Remissunderlag: Konsekvensutredning av föreskrifter om undantag från krav på anslutning till auktorisationssystem

Sammanfattning

Myndigheten för digital förvaltning (Digg) avser att med stöd av 5 § förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post besluta om föreskrifter om avvikelser från skyldigheten enligt 3 § första stycket förordningen, om hur skyldigheten ska fullgöras och om de krav som ska vara uppfyllda för att myndigheten i enskilda fall ska fatta ett beslut om undantag enligt 4 § förordningen.

I lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post finns bestämmelser om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering av enskilda och för digital post. Av 2 § förordningen (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post framgår att Digg är tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och digital post.

Av 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post framgår att en statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem enligt lagen om auktorisationssystem.

I 5 § förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post bemyndigas Digg att i föreskrifter besluta om hur skyldigheten att använda tjänster som tillhandahålls i auktorisationssystem ska fullgöras, om avvikelser från skyldigheten samt om de krav som ska vara uppfyllda för att Digg i enskilda fall ska fatta ett beslut om undantag från skyldigheten.

Den här konsekvensutredningen avser den föreskrift som Digg avser utfärda med stöd av 5 § förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.

1 Inledning

1.1 Vad är auktorisationssystem?

I januari 2024 trädde lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post (härefter lagen om auktorisationssystem) i kraft. I lagen finns bestämmelser om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering av enskilda och för digital post (härefter auktorisationssystem).
Auktorisationssystem är ett sätt för offentliga aktörer att skaffa tjänster för elektronisk identifiering och för digital post utan att behöva upphandla tjänsterna. Det är också ett sätt för leverantörer av tjänster för elektronisk identifiering och för digital post att erbjuda sina tjänster åt offentliga aktörer.

Att Digg har utsetts till tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem innebär bl.a. att Digg ska ställa upp krav som ska gälla för att en leverantörs ansökan om att få ansluta till auktorisationssystem ska godkännas. Digg har i föreskrifter angett de krav som ska gälla för att en leverantörs ansökan om anslutning till auktorisationssystem ska godkännas. Krav finns också i lagen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post.

Digg ska granska leverantörerna utifrån uppställda krav och om leverantörerna uppfyller kraven ska Digg godkänna leverantörerna och sedan ingå avtal med dem om utförande av tjänsterna. Något urval mellan leverantörer ska inte ske utan samtliga aktörer som uppfyller de krav som ställts upp får teckna avtal om att erbjuda sina tjänster.

I auktorisationssystemet kommer Digg också ingå avtal med offentliga aktörer. Avtalen innebär att offentliga aktörer kan använda tjänsterna i sin verksamhet och därmed ge enskilda möjlighet att välja vilken av de leverantör som ingår i auktorisationssystemet som ska utföra tjänsterna åt denne vid kontakt med den offentliga aktören.

Av 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post (härefter förordningen om auktorisationssystem) framgår att en statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster, ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem enligt lagen om auktorisationssystem. Av 3 § andra stycket förordningen om auktorisationssystem framgår att tjänsterna inte behöver användas av Inspektionen för strategiska produkter, Regeringskansliet, Säkerhetspolisen eller myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.

1.2 Konsekvensutredningens omfattning

En konsekvensutredning ska stå i proportion till förslagets eller beslutets omfattning och effekter.

Att auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och digital post ska införas, och på vilket sätt det ska införas, framgår av lagen om auktorisationssystem. Vidare framgår av 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem att en statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem enligt lagen om auktorisationssystem.

Konsekvenser av att införa auktorisationssystem har utretts och beskrivs i regeringens proposition Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post, prop. 2023/24:6. I propositionen har regeringen bl.a. redogjort för konsekvenser för statliga myndigheter som ska använda tjänster för elektronisk identifiering inom auktorisationssystem. Regeringen anger i propositionen att syftet med att i förordning ange att statliga myndigheter under regeringen som huvudregel ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem är att effektivisera processer och arbetssätt inom den offentliga sektorn.

Utifrån kravet i 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem och regeringens utredning avseende detta krav begränsar Digg sin konsekvensutredning till Diggs föreskrift innehållande preciseringar för kravet och undantag från kravet i förordningen.

