Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2025

Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har till uppgift att bistå
regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den
offentliga förvaltningen och samhället i övrigt. En del i detta uppdrag är att följa och analysera hur digitaliseringen utvecklas hos statliga myndigheter. Digg har sedan år 2020 följt upp denna utveckling genom en årlig enkät som hittills varit ganska oförändrad i sin utformning.

Våren 2025 presenterade regeringen Sveriges nya digitaliseringsstrategi för 2025-2030, och i februari i år presenterades Sveriges AI-strategi. Digg genomför nu ett utvecklingsarbete för att anpassa den årliga enkäten till
statliga myndigheter för att följa upp utvecklingen mot de olika målen, delmålen och viljeinriktningarna i strategierna.

I denna rapport presenteras resultat och analys av den insamling som genomfördes under slutet av 2025. Resultaten redovisