Till innehållet

8. Undantag från kraven

Undantag från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) kan delas upp på tre områden: vissa aktörer, viss service och oskäligt betungande anpassning.

DOS-lagen innehåller tre kategorier av undantag till lagen. Undantagen avser:

  • vissa aktörer
  • viss service
  • ett generellt undantag om oskäligt betungande anpassning.

Observera att vissa webbplatser och appar inte omfattas av DOS-lagen.

Åtaganden - vilka är kraven?

Undantag för vissa aktörer

I 8 § DOS-lagen framgår att lagen inte ska tillämpas på digital service som tillhandahålls av vissa aktörer:

  • Public service-företag
  • Icke-statlig organisation

Public service-företag

Ett företag som bedriver radio- och TV-verksamhet som finansieras enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Undantaget avser de så kallade public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Frågor som rör public service ska istället hanteras genom sektorspecifik lagstiftning.

Idag finns lagstiftning som rör TV-sändningar och regeringen har öppnat upp för att utöka kraven till att bland annat gälla play-tjänster via internet.[1] Det förutsätts således att public service-företagen bedriver ett aktivt arbete med att tillgängliggöra sitt utbud. Med andra ord undantas inte public service till följd av att kraven egentligen anses som oskäliga, utan närmast med anledning av att public service förväntas arbeta lika aktivt med frågorna som offentliga aktörer nu måste arbeta med DOS-lagen.

Icke-statlig organisation

En icke-statlig organisation vars service

  • inte är väsentlig för allmänheten
  • inte är avsedd för personer med funktionsnedsättning eller specifikt tillgodoser deras behov.

Det finns ingen legal-definition av vad som utgör en icke-statlig organisation. Som exempel kan dock nämnas:

  • ideella föreningar
  • stiftelser
  • registrerade trossamfund.

I författningskommentaren omnämns en stiftelse med ett avgränsat och icke allmännyttigt syfte som en sådan organisation som skulle kunna omfattas av undantaget.[2]

Det har ansetts som en oproportionerlig börda att ålägga vissa icke-statliga organisationer DOS-lagens krav. Undantaget har ett snävt tillämpningsområde (tillämpas sällan) och det åläggs den organisationen som vill använda sig av undantaget att argumentera för detta, således har den offentliga aktören bevisbördan för att rekvisiten (kriterierna för undantaget) är tillämpliga.[3]

Undantag för viss service

I 9 § DOS-lagen framgår att lagen inte är tillämplig på digital service som utgörs av:

  • Direktsändningar av tidsberoende medier
  • Kartor som inte är avsedda för navigering
  • Digital service från tredje part
  • Reproduktioner av föremål för kulturarvssamlingar
  • Digital service inom verksamhet som tillhör skolväsendet eller de särskilda utbildningsformerna

Direktsändningar av tidsberoende medier

Begreppet omfattar alla former av medier vars innehåll har en tidsmässig varaktighet, det vill säga alla medier som har en spellängd, inbegripet alla former av ljud- och videospelningar samt sådana inspelningar i kombination med interaktion. Exempel på vad som kan utgöra video och/eller ljud med interaktion är bl.a. spel och så kallade e-utbildningar som ofta kombinerar ljud och video med interaktion i form av att användare ska besvara frågor under utbildningens gång.[4]

Undantaget gäller direktsändningar.

Tidsberoende medier som finns kvar på webb eller publiceras på nytt

Observera att tidsberoende medier som finns kvar på nätet eller som publiceras på nytt efter direktsändning bör betraktas som förinspelade tidsberoende medier, och ska således tillgängliggöras, utan onödigt dröjsmål från och med dagen för den ursprungliga sändningen eller återpubliceringen.[5]

DOS-lagen antas således gälla direkt från det att tidsberoende medier sparas eller publiceras på nytt, efter 14 dagar ska materialet vara tillgängliggjort enligt DOS-lagens bestämmelser.[6]Endast i undantagsfall kan 14 dagar överskridas.

Om en offentlig aktör avser behålla inspelade direktsändningar bör denna förhålla sig till kraven om att materialet ska tillgängliggöras utan onödigt dröjsmål.

Försinspelade tidsberoende medier

Kartor som inte är avsedda för navigering

Kartor som inte är avsedda för navigering eller om kartorna är avsedda för navigering men väsentlig information om innehållet i dessa tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt.

Det finns egentligen inte en fast definition för vad som avses med kartor för navigering. I propositionen framgår att fokus för bedömningen om en karta är avsedd för navigering bör läggas på vad syftet med kartan är.[7]

Finns det ett syfte att kartan ska användas för navigering måste väsentlig information tillhandahållas på ett digitalt sätt som är tillgängligt.

