Till innehållet
  1. Start
  2. Om oss
  3. Nyheter
  4. DIGG kommenterar eGovernment Benchmark 2020

DIGG kommenterar eGovernment Benchmark 2020

Sverige hamnar på plats 14 av 36 när EU-kommissionen rankar de digitala förvaltningarna i Europa, det visar undersökningen eGovernment Benchmark 2020. Rapporten visar att Sverige har goda förutsättningar att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Samtidigt finns det ett tydligt utrymme för förbättringar och utvecklingen går långsamt.

Theodor Andersson, omvärldsanalytiker på DIGG.

Behovet av en digital förvaltning har ökat med covid-19

I spåren av covid-19 krisen har behovet av en fungerande digital förvaltning blivit än mer tydligt. Inom EU har medborgare, som till följd av krisen inte kunnat lämna sina hem, blivit helt beroende av att offentliga tjänster kan levereras digitalt. För att följa utvecklingen av den digitala förvaltningen inom medlemsländerna gör EU-kommissionen varje år en mätning som de kallar för eGovernment Benchmark. Undersökningen ger länder insikt om hur tillgängliga deras offentliga tjänster är och ger deltagande länder möjlighet att bättre förstå var de står, var deras styrkor ligger och var de kan bli bättre.

Sverige på plats 14

Mätning jämför offentliga tjänster i europeiska länder utifrån indikatorer som bland annat bedömer i vilken utsträckning offentliga tjänster finns tillgängliga online, hur användarvänliga dessa e-tjänster är och om de är tillgängliga för EU-medborgare från andra länder. Sveriges placerar sig på plats 14 av de 36 länder som ingår i undersökningen när resultatet av alla indikatorer vägs samman, vilket är en lägre placering än tidigare år. Sveriges resultat från undersökningen har förbättrats jämfört med föregående mätning, men andra länder har förbättrat sig mer, vilket gör att Sverige tappar i placering.

 

Totalpoäng i eGovernment benchmark: förändring sedan förra mätningen och absolut värde.
Källa: eGovernment Benchmark 2020 Source data file (europa.eu).

Sverige har bra förutsättningar

Sverige är ett av de länder som har absolut bäst förutsättningar att lyckas tillhandahålla en välfungerande digital förvaltning. Vi har hög internetanvändning och god tillgång till bredbandstjänster. Vi tillhör också den grupp av länder som har kommit längst när det gäller digitaliseringen av offentliga tjänster. Enligt undersökningen presterar Sverige som förväntat utifrån de förutsättningar vi har. Att flera andra länder lyckas minst lika bra som oss trots sämre förutsättningar visar dock att det finns utrymme för förbättringar i Sverige.

Sverige bra på starta företag och studera

Undersökningen bygger på att medborgare i de olika länderna har fått bedöma offentliga tjänster utifrån ett antal livshändelser. Sverige placerar sig bäst när det gäller livshändelserna starta företag och studera. Inom dessa områden återfinns Sverige på plats 3 respektive 4 jämfört med övriga länder. Inom flera andra områden ligger Sverige sämre till, till exempel när det gäller att driva en rättslig process. För denna livshändelse ligger Sverige på plasts nummer 28 av de 36 länder som ingår i undersökningen.

Öppenhet rörande personlig data är viktigt

En av de indikatorer som används för att bedöma offentliga tjänster kopplade till olika livshändelser är hur transparanta dessa är. Detta mäts dels genom transparensen i själva tjänsterna, till exempel om det går att följa sitt ärende, och dels genom transparensen hos den offentliga aktören, till exempel om information om regler och lagar finns tillgängligt online.

Dessutom mäts transparensen avseende medborgarnas personliga data, vilket handlar om möjligheten för medborgaren att hantera sina personliga data och få information om hur denna används inom den offentliga förvaltningen. När det gäller möjligheten att få inblick i hur ens personliga data används är det fler och fler europeiska länder som ger medborgaren större insyn i när och hur, till vad och av vem denna data nyttjas inom förvaltningen.

En av slutsatserna i eGovernment Becnhmark 2020 är att det finns mycket att göra inom detta område, även om detta område förbättrats mest sedan den förra mätningen. Till exempel är länderna generellt dåliga på att tydliggöra hur lång tid det tar att genomföra digitala tjänster och hur lång tid ett ärende tar i sin helhet.

Det är också otydligt hur länderna hanterar personliga data. Möjligheten att se om ens data använts finns i 64 procent av länderna, i 42 procent av länderna finns information om när ens data använts, och bara i 17 procent av länderna är det möjligt att få information om vem som använt ens data.

