3 Konceptuell arkitektur

I ett ekosystem med stora datamängder och en distribuerad lagring finns det ett behov av att skapa en central komponent som har uppgifter om tillgänglighet till informationen, oavsett var källan finns.

Indexering kan ses som ett mönster för informationsutbyte mellan inblandade parter. Framförallt i scenariot när en konsument behöver ha tillgång till information från en eller flera producenter, eller där en informationsdomän är utsprid hos flera producenter. Indexering fyller en funktion när samma uppgift används hos flera parter.

Oftast utgår konsumentbehovet från att ett specifikt informationsobjekt söks. Istället för att fråga samtliga källor om information kopplat till objektet kan en sökning underlättas av att det finns en central indexering av källornas information. En central indexering kan ge svar på var information om ett specifikt objekt finns, var och om den efterfrågade informationen kan hämtas. Indexering kan erbjuda stora fördelar om producenter och konsumenter kan nyttja uppgifter som redan finns hos en eller flera parter i det offentliga.

Det finns lokala indexeringslösningar hos producenter där man har gjort bedömningen att vissa uppgifter kan delas ut till andra parter för att gemensamt underlätta hantering av användaren. Denna behandling utgår från att det finns en rättslig grund för utbytet. Producenter är oftast myndigheter som har i sitt uppdrag att hämta in information från användare, privatpersoner eller företag. Inhämtningen görs för att informationen krävs för att genomföra sitt eget uppdraget, och kräver en noga bedömning om det är nödvändigt att hämta in uppgifterna.

Respektive producent är ytterst ansvarig för att uppgifterna inte sprids vidare till obehöriga. Därför finns det anledning att producenten även fortsättningsvis ansvarar för bedömningen om vilken part ska ha rätt att hitta och ta del av uppgifterna. Innan delning av uppgifter kan ske krävs det en noga avvägning ur ett informationssäkerhetsperspektiv.

Arkitekturen för byggblocket utgår från principerna att god informationskvalitet ska upprätthållas, hög grad av informationssäkerhet ska finnas och att förutsättningar för skalbarhet ska finnas i implementationen.

Under arbetet har ett antal typfall för indexering utretts:

• Indexering utifrån aggregerad nivå
• Indexering utifrån informationsdomän
• Indexering utifrån informationstillgång

3.1 Indexering utifrån aggregerad nivå

Indexering gör mest nytta vid en hög aggregationsnivå som innebär att det är många inblandade parter, såväl konsumenter som producenter. Informationen är omfattande och vissa objekt är intressanta för flera parter i ekosystemet.

Aggregering kan göras utifrån olika kriterier, men redan i ett scenario där en konsument behöver ta reda på vilka producenter har viss typ av information eller vilka producenter är anslutna skapas direkt ett mervärde i att slippa fråga alla producenter om de har denna information.

Ett exempel är om en konsument vill veta vilka producenter som har ärendeinformation av en viss ärendetyp, kan producenten använda ett centralt index istället för att fråga samtliga producenter om de har denna information. Det kan dessutom vara ett omfattande förarbete innan en sådan förfråga kan göras.

• Aggregerad index: Det finns behov av tjänster där informationen som används kan vara geografisk eller organisatorisk utspridd. Det kan till exempel vara en nationell skolindex eller annan en informationsdomän.
• Lokal index: Det är en indexeringslösning som finns hos en producent i ekosystemet. Det lokala indexet håller information som samlats in för att sköta producentens specifika uppdrag, men kan utbyta information med en central aggregerad index. Implementation och förvaltning av denna är helt och hållet producentens ansvar.