1.3 Diggs arbete med att ta fram föreskrifter avseende 3 § första stycket förordningen om förordningen om auktorisationssystem

Digg har inhämtat underlag för föreskrifterna genom det samråd och den samverkan som skett inom ramen för Diggs arbetet med auktorisationssystem. Digg har också beaktat den numera upphävda lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och de avtal som inrättas med stöd av den lagen.

I arbetet med auktorisationssystem och att ta fram föreskrifter har Digg samverkat med ett urval av offentliga aktörer och leverantörer av tjänster för elektronisk identifiering. Samverkan har innefattat bl.a. möten för diskussion och information samt inhämtande av information genom enkäter etc. Digg har bl.a. ställt frågor till ett urval av offentliga aktörer avseende övergången från valfrihetssystem till auktorisationssystem och behovet av undantag från skyldigheten enligt 3 § 1st förordningen om auktorisationssystem.

Information om den samverkan som skett finns på Diggs webbplats.

2 Det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas

Av 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem framgår att en statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem enligt lagen om auktorisationssystem.

Vidare anges i 4 § förordningen om auktorisationssystem att Digg i enskilda fall får besluta om tidsbegränsade undantag från skyldigheten enligt 3 § första stycket.

I 5 § förordningen om auktorisationssystem anges att Digg får meddela föreskrifter om avvikelser från skyldigheten enligt 3 § första stycket, om hur skyldigheten ska fullgöras och om de krav som ska vara uppfyllda för att myndigheten i enskilda fall ska fatta ett beslut om undantag enligt 4 §.

Regeringen har i förarbetena till lagen om auktorisationssystemen bedömt konsekvenserna av skyldigheten i 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystemen. Regeringen har anfört att det kan uppkomma kostnader för myndigheter som i dag har befintliga system och tjänster för att anpassa dessa till de nya auktorisationssystemen. För att undvika eller minimera sådana kostnader behöver det enligt regeringen finnas en flexibilitet för anslutningen i situationer där det t.ex. finns avtalsrättsliga förpliktelser gentemot tredje part som förhindrar en övergång till auktorisationssystem och ett upphörande i förtid skulle leda till stora konsekvenser för myndigheten i fråga. Andra situationer där regeringen anser att flexibilitet behövs skulle kunna vara om myndighetens möjlighet att ansluta sig till ett auktorisationssystem kräver omfattande teknik¬utveckling eller blir kostsam på ett sätt som myndigheten inte kunnat förvänta sig eller om bristande funktion i fråga om teknik eller behov av att säkerställa finansiering fördröjer myndighetens möjlighet att ansluta sig. Regeringen anser vidare att flexibilitet också kan behövas vid inträffade säkerhetsincidenter som inte hinner åtgärdas i tid till anslutningen, eller andra identifierade tillfälliga brister i IT-system eller andra tekniska lösningar som kräver åtgärd innan anslutning kan ske. Att en enskild myndighet inte är nöjd med de tjänster som erbjuds inom inrättade auktorisationssystem eller att myndigheten kan ha identifierat billigare tjänster utanför ramen för auktorisationssystemen bör dock enligt regeringen inte utgöra en grund för en myndighet att inte ansluta sig.

Diggs föreskriftsrätt enligt 5 § förordningen om auktorisationssystem syftar således enligt regeringen till att säkerställa nödvändig flexibilitet vid användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering.

För att åstadkomma en sådan flexibilitet vid användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering som regeringen bedömer nödvändig, anger Digg i sin föreskrift olika möjliga tidpunkter för användning av dessa tjänster.

Huvudregeln är de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering ska användas så snart tjänster för elektronisk identifiering finns tillgängliga i auktorisationssystem och senast inom tre månader.

För att undvika eller minimera sådana kostnader som uppkommer vid sådana omständigheter som regeringen nämner i förarbetena ges dock i föreskriften möjlighet att använda de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering vid en senare tidpunkt än enligt huvudregeln under vissa omständigheter som beskrivs nedan.

Av föreskriften framgår att i de fall en myndighet har avtal eller andra förhållande som medför att användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering inom tre månader från det att tjänster för elektronisk identifiering finns tillgängliga i auktorisationssystem skulle medföra oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser, ska de tjänster som ingår i auktorisationssystem för elektronisk identifiering istället användas så snart förhållandena medger detta, och senast nio månader från det att tjänsterna finns tillgängliga i auktorisationssystemet.