– Även om Sverige placerar sig över genomsnittet när det gäller transparens kopplat till personliga data finns det mycket kvar att göra inom detta område. DIGG har just nu ett regeringsuppdrag tillsammans med Skatteverket, Arbetsförmedlingen och E-hälsomyndigheten som handlar om hur individens möjligheter kan öka vad gäller insyn och kontroll över de data om individen som finns hos offentlig sektor. Transparens är otroligt viktigt för att vi ska ha fortsatt högt förtroende för offentlig förvaltning och för digitalisering, säger Theodor Andersson omvärldsanalytiker på DIGG.

Gränsöverskridande e-legitimering behöver utvecklas

EU-kommissionens rapport konstaterar fortsatt att det idag finns begränsade möjligheter för europeiska medborgare att använda e‑legitimation utanför hemlandet. Medborgare kan endast använda sitt eID för nio procent av tjänsterna inom livshändelserna i andra länder. För företag ligger siffran på 36 procent.

Nästa steg i implementeringen av den så kallade eIDAS-förordningen är att det offentliga även öppnar upp och gör det möjligt att utföra handlingar med en utländsk e-legitimation i sina e-tjänster. Idag finns det begränsningar eftersom i princip alla svenska e-tjänster kräver ett svenskt personnummer vid e-legitimering.

DIGG har ansvar för den svenska eIDAS-noden och hanterar trafiken med utländska e-legitimationer till svenska e-tjänster. Utländska e-legitimeringar är idag möjliga via eIDAS-noden från sju andra länder. Ytterligare länder är på gång för anslutning. DIGG har också inlett ett arbete med att anmäla svenska e-legitimationer till eIDAS så att personer med svenska e-legitimationer ska kunna använda e-tjänster i andra länder.

eGovernment Benchmark har genomförts i mer än tio år och följer de prioriteringar på digitaliseringsområdet som lyfts fram i EU:s eGovernment Action Plan 2016-2020. I undersökningen ingår totalt 36 länder, EU:s 28 medlemsländer samt Island, Norge, Montenegro, Serbien, Schweiz, Turkiet, Albanien och Nordmakedonien.

Prioriteringarna i eGovernment Action Plan följs upp genom fyra övergripande jämförelsemått (Top-level benchmarks). Användarfokus (user centricity) visar i vilken utsträckning offentliga tjänster finns tillgänglig online, mobilanpassning, samt hur lätt tjänsten är att använda. Mätvärdet transparens (transparency) mäter hur transparent den offentliga förvaltningen är avseende tjänsterna, den egna organisationen och hanteringen av användarnas data. Undersökning mäter dessutom rörlighet över gränserna (cross-border mobility), vilket avser möjligheten för medborgare och företag att använda tjänster i andra europeiska länder. Detta mätvärde redovisas fördelat på medborgare och företag. Slutligen följs även viktiga förutsättningar (Key enablers) upp, vilket fokuserar på de tekniska förutsättningar som behövs för att den offentliga förvaltningen ska fungera, till exempel elektronisk identifiering och digital post.

De jämförande måtten samlas in utifrån åtta olika livshändelser. Undersökningen omfattar fyra av dessa per år, så varje livshändelse mäts i praktiken vartannat år. Under 2018 samlades data in om livshändelserna starta företag (business start-up), arbetslöshet och jobbsökande (losing and finding a job), studera (studying) och familjeliv (family life). För livshändelserna driva företag (regular business operations), starta en juridisk process (starting a small claims procedure), flytta (moving) och äga och köra bil (owning and driving a car) samlades data in under 2017. I undersökningen presenteras resultaten både årsvis och sammanvägt för samtliga livshändelser.

Insamlingen av data för undersökningen har huvudsakligen gjorts genom att medborgare får testa att använda de offentliga tjänsterna, så kallad mystery shopping. Användarna får tydliga instruktioner om vad de ska utföra i de olika tjänsterna och hur de ska bedöma exempelvis tillgänglighet. Resultatet från användarnas bedömning valideras även av experter och representanter för de olika länderna. Som ett komplement till detta material används även automatiska verktyg, exempelvis för att bedöma mobilanpassning av tjänster.

I eGovernment Benchmark 2020 görs även särskilda jämförelser mellan länder som har liknande förutsättningar. Detta angreppssätt benämns benchlearning. Jämförelsen görs utifrån två olika mått: spridning (penetration), vilket hämtas från Eurostat och visar hur omfattande användningen av digitala tjänster är, och digitisering (digitisation), vilket hämtas från andra delar av undersökning och visar graden av digitalisering i den offentliga förvaltningen. I rapporten görs sedan en bedömning av hur länder presterar utifrån flera indikatorer. Sammantaget används dessa för att bedöma om ett land presterar över eller under förväntan utifrån rådande förutsättningar.

Publicerad
24 Sep 2020