DIGG kommenterar eGovernment Benchmark 2019

Sverige hamnar på plats 11 av 36 när EU-kommissionen rankar den digitala förvaltningen i Europa, det visar undersökningen eGovernment Benchmark 2019. Rapporten visar att Sverige har goda förutsättningar att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Samtidigt finns det ett tydligt utrymme för förbättringar och utvecklingen går långsamt.

Viktoria Hagelstedt, senior rådgivare på DIGG

För att följa utvecklingen av den digitala förvaltningen inom medlemsländerna gör EU-kommissionen varje år en mätning som de kallar för eGovernment Benchmark. Denna mätning jämför offentliga tjänster i europeiska länder utifrån indikatorer som bland annat bedömer i vilken utsträckning offentliga tjänster finns tillgängliga online, hur användarvänliga dessa e-tjänster är och om de är tillgängliga för EU-medborgare från andra länder.

Sverige placerar sig på plats 11

Sveriges placerar sig på plats 11 av de drygt 30 länder som ingår i undersökningen när resultatet av alla indikatorer vägs samman, vilket är samma placering som tidigare. Sveriges resultat från undersökningen har förbättrats jämfört med föregående mätning, men inte lika mycket som i flera andra jämförbara länder.

Totalpoäng i eGovernment benchmark. Förändring sedan förra mätningen (growth) och absolut poäng (Biennial average). Källa: eGovernment Benchmark 2019 Insight report, s. 15

Det krävs samarbete för att ta nästa steg

Undersökningen visar även hur väl olika länder presterar i förhållande till de förutsättningar som respektive land har. Sverige är ett av de länder som har absolut bäst förutsättningar att lyckas, bland annat eftersom vi har hög internetanvändning och god tillgång till bredbandstjänster.

Vi tillhör också den grupp av länder som har kommit längst när det gäller digitaliseringen av offentliga tjänster. Enligt undersökningen presterar Sverige som förväntat utifrån de förutsättningar vi har. Att flera andra länder lyckas minst lika bra som oss trots sämre förutsättningar visar dock att det finns utrymme för förbättringar i Sverige.

– Svensk offentlig förvaltning gör mycket bra kring sin digitalisering. För att vi ska nå ännu längre krävs att vi kraftsamlar kring fler gemensamma lösningar och blir bättre på återanvändning. DIGG har tillsammans med flera andra myndigheter föreslagit lösningar för att få till effektivare och säkrare informationsutbyte inom och med den offentliga förvaltningen. Nu behöver vi gå vidare och realisera förslagen och då är samarbete nyckeln, säger Viktoria Hagelstedt, senior rådgivare på DIGG.

Bra tjänster för att starta företag och studera

Undersökningen bygger på att medborgare i de olika länderna har fått bedöma offentliga tjänster utifrån ett antal livshändelser. Sverige placerar sig bäst när det gäller livshändelserna starta företag och studera. Inom dessa områden återfinns Sverige på plats 3 respektive 4 jämfört med övriga länder.

Inom flera andra områden ligger Sverige sämre till, till exempel när det gäller arbetslöshet och jobbsökande. För denna livshändelse ligger Sverige på plats 18 av de 36 länder som ingår i undersökningen.

Öppenhet rörande personlig data är viktigt

En av de indikatorer som används för att bedöma offentliga tjänster kopplade till olika livshändelser är hur transparanta dessa är. Detta mäts dels genom transparensen i själva tjänsterna, till exempel om det går att följa sitt ärende, och dels genom transparensen hos den offentliga aktören, till exempel om information om regler och lagar finns tillgängligt online.

Dessutom mäts transparensen avseende medborgarnas personliga data, vilket handlar om möjligheten för medborgaren att hantera sina personliga data och få information om hur denna används inom den offentliga förvaltningen.

När det gäller möjligheten att få inblick i hur ens personliga data används är det fler och fler europeiska länder som ger medborgaren större insyn i när och hur, till vad och av vem denna data nyttjas inom förvaltningen. En av slutsatserna i eGovernment Becnhmark 2019 är dock att det finns mycket kvar att göra inom detta område inom Europa.

