DIGG kommenterar OURdata Index 2019

I en ny internationell jämförelse från OECD hamnar Sverige på en bottenplacering när det gäller öppna offentliga data. DIGG har ett uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga på området.

OECD jämför länders offentliga förvaltningar

Industrivärldens samarbetsorganisation OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) publicerar vartannat år rapporten Government at a glance, och den 14 november publicerades årets upplaga.

I rapporten jämförs den offentliga förvaltningen i OECD:s medlemsländer genom övergripande indikatorer på över 60 olika områden. Det handlar bland annat om offentliga finanser, välfärdstjänster, institutioner, HR och upphandling. Nytt för denna upplaga är ett kapitel om digital förvaltning och öppna offentliga data (Digital government and open government data).

Sverige på plats 32 av 33

Sverige rankas genomgående högt i rapporten och är ofta bland de länder som presterar bäst, men i avsnittet om Digital government and open government data är bilden den omvända. Där är Sverige istället under snittet och ofta bland de sämsta.

Avsnittet om öppna offentliga data bygger främst på OECD:s OURdata Index (Open-Useful-Reusable Government data Index) som mäter och jämför länders politik kring öppna offentliga data och hur den implementeras. Indexet består av tre delar: mängden offentliga data, datas tillgänglighet och offentligt stöd för återanvändning av data.

Av alla de 33 länder som redovisas i rapporten ligger Sverige på plats 32 i den totala sammanställningen. Sverige placerar sig i botten både när det gäller mängden tillgänglig data och tillgängligheten för data, men ligger något bättre till avseende offentlig stöd för återanvändning av data.

– Det här är en tråkig, men talande, placering för Sverige. För att nå målet att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behövs ett väl fungerande ekosystem för datadriven innovation. I det ekosystemet behöver hela den offentliga förvaltningen delta, eftersom data från olika områden ska kunna användas och kopplas ihop i syfte att bygga nya tjänster eller andra tillämpningar. Då är arbete med öppna data centralt, säger Kristine Ulander, strateg inom öppna data och datadriven innovation på DIGG.

Öppna offentliga data bidrar till att lösa samhällsproblem

Den offentliga sektorn skapar och använder varje dag stora mängder data. Data om bland annat vår hälsa, välfärd, miljö och om svensk konkurrenskraft och ekonomi. Samt om geografi, meteorologi, skog och lantbruk – och mycket mer.

Anledningen till att OECD lägger så stor vikt vid öppna offentliga data är för att den ofta är av både högt värde och av hög kvalitet. Genom att göra dessa data tillgängliga kan medborgare, företag och det civila samhället använda dem och i sin tur bidra till att lösa utmaningar och samhällsproblem.

– Öppna offentliga data ökar öppenheten och insynen i förvaltningen och kan därför bidra till demokratin, öka tilliten och motverkar korruption. Den kan också användas för innovation och nya affärsidéer och tjänster. En framtida informationsmarknad kopplad till användning av offentlig information inom EU kan skapa både jobb och tillväxt, säger Arvid Perbo, analytiker på DIGG.

DIGG har fått regeringsuppdrag inom området

I maj 2019 gav regeringen DIGG i uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens.

I uppdraget ingår bland annat att vidareutveckla den nationella plattformen för tillgängliggörande av öppna data samt utveckla stöd i form av principer och riktlinjer om enhetlighet när det gäller licensiering och tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, samt genomföra informations- och utbildningsinsatser.

Dessa nya insatser kommer förhoppningsvis leda till förändringar som kan ge bättre resultat i framtida mätningar. Uppdraget ska slutredovisas den 31 januari 2021 och en delrapport med en handlingsplan redovisas den 31 mars 2020.

Om OURdata Index

Datainsamlingen sker via en enkät till OECD:s medlemsländer: the OECD Open Government Data Survey. Enkäten besvaras oftast av seniora tjänstemän på det ansvariga departementet. I Sverige besvarades enkäten av DIGG.

Indexet bygger på tre delar, som alla har lika stor vikt:

  1. Data availability – Mängden data
    Den första delen handlar om vilka formella krav som finns på att publicera öppna offentliga data, om man involverar användare vid publicering och hur mycket data som finns tillgängligt på den nationella dataportalen.

  2. Data accessibility - Tillgänglighet
    Den andra delen handlar om i vilken utsträckning data finns att tillgå utan kostnad och i öppna format som lämpar sig för återanvändning. Här mäts också om offentliga organisationer systematiskt använder input från användare av data för att uppnå ett mer behovsdrivet tillgängliggörande.

  3. Government support for data re-use – Stöd för återanvändning
    Den sista delen handlar om den offentliga sektorns arbete för att främja vidareutnyttjande av öppna offentliga data. Det handlar exempelvis om att stödja främjande initiativ, utbilda tjänstemän och följa upp ifall data används och vilka effekter det får.

Figur: OECD OURdata Index 2019

Källa: OECD (2019), Government at a Glance 2019 (https://doi.org/10.1787/8ccf5c38-en), Lafortune, G. and B. Ubaldi (2018), "OECD 2017 OURdata Index: Methodology and results", OECD Working Papers on Public Governance, No. 30 (https://doi.org/10.1787/2807d3c8-en). Samt OECD.Stat (Data hämtad 2019-11-15).

Lär dig mer