Såsom anges i 4 § förordningen om auktorisationssystem får Digg även i enskilda fall besluta om tidsbegränsade undantag från skyldigheten enligt 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystemen. I förskrifterna anges närmare vilken information som myndigheten ska lämna i samband med en ansökan och hur lång tid innan ett undantag önskas som ansökan ska lämnas.

3 Redogörelse för vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas

Om Digg inte tar fram föreskrifter som ger en generell möjlighet för myndigheter att under vissa förutsättningar använda de tjänster som ingår i auktorisationssystem vid en senare tidpunkt än enligt huvudregeln återstår fortfarande möjligheten för myndigheter att enligt 4 § förordningen om auktorisationssystem ansöka om att Digg i enskilda fall ska besluta om tidsbegränsade undantag från skyldigheten.

I föreskrifterna anges som förutsättning för att använda de tjänster som ingår i auktorisationssystem vid en senare tidpunkt än enligt huvudregeln är att en myndighet har ett avtal eller att det föreligger andra förhållande som medför oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser för myndigheten. Utan en möjlighet till generellt undantag i dessa fall bedömer Digg att många myndigheter kommer att behöva ansöka om individuella undantag med åberopande av oskäliga kostnader, för t.ex. förtida uppsägning av avtal, eller för oskäliga konsekvenser, t.ex. avbrott i tjänster pga. för lite tid för införande av nya tekniska lösningar.

Digg bedömer att det är samma myndigheter som med berättigade skäl skulle komma ansöka om individuella undantag som kommer att omfattas av undantaget för en senare tidpunkt för användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem. Konsekvenserna av att Digg inte föreskriver om ett generellt undantag där användning kan ske senare under vissa förutsättningar bedöms därmed vara att Digg istället kommer att få motta individuella ansökningar om tidsbegränsat undantag i enlighet med 4 § förordningen om auktorisationssystem från dessa myndigheter. Detta medföra onödiga administrativa kostnader samt ökad osäkerhet hos dessa myndigheter avseende budget och planering.

4 De olika alternativen som finns för att uppnå förändringen och de fördelar respektive nackdelar som bedöms finnas med dessa

Ovan har redogjorts för syftet med Diggs föreskriftsrätt enligt 5 § förordningen om auktorisationssystemet samt de förhållandet att även om Digg inte utfärdar föreskrifter som medger senare användning under vissa förutsättningar återstår fortfarande möjligheten för myndigheter att enligt 4 § förordningen om auktorisationssystem ansöka om att Digg i enskilda fall ska besluta om tidsbegränsade undantag.

Fördelen med att Digg utfärdar föreskrifter som medger senare användning under vissa förutsättningar är att det minskar de administrativa kostnaderna för att hantera individuella ansökningar hos såväl myndigheterna som för Digg. Fördelarna omfattar också större möjlighet för myndigheter att planera och budgetera en övergång till användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem.

I sammanhanget kan nämnas att på längre sikt förväntas den administrativa belastningen för att bevilja individuella undantag minska, eftersom möjligheten till undantag på grund av oskäligt höga kostnader för att säga upp avtal i förtid eller andra oskäliga konsekvenser endast bör förekomma i en inledande fas när myndigheter anpassar sig till skyldigheten att använda tjänsterna i auktorisationssystem. Behovet av att söka individuella undantag, samt möjlighet att få undantag utifrån de kriterier som nämns i förarbetena, bedöms enbart vara stor det första året efter inrättandet av ett auktorisationssystem.

En nackdel med ett generellt undantag som medger senare användning under vissa förutsättningar är dock att om undantaget nyttjas av myndigheter, utan att förutsättningarna för undantag är uppfyllda, kan anslutningstakten bli lägre än Digg har räknat med i sina analyser för intäkter i systemet. Föreskrifterna syftar till att ge undantag enbart i de fall där myndigheter har berättigade skäl för att vilja använda tjänsterna senare på grund av oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser. Digg har i sina beräkningar inte utgått från annat än att majoriteten av myndigheterna ska använda tjänsterna enligt huvudregeln. Beräkningar för de avgifter som offentliga aktörer ska utge för nyttjandet av tjänster som tillhandahålls inom ramen för auktorisationssystem har därmed utgått från en viss anslutningstakt. Om undantaget nyttjas på ett sätt som inte förväntats av Digg och användningen därför under det första året därmed blir lägre än förväntat uppkommer behov för Digg att justera sina beräkningen av inkomna intäkter i förhållanden till kostnader i systemet, vilket i sin tur kan medföra behov av att höja avgifterna.