– Vi kan konstatera att Sverige placerar sig över genomsnittet när det gäller transparens kopplat till personliga data. Samtidigt är detta en fråga som vi måste arbeta med hela tiden. Transparens kopplat till data är centralt för att det ska finnas en tillit den offentliga förvaltningen och en nyckel för att vi ska lyckas med digitaliseringen, fortsätter Viktoria Hagelstedt.

Gränsöverskridande e-legitimering behöver utvecklas

EU-kommissionens rapport konstaterar även att det idag finns begränsade möjligheter för europeiska medborgare att använda e-legitimation utanför hemlandet. Implementeringen av den så kallade eIDAS-förordningen ses dock som en möjlighet till förbättringar inom detta område.

DIGG har till uppgift att främja användningen av e-legitimation generellt. Vi ansvarar även för den svenska eIDAS-noden och arbetar aktivt för att få fler offentliga organisationer att ansluta sig till denna. Nästa steg är att det offentliga även öppnar upp och gör det möjligt att utföra handlingar med en utländsk e-legitimation i sina e-tjänster.

Om undersökningen

eGovernment Benchmark har genomförts i mer än tio år och följer de prioriteringar på digitaliseringsområdet som lyfts fram i EU:s eGovernment Action Plan 2016-2020. I undersökningen ingår totalt 36 länder, EU:s 28 medlemsländer samt Island, Norge, Montenegro, Serbien, Schweiz, Turkiet, Albanien och Nordmakedonien.

Prioriteringarna i eGovernment Action Plan följs upp genom fyra övergripande jämförelsemått (Top-level benchmarks). Användarfokus (user centricity) visar i vilken utsträckning offentliga tjänster finns tillgänglig online, mobilanpassning, samt hur lätt tjänsten är att använda. Mätvärdet transparens (transparency) mäter hur transparent den offentliga förvaltningen är avseende tjänsterna, den egna organisationen och hanteringen av användarnas data.

Undersökning mäter dessutom rörlighet över gränserna (cross-border mobility), vilket avser möjligheten för medborgare och företag att använda tjänster i andra europeiska länder. Detta mätvärde redovisas fördelat på medborgare och företag. Slutligen följs även viktiga förutsättningar (Key enablers) upp, vilket fokuserar på de tekniska förutsättningar som behövs för att den offentliga förvaltningen ska fungera, till exempel elektronisk identifiering och digital post.

De jämförande måtten samlas in utifrån åtta olika livshändelser. Undersökningen omfattar fyra av dessa per år, så varje livshändelse mäts i praktiken vartannat år. Under 2018 samlades data in om livshändelserna starta företag (business start-up), arbetslöshet och jobbsökande (losing and finding a job), studera (studying) och familjeliv (family life). För livshändelserna driva företag (regular business operations), starta en juridisk process (starting a small claims procedure), flytta (moving) och äga och köra bil (owning and driving a car) samlades data in under 2017. I undersökningen presenteras resultaten både årsvis och sammanvägt för samtliga livshändelser.

Insamlingen av data för undersökningen har huvudsakligen gjorts genom att medborgare får testa att använda de offentliga tjänsterna, så kallad mystery shopping. Användarna får tydliga instruktioner om vad de ska utföra i de olika tjänsterna och hur de ska bedöma exempelvis tillgänglighet. Resultatet från användarnas bedömning valideras även av experter och representanter för de olika länderna. Som ett komplement till detta material används även automatiska verktyg, exempelvis för att bedöma mobilanpassning av tjänster.

I eGovernment Benchmark 2019 görs även särskilda jämförelser mellan länder som har liknande förutsättningar. Detta angreppssätt benämns benchlearning. Jämförelsen görs utifrån två olika mått: spridning (penetration), vilket hämtas från Eurostat och visar hur omfattande användningen av digitala tjänster är, och digitisering (digitisation), vilket hämtas från andra delar av undersökning och visar graden av digitalisering i den offentliga förvaltningen. I rapporten görs sedan en bedömning av hur länder presterar utifrån flera indikatorer. Sammantaget används dessa för att bedöma om ett land presterar över eller under förväntan utifrån rådande förutsättningar.

Lär mer om eGovernment Benchmark 2019 (europa.eu)