Om kartan kan användas för navigering, men det är inte det egentliga syftet med kartan, måste kartan inte uppfylla kraven på tillgänglighet.

Väsentlig information ska vara tillgänglig

Det finns ingen generell definition av vad som utgör väsentlig information. Beträffande tillgängligt alternativ kan nämnas tillgängliggörande av postadresser, närliggande hållplatser för kollektivtrafik, eller namn på orter eller regioner som ofta redan finns tillgängliga för den offentliga myndigheten i en form som är enkel och läsbar för de flesta användare.[8]Det handlar ytterst om att tillgängliggöra det som går vid varje enskilt fall.[9]

Digital service från tredje part

Digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll.

Avsaknad av kontroll och finansiering

Undantagen förutsätter en avsaknad av kontroll och finansiering, således omfattas inte traditionell utkontraktering av undantaget. Det som främst avses är till exempel:

  • artiklar med möjlighet för användare att lägga till kommentarer.
  • en nyhetswebbplats som består av innehåll som sammanfogats från flera bidragslämnare.
  • webbplatser som automatiskt för in innehåll från andra källor i form av exempelvis reklamannonser som genereras dynamiskt.

Skillnaden mellan detta undantag och teknisk lösning som kontrolleras av tredje part är att undantaget tar sikte på viss digital service som skapas av eller hämtas från tredje part och som ligger utanför aktörens kontroll, men som utgör en del av exempelvis en webbplats som en offentlig aktör kontrollerar.[10]

Valet att aktivt publicera material innebär kontroll

Den faktiska kontrollen är avgörande vid bedömningen av undantagets tillämplighet. Om en offentlig aktör väljer att förmedla inbäddat innehåll, till exempel ett videoklipp, innebär inte detta att den offentliga aktören inte har kontroll över materialet.

En utgångspunkt för nyssnämnda exempel är att den offentliga aktören känt till innehållet och aktivt valt att publicera materialet, således är inte undantaget tillämpligt.[11]

Reproduktioner av föremål för kulturarvssamlingar

Reproduktioner av föremål för kulturarvssamlingar som inte kan göras fullständigt tillgängliga utan betydande hinder. (är undantagna) Med föremål för kultarvsamlingar avses privat eller offentligt ägda föremål av historiskt, konstnärligt, arkeologiskt, estetiskt, vetenskapligt eller tekniskt intresse som ingår i samlingar som förvaltas av kulturinstitutioner.[12]

Tillgängliggöra i största möjliga mån

Undantagsbestämmelsen gäller endast i den utsträckning som reproduktionen inte kan göras fullständigt tillgängliga. Följaktligen ska tillgänglighetsförbättring utföras i största möjliga mån beträffande kraven om anpassning.[13]

DOS-lagen kan också tillämpas på metadata, det vill säga data som beskriver data såtillvida det inte samtidigt utgör föremål från kulturarvssamlingar.[14]

Betydande hinder

Betydande hinder innebär bland annat att det saknas automatiska lösningar till överkomligt pris som skulle göra det lätt att överföra föremål från kulturarvsamlingar till ett tillgängligt format. Vid bedömningen av överkomligt pris ska bland annat kostnadseffektivitet beaktas.[15]

Digital service inom verksamhet som tillhör skolväsendet eller de särskilda utbildningsformerna

Digital service inom verksamhet som tillhör skolväsendet eller de särskilda utbildningsformerna enligt 1 kap. eller 24 kap. skollagen (2010:800) eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem enligt 25 kap. skollagen är undantagna, om inte servicen hänför sig till verksamhetens väsentliga administrativa funktioner.

Undantaget avser digital service som används i den pedagogiska verksamheten, till exempel material som elever och lärare själva publicerar på webben som en del i undervisningen. 

Undantaget gäller grundskola, gymnasium och pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem.

I 1 kap. 8 § 1 st. skollagen framgår att det idag redan finns ett skydd gentemot enskilda utifrån ett diskrimineringshänseende. Då skolan är skyldiga att främja lika rättigheter och motverka diskriminering vid varje enskilt fall kan generella bestämmelser avseende tillgänglighet snarare motverka än främja undervisningen inom pedagogisk verksamhet.[16] Således anses skolväsendet redan leva upp till krav om tillgänglighet.