Om Digg i stället för att utfärda generella föreskrifter skulle kräva att myndigheter ansöker om individuella undantag enligt 4 § förordningen, skulle en fördel vara att Digg får bättre kontroll över användningen baserat på inkomna ansökningar om undantag från användning. Digg skulle därmed möjligen kunna justera beräkningar snabbare för att t.ex. höja avgiften om anslutningstakten blir lägre än beräknat.

Nackdelen med enbart tillåta senare användning först efter ansökan om individuella undantag är som nämnts dock de administrativa kostnaderna för såväl myndigheterna som för Digg. Det kan också bli svåra bedömningar för att avgöra om det finns skäl för ett individuellt undantag som riskerar att göra handläggningstiden lång med medföljande osäkerhet hos ansökande myndigheter. Anslutningstakten kan även på grund av detta bli långsammare än beräknat.

5 Det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl

Digg anser att det lämpligaste är att Digg i föreskrifter anger vad som är huvudregeln för vid vilken tidpunkt myndigheter ska börja använda tjänsterna i auktorisationssystem och sedan som ett generellt undantag anger under vilka omständigheter en senare användning är möjlig.

6 Bemyndigandet som Diggs beslutanderätt grundar sig på

Auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och för digital post regleras genom

• lag (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post, och
• förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.

Av 3 § förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post framgår att en statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem enligt lagen om auktorisationssystem.

Vidare anges i 4 § förordningen om auktorisationssystem att Digg i enskilda fall får besluta om tidsbegränsade undantag från skyldigheten enligt 3 § första stycket.

I 5 § förordningen om auktorisationssystem anges att Digg får meddela föreskrifter om avvikelser från skyldigheten enligt 3 § första stycket, om hur skyldigheten ska fullgöras och om de krav som ska vara uppfyllda för att myndigheten i enskilda fall ska fatta ett beslut om undantag enligt 4 §.

7 Den föreslagna föreskriften

Föreskriften om fullgörande av, avvikelser och ansökan om undantag från kravet på anslutning till auktorisationssystem enligt 3 § första stycket förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post föreslås utformas enligt följande.

Föreskriftens innehåll

1 § Denna föreskrift innehåller bestämmelser om fullgörande av, avvikelser och ansökan om undantag från 3 § första stycket förordningen (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.

Krav på användning av tjänster

2 § Skyldigheten enligt 3 § första stycket förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post ska fullgöras genom att tjänster för elektronisk identifiering ska användas inom tre månader från det att dessa tjänster finns tillgängliga i auktorisationssystem.

Senare tidpunkt för användning av tjänster om särskilda skäl föreligger

3 § Om en myndighet har avtal eller andra förhållande som medför att användning av tjänster för elektronisk identifiering inom den tid som anges 2 § medför oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser, ska användning av tjänsterna istället ske så snart förhållandena medger detta eller senast nio månader från det att dessa tjänster finns tillgängliga i auktorisationssystem.

Ansökan om enskilt undantag från kravet på att använda tjänster för elektronisk identifiering som ingår i auktorisationssystem

4 § En ansökan om tidsbegränsade undantag enligt 4 § förordningen (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post ska göras skriftligen minst två månader innan önskad tidpunkt från undantag samt innehålla följande uppgifter;

• beskrivning av grunder för undantaget,
  
• beskrivning av de kostnader eller andra olägenheter som uppkommer för myndigheter om undantaget inte ges, och
  
• angivande av tidsperiod för undantag.

Dessa föreskrifter träder i kraft den X maj 2025.

8 Analys

8.1 Beskrivning och beräkningar av regleringens kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda

För de auktorisationssystem som Digg ska inrätta finns bedömningar av konsekvenser i regeringens proposition , Diggs konsekvensanalys för föreskrifter om krav på leverantörer (dnr 2024-7906) samt Diggs konsekvensanalys för föreskrifter om avgifter (dnr 2025-1383).

Vad avser beskrivning och beräkningar av kostnader och intäkter gällande Digg föreskrift med stöd av 5 § förordningen om auktorisationssystem har som nämnts ovan gjorts bedömningen att de administrativa kostnaderna för de myndigheter som omfattas av skyldigheten kommer att minska med förslaget. Likaså bedöms Diggs administrativa kostnader för att hantera individuella undantag med stöd av 4 § förordningen om auktorisationssystem minska med förslaget.

