Sveriges digitala förvaltning är bra men inte bäst

DIGG har i en ny rapport gjort en genomgång av fyra av de mest erkända internationella jämförelserna av den digitala förvaltningen i olika länder. Rapporten visar att Sveriges prestation i regel är bra, men ojämn. Sverige hamnar ofta i toppen, men är aldrig bäst. Inom vissa områden ligger Sverige också efter andra jämförbara länder.

Förutsättningarna är goda men implementeringen spretar

Mätningarna i rapporten speglar på olika sätt digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen. När det gäller digital offentlig service ligger Sverige bra till, men samtidigt inte i det absoluta toppskiktet i någon av mätningarna, detta trots att förutsättningarna är goda och i paritet med de toppresterande länderna. Till stor del handlar detta om att andra jämförbara länder presterar väldigt bra, snarare än om att Sverige presterar dåligt.

Om man väger samman resultaten från FN:s Online Service Index (OSI) och EU-kommissionens eGovernment benchmark, de mätningar i vår sammanställning som på ett direkt sätt mäter den digital offentliga servicen, så hamnar Sverige på åttonde plats i Europa. På första plats hittar vi Danmark, följt av Finland, Estland, Norge, Malta, Portugal och Nederländerna.

Det behövs därför åtgärder för att Sverige ska kunna nå målet att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och på så sätt skapa en än mer innovativ, samverkande och effektiv offentlig sektor med hög kvalitet.

Karta över de europeiska ländernas sammanvägda poäng i OSI och eGovenrnment Benchmark

Kartan illustrerar de europeiska ländernas sammanvägda poäng i OSI och eGovernment Benchmark. Ju mörkare grön, desto högre poäng. Ju mörkare orange, desto lägre poäng. Poängen är ett medelvärde av de två mätningarna efter att poängen normaliserats med avseende på Europa. Poängen varierar mellan 0 och 1 (bäst).

Tydligare styrning mot ett helhetsperspektiv

Livshändelseperspektivet, som är utgångspunkten i EU-kommissionens eGovernment Benchmark, visar att digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i Sverige har kommit olika långt inom olika områden. Jämför vi oss med de länder som rankas högst i Europa ser vi att dessa presterar mycket jämnare. Livshändelseperspektivet visar därför att vi måste ha ett tydligare fokus på helheten och på användarnas behov för att förbättra vår prestation i dessa mätningar.

Idag sker dock digitaliseringen av den offentliga förvaltningen ofta med inriktning på de enskilda aktörernas inre effektivitet. En förklaring är att sättet som vår offentliga förvaltning är organiserad på ofta ger oss dåliga incitament att se till helheten. Därför behöver regeringen vara extra tydlig i sin styrning för att få aktörerna att arbeta utifrån förvaltningens samlade intresse, även om de enskilda aktörernas egen verksamhet inte alltid gynnas.

Ökad samordning för mer strategisk datahantering

När det gäller arbetet med öppna data, som ingår i flera av mätningarna i vår sammanställning, så är det ett område där Sverige genomgående presterar mycket dåligt i internationell jämförelse, vilket sänker Sveriges placering.

Arvid Perbo, analytiker på DIGG

– Hantering av data är en central fråga och den stora möjliggöraren för en effektiv och ändamålsenlig digital förvaltning. Sveriges dåliga placering när det gäller arbetet med öppna data sätter fingret på behovet av att vi börjar arbeta mer aktivt med detta, säger Arvid Perbo, analytiker på DIGG.

Effektiv digitalisering handlar till stor del om datautbyte. En av de allra viktigaste förutsättningarna för att Sverige ska kunna ta nästa steg i utvecklingen av den digitala förvaltningen är därför att data betraktas som en strategisk resurs.

I rapportens avslutande del lyfts därför behovet av samordning, en tydlig politisk inriktning och att hinder undanröjs som viktiga steg mot att hantera data som en strategisk resurs. En nationell datastrategi för offentlig förvaltning föreslås kunna stödja detta. Det skulle hjälpa de olika aktörerna att förstå sina roller och ta sin uppgift på allvar. En samlad strategi skulle även kunna sammanföra de olika (och ibland överlappande) perspektiv och initiativ som pågår inom detta område

Mycket arbete pågår redan

Under 2020 arbetar DIGG tillsammans med flera andra statliga myndigheter med ett regeringsuppdrag om att påbörja etableringen av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Det handlar om att etablera ett ramverk för grunddata och om att etablera gemensamma byggblock för ett mer effektivt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. Dessa regeringsuppdrag utgör en början på det arbete som krävs för att utveckla den digitala förvaltningen.

Den digitala förvaltningens utveckling, inte minst vad gäller hantering av data, drivs även på av den gemensamma digitala ingången till Europa (Single Digital Gateway, SDG), som DIGG är nationell samordnare för. Denna EU-förordning är mycket ambitiös och ställer stora krav på medlemsländerna. För att Sverige ska kunna leva upp till dessa kommer det att krävas omfattande utveckling av den offentliga förvaltningen på såväl statlig, regional som kommunal nivå.

DIGG arbetar under 2020 också med ett regeringsuppdrag som syftar till att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation, samt att främja användningen av artificiell intelligens. Att tillgängliggöra offentlig data i så stor utsträckning som möjligt är även det en förutsättning för att vi i Sverige ska kunna arbeta strategiskt med vårt data.

Lär dig mer

Digital förvaltning i internationellt perspektiv