Till innehållet
  1. Start
  2. Om oss
  3. Nyheter
  4. DIGG kommenterar OECD:s Digital Government Index 2019

DIGG kommenterar OECD:s Digital Government Index 2019

OECD publicerar OECD:s Digital Government Index 2019 för första gången. Sverige hamnar sist i undersökningen bland OECD:s medlemsländer.

Indexmätningen är ett första försök att översätta OECD:s Digital Government Policy Framework till ett verktyg för att konkretisera och stödja länder i politiska beslut gällande digitalisering.

Fokuset i denna mätning är det som OECD kallar den datadrivna förvaltningen. Detta kontrasteras med e-förvaltning, som är det som många andra indexmätningar har fokus på. Utvärderingen baseras på de sex dimensioner som anses vara ett kännetecken på en helt digital förvaltning.

De dimensioner som mäts är

  • digital by design
  • government as a platform
  • data-driven public sector
  • open by default
  • user-driven
  • proactiveness.

I mätningen gällande 2019 samlades data in år 2018. Undersökningen gäller 29 OECD-länder och 4 andra länder. Australien, Ungern, Mexico, Polen, Slovakien, Schweiz, Turkiet och USA saknas.  

DIGG:s reflektioner om undersökningen

De grundläggande dimensioner som mäts i indexet återspeglar en modern, relevant och ambitiös version av en digital offentlig förvaltning. Att driva mot en digital förvaltning, snarare än mot e-förvaltning, är något som DIGG stödjer. De mätmetoder som används i indexet för att fånga och följa upp detta har dock en del brister, särskilt ur ett svenskt perspektiv.

Digital Government Index bygger inte primärt på resultat eller prestation, utan på frågor om ländernas strategier och styrning avseende digital förvaltning. När OECD har specificerat vad en mogen förvaltning innebär har de i undersökningen utgått från en stat som styrs på ett antingen centraliserat eller federativt sätt. Detta skiljer sig från den mer decentraliserade förvaltning vi har i Sverige, vilket resulterar i ett vilseledande dåligt resultat för Sverige som land i undersökningen.

Vår decentraliserade modell består av ett relativt litet regeringskansli där regeringen fastställer myndigheternas mål och budget och övervakar resultaten, men där myndigheterna har stor frihet i hur de uppfyller sina mål. Då den svenska modellen är relativt unik så har inte OECD:s Digital Government Index tagit hänsyn till detta.

Den svenska förvaltningsmodellen har relativa svagheter när det gäller att samordna sådant som är förvaltningsgemensamt, så som exempelvis digitalisering. Det är troligtvis även så att Sverige inte skulle ha tillhört toppresterarna i flera av dimensionerna som indexet försöker mäta även om de mättes på andra sätt.

Resultatet så som det är idag bedömer vi dock som missvisande för Sverige i jämförelse med övriga länder i undersökningen. Det bör också poängteras att då datamaterialet är från 2018 så har mycket arbete gjorts sedan dess för att påskynda utvecklingen av den svenska digitala förvaltningen. Etableringen av DIGG är kanske det mest tydliga exemplet på detta.

Sveriges resultat

Digital by design

En regering är ”digital by design” när kommunikationskanaler och interaktion med offentliga intressenter har etablerats med syftet att uppnå en mer öppen och medborgardriven offentlig sektor. Undersökningen mäter bland annat om man har nationella digitala strategier eller liknande policydokument på plats och hur dessa i så fall samordnats med andra nationella strategier för digital omvandling inom olika politikområden. Här tittar man också på hur länder organiserat ansvaret för att leda och samordna beslut om den digitala förvaltningen och på vilken nivå ansvaret ligger.

Här ligger Sverige sist i mätningen och även Finland får en dålig placering. Sydkorea och Japan är toppresterarna och både Danmark och Norge har över medel.