Det finns dock en risk att de beräknade intäkter för auktorisationssystem blir lägre än förväntat i de fall fler än de som är berättigade till senare användning nyttjar undantaget för senare anslutning. I föreskrifterna anges som förutsättning för att senare användning ska vara möjlig att en myndighet har ett avtal eller att det föreligger andra förhållande som medför att oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser för myndigheten.

För att säkerställa att bara myndigheter med giltiga skäl använder undantagen, planerar Digg att genomföra informationsinsatser som klargör hur myndigheter kan uppfylla kravet på att använda de tjänster som ingår i auktorisationssystemet. Digg planerar att genomföra riktade kommunikationsinsatser, inkluderande webbseminarier, vägledningar och möjlighet till konsultationer för att svara på frågor och ge stöd kring processen. Digg kommer i samband med detta att bl.a. kommunicera de omständigheter som regeringen anser berättigade som skäl för tidsbegränsade undantag samt de omständigheter som regeringen inte anser vara berättigade som skäl för tidsbegränsade undantag. Digg har också planerat för att följa upp hur undantaget nyttjats.

8.2 Redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte

Enligt 5 § i lagen om auktorisationssystem ska Digg följa principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när Digg tillhandahåller auktorisationssystem. Det innebär att de principerna också ska gälla när Digg tar fram föreskrifter.

Digg har i sin analys av de två alternativa lösningarna kommit fram till att ett generellt undantag med förlängd tid för användning av de tjänster som ingår i auktorisationssystem är den lösning som är mest ändamålsenlig och kostnadseffektiva för såväl berörda myndigheter som för Digg.

Det generella undantaget med förlängd tid för myndigheter som annars skulle drabbas av oskäliga kostnader eller andra oskäliga konsekvenser vid användning av tjänsterna bedöms ge en förutsägbar övergång för myndigheterna utan att skapa onödiga kostnader.

För att inte skapa mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt har Digg också begränsat tiden för under vilket undantag medges. Detta för att inte skapa onödiga fördröjningar eller påverka systemets långsiktiga hållbarhet.

För att ytterligare säkerställa en ändamålsenlig reglering har Digg planerat för en uppföljning efter undantagsperioden, där behovet av ytterligare åtgärder kan bedömas och justeras i enlighet med utvecklingen.

8.3 Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Auktorisationssystem inrättas den 5 maj 2025 och föreskrifterna föreslås träda i kraft detta datum.

I Diggs arbete med att införa auktorisationssystem informerar Digg kontinuerligt på olika sätt genom webbinariet Digg-forum, på Diggs webbplats och genom riktade insatser anpassade efter målgruppen.

Digg avser också att göra riktade informationsinsatser till de statliga myndigheter som omfattas av skyldigheten i 3 § första stycket förordningen om auktorisationssystem och som berörs av Digg föreskrift. Informationsinsatser kommer att inkludera vägledningar och konsultationer för att svara på frågor och ge stöd kring anslutningsprocessen.

8.4 Beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas

Digg har planerat för en uppföljning av föreskrifterna inom ca ett år efter det att auktorisationssystem har inrättats och efter det att undantaget som medger senare användning löpt ut. Syftet med uppföljningen är att se över förutsättningarna för undantaget avseende ev. ytterligare behov av undantag som framkommit. Syftet med uppföljningen är också att utreda om föreskrifterna har haft avsedd effekt och om det finns behov av ytterligare åtgärder för att främja anslutning till auktorisationssystem på ett så ändamåls- och kostnadseffektivt sätt som möjligt.

8.5 Bedömning av om förslaget överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Diggs bedömer att de förslag till föreskrifter som nu föreslås är förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.

Fotnoter

• Med elektronisk identifiering avses detsamma som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (se 3 § första stycket lagen om auktorisationssystem).
• Med digital post avses elektroniska försändelser som skickas från en offentlig aktör till en enskild genom den myndighetsgemensamma infrastrukturen för digital post (se 3 § andra stycket lagen om auktorisationssystem).
• För en närmare beskrivning av auktorisationssystems förhållande till offentlig upphandling hänvisas till skäl 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG.
• För en definition av vilka aktörer som omfattas av begreppet offentlig aktör hänvisas till 4 § lagen om auktorisationssystem.
  
• Generella hänvisningar till Regeringens proposition Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post, prop. 2023/24:6.