Väsentlig administrativ funktion

Väsentliga administrativa funktioner omfattas inte av undantaget. Som väsentlig administrativ funktion avses de administrativa förfaranden som regleras i skollagen. Som exempel är det förfaranden som avser:

  • frånvaro
  • antagning
  • individuella utvecklingsplaner
  • utvecklingssamtal
  • särskilt stöd i form av extra anpassning
  • åtgärdsprogram
  • disciplinära åtgärder.

Andra administrativa funktioner som omfattas av DOS-lagen kan gälla till exempel:

  • information om läxor
  • information från verksamheten till vårdnadshavare eller elever
  • grundläggande information om verksamheten i övrigt.[17]

Undantag för oskäligt betungande

I 12 § DOS-lagen framgår att en offentlig aktör inte behöver uppfylla kraven enligt 10 och 11 §§, det vill säga tillgänglighetskraven, om det är oskäligt betungande att fullgöra dessa krav.

Tillämpningsområde - vad omfattas?

Bedömning av oskäligt betungande

I 12 § 2 st. DOS-lagen framgår att vid bedömningen av om en anpassning är oskäligt betungande ska bland annat följande beaktas:

  • den offentliga aktörens storlek
  • karaktär på uppgifter och resurser
  • uppskattade kostnader och fördelar för aktören i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning.

Exempel är åtgärder som innebär att en offentlig aktör får problem med att fullgöra sina uppgifter eller att information lämnas som uteslutande inte är avsedd för personer med funktionsnedsättning.[18]

Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller kompetensbrist är inte grunder för oskäligt betungande anpassning.[19]

Privat aktör inom särskild offentlig verksamhet och enskilda utbildningsanordnare

I 12 § 3 st. DOS-lagen regleras att en sådan aktör som avses i 4 § st. 2 p. 3–4 och som inte utgör offentligt styrt organ enligt 5 §, ska följande beaktas:

  • offentlig finansierings storlek och varaktighet
  • hur lång tid aktören haft på sig att anpassa sin digitala service till kraven.

Om den privata aktören endast erhåller en ringa offentlig finansiering kan detta åberopas av den privata aktören inom ramen för oskäligt betungande anpassning enligt 12 § DOS-lagen.[20]

Argumenten torde närmast ta sikte på att en aktör med ringa offentlig finansiering också normalt tillhandahåller begränsad offentlig digital service.

Oskäligt betungande är en undantagsbestämmelse

Oskäligt betungande är en undantagsbestämmelse, med andra ord presumeras (antas) att bestämmelserna i DOS-lagen inte är oskäligt betungande.

En offentlig aktör är alltid skyldig att tillgängliggöra innehåll till den grad som möjlig.

Oskäligt betungande kan sällan tillämpas för all information och samtliga krav. Varje åtgärd i arbetet med tillgänglighet ska vara oskälig med beaktande av bestämmelserna i 12 § 2 st. DOS-lagen.

Bedömningen om något är oskäligt betungande är inte statisk, det vill säga den råder inte för alltid, och kan anpassas utifrån varje enskild offentlig aktör samt utifrån den tekniska utvecklingen.

Viss vägledning kan hämtas utifrån skälighetsanpassning i diskrimineringslagen.[21]

Källhänvisningar

[1] Prop. 2017/18:299 s. 37 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se) Prop. 2017/18:49 s. 165 f Ändrade mediegrundlagar (regeringen.se) AV-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (eur-lex.europa.se) 

[2] Prop. 2017/18:299 s. 90 i Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[3] Prop. 2017/18:299 s. 38 f i Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se) Skäl 25 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu)

[4] Prop. 2017/18:299 s. 40 i Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se) Se även sidan Tillämpningsområde - vad omfattas?

[5] Skäl 27 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu) 

[6] Prop. 2017/18/299 s. 90 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[7] Prop. 2017/18:299 s. 42 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[8] Skäl 29 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu)

[9] Prop. 2017/18:299 s. 42 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[10] Prop. 2017/18:299 s. 43 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[11] Prop. 2017/18:299 s. 43 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se) Skäl 30 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu)

[12] Prop. 2017/18:299 s. 44 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[13] Prop. 2017/18:299 s. 45 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[14] Prop. 2017/18:299 s. 45 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se) Skäl 31 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu)

[15] Prop. 2017/18:299 s. 45 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[16] Prop. 2017/18:299 s. 47 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[17] Prop. 2017/18:299 s. 47 f Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[18] Prop. 2017/18:299 s. 55 f Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[19] Skäl 39 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (eur-lex.europa.eu)

[20] Prop. 2017/18:299 s. 35 f Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

[21] Prop. 2017/18:299 s. 54 ff Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)