Data driven public sector

Här mäts förekomst av en datastrategi för offentlig sektor, tillsammans med frågor om det finns en dedikerad organisation som ansvarar för samordningen av genomförandet av en central/federal offentlig datapolicy, samt om det finns formella krav på att tilldela dedikerade ledarskapsroller för central/federal datapolitik (t.ex. nationella Chief Data Officers).

Man tittar också på förekomst av initiativ för att dela och analysera data och om det finns formella krav och initiativ för datainventarier och datadelning mellan organisationer. Det finns också specifika frågor om regler och etiska principer när data hanteras, frågor om intigritet, ”the Once Only Principle, och rätten för individer och företag att komma åt sin data och lämna samtycke för datadelning med offentliga aktörer och tredje part.

Här ligger Sverige på 23 av 33, men vi skulle antagligen haft en bättre position idag då DIGG numera driver arbete kring öppna data, grunddata och informationsutbyte. Storbritannien och Danmark är toppresterarna i indexet, Finland ligger sist.

Government as a platform

Här mäts om regeringen tillhandahåller tydliga och transparenta riktlinjer, verktyg, data och programvaror som möjliggör leverans av användardrivna, sömlösa och sektorövergripande tjänster.

Här placerar sig Sverige på plats 29 av de 33 länder som svarat i undersökningen. Storbritannien och Sydkorea får högst placering och Finland lägst.

Open by default

Här undersöks användningen av öppna offentliga data. Undersökningen innehåller frågor om förekomst av strategi eller handlingsplan för öppna offentliga data och formella krav som kräver att statliga uppgifter är ”öppna som standard”. Man tittar också på tillgången av öppna data och förekomst av portaler för öppna data för att bedöma i vilken utsträckning länder uppmuntrar till samarbete och innovation på öppna myndighetsdata.

Även här ligger Sverige dåligt till, näst sist av de länder som ingår i undersökningen. Återigen ligger Storbritannien och Korea i toppen. Våra nordiska grannländer presterar alla bättre än medel. Även på detta område har mycket hänt sedan undersökningen genomfördes 2018:

  • Dataportal.se har bildats och utvecklas ständigt.
  • DIGG har tagit fram vägledande principer för offentliga verksamheter till stöd för arbetet med att tillgängliggöra och publicera information för vidareutnyttjande, i form av öppna och delade data.
  • DIGG har även tagit fram ett förslag på nytt koncept för hur hackatons ska kunna bli en mer regelbunden del i utveckling inom den offentliga förvaltningen.

User-driven

Undersökningen mäter hur användardriven utvecklingen av tjänster är genom att kontrollera om regeringen står för inkludering, ansvarsskyldighet och öppenhet i utveckling av strategier eller övergripande politik. Den utvärderar också i vilken utsträckning digital teknik används för att främja allmänhetens och utsatta befolkningsgruppers deltagande i processer för beslutsfattande och leverans av tjänster.

Sverige har näst sista plats av de länder som lämnat data i undersökningen. Detta då det i Sverige inte finns samlad information om hur användarupplevelsen ser ut i offentliga tjänster. DIGG:s egna undersökning Myndigheters digitala mognad och it-kostnader (Dnr: 2019–469) visar dock att en stor andel av de myndigheter som har digitala tjänster involverar användare vid utveckling samt att de följer upp användarupplevelser i hög grad. I och med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service pågår också ett omfattande arbete med att anpassa webbplatser och tjänster för människor med funktionsvariation.

Proactiveness

Här mäts om regeringen har strategier, formella krav och mekanismer för att förutse medborgarnas behov innan en begäran görs. För att mäta i vilken utsträckning länderna har förutsättningar på plats för att agera proaktivt undersöker pilotversionen av undersökningen förekomsten av formella krav och initiativ för att genomdriva ”The Once Only Priciple” samt möjligheter att engagera användare i utformningen av policys och tjänster.

Även här ligger Sverige sist av de länder som har lämnat data i undersökningen. Bäst är Colombia och Lettland.

Lär dig mer

OECD Digital Government Index 2019 (oecd.org)

Publicerad
20 Okt 2020