna vi har. Att flera andra länder lyckas minst lika bra som oss trots sämre förutsättningar visar dock att det finns utrymme för förbättringar i Sverige.

Mäter utifrån livshändelser

Undersökningen utgår ifrån åtta olika livshändelser och datainsamlingen görs huvudsakligen genom att medborgare i de olika länderna praktiskt får testa offentliga tjänster utifrån en särskild bedömningsmall, så kallad mystery shopping. Av de åtta livshändelserna undersöks fyra per år, så varje livshändelse mäts i praktiken vartannat år. I 2021 års rapport presenteras nya data om livshändelserna ”starta företag”, ”arbetslöshet och jobbsökande”, ”studera” och ”familjeliv”. Livshändelserna ”driva företag”, ”starta förenklade tvistemål”, ”flytta” samt ”äga och köra bil” samlades in under 2019.

Oj, något gick fel

Diagrammet jämför poängen för Sverige, grannländerna Estland (andraplats i undersökningen) och Danmark (tredjeplats i undersökningen) samt EU-genomsnittet. Estland placerar sig bäst för alla mätta livshändelser och Danmark näst bäst. Sverige sticker ut och får bra poäng för livshändelserna ”studera”, ”flytta” och ”starta företag” men placerar sig något sämre på övriga livshändelser. Sverige hamnar över EU-genomsnittet på alla livshändelser utom ”starta förenklade tvistemål” och ”driva företag”.

Liksom tidigare år skiljer sig Sveriges poäng mer mellan olika livshändelser än vad som är fallet för de toppresterande länderna. Vi får väldigt bra poäng för livshändelserna ”starta företag”, ”studera” och ”flytta”, men halkar samtidigt efter vad gäller ”arbetssökande”, ”äga och köra bil” samt ”att starta förenklade tvistemål”.

Sverige halkar efter inom alla fokusområden

eGovernment Benchmark bedömer de offentliga tjänsterna utifrån fyra övergripande jämförelsemått.

  1. Användarfokus (user centricity) visar i vilken utsträckning offentliga tjänster finns tillgängliga online, är mobilanpassade och hur lätta de är att använda. Här har Sverige ökat sin poäng marginellt sedan förra mätningen, men tappar ändå en placering till 16:e platsen.
  2. Transparens (transparency) mäter hur transparent den offentliga förvaltningen är avseende tjänsterna, den egna organisationen och hanteringen av användarnas data. Här ligger Sverige kvar på samma antal poäng som sist men tappar tre placeringar i ranking och hamnar på en 15:e plats.
  3. Rörlighet över gränserna (cross-border mobility) mäter möjligheten för medborgare och företag att använda tjänster i andra europeiska länder. Detta mätvärde redovisas fördelat på medborgare och företag. Här tappar Sverige både i poäng och i ranking.
  4. Viktiga förutsättningar (key enablers) fokuserar på de tekniska förutsättningar som behövs för att den offentliga förvaltningen ska fungera. Här fokuserar undersökningen på möjligheten att använda elektronisk identifiering, digital dokumenthantering, återanvändning av uppgifter som redan finns tillgängliga inom förvaltningen och tillämpningar för digital post. Här tappar Sverige något i poäng, och sjunker från plats 16 till 19 i rankingen.
Oj, något gick fel

Diagrammet jämför poängen för Sverige, grannländerna Estland (andraplats i undersökningen), Danmark (tredjeplats i undersökningen) och Finland (fjärdeplats i undersökningen samt EU-genomsnittet. Estland, Danmark och Finland ligger bäst till i fokusområdena ”Användarfokus”, ”Transparens” och ”Viktiga förutsättningar”. Sverige ligger något efter i ”Användarfokus” och ”Transparens”, och placerar sig under EU-medel på ”Viktiga förutsättningar”. När det gäller ”Rörlighet över gränserna” står sig Sverige något jämnare med Danmark och Finland.

Kommentar

eGovernment Benchmark är en av flera internationella mätningar som undersöker ländernas digitala förvaltning. Tittar vi på de olika mätningarna sammantaget så ser vi generellt att Sverige får höga betyg. Vi är jämförelsevis ganska bra, men kanske är vi inte så bra som vi ibland tror? Flera andra länder placerar sig bättre än oss i dessa mätningar. Vi är aldrig bäst. Den långsiktiga trenden är dessutom att vi tappar placeringar jämfört med övriga Europa. Att vi tappar beror inte på att vi blir sämre, tvärtom visar mätningarna oftast på bättre och bättre resultat, men vi utvecklas långsammare än andra länder vilket gör att de springer om oss i mätningarna.

Jämför vi Sverige med andra länder ser vi att vi generellt har mycket goda förutsättningar för digitalisering. Vi har bland annat bra bredbandsutbyggnad, en välutbildad befolkning och ett digitalt moget näringsliv. Däremot är Sveriges offentliga sektor inte lika bra som i vissa andra länder på att ta vara på dessa möjligheter. Det finns många förklaringar till detta, men som DIGG konstaterar i årets uppföljning av statliga myndigheters digitalisering, och som illustreras av eGovernment Benchmark, är en anledning till detta att utvecklingen av digitaliseringen sker i ojämn takt. Resultaten skiljer sig ofta mellan olika delar av den offentliga förvaltningen, vilket inte förekommer på samma sätt bland de toppresterande länderna. En delförklaring till detta är att Sveriges decentraliserade förvaltningsmodell gör att beslut om vilka e-tjänster som ska finnas och hur dessa ska se ut och förhålla sig till övriga förvaltningen till stor del fattas av varje aktör var för sig, vilket försvårar för samverkan och sammanlänkning av olika tjänster. De länder som ofta ligger i topp, som Danmark, Estland, Finland och Storbritannien, har ofta en mer centralstyrd och konkret digitaliseringspolitik.

För att uppnå bättre resultat behövs därför samverkan mellan myndigheter, en gemensam digital infrastruktur och att styrningen av digitaliseringen hålls ihop. De största nyttorna av digitaliseringen kan förväntas uppstå när system fungerar tillsammans, när data kan delas mellan aktörer och lösningar kan återanvändas. Detta är också en viktig förutsättning för att möjliggöra de sammanhållna livshändelser och den enhetliga styrning som flera av de internationella mätningarna värdesätter.

Lär dig mer

Publicerad
18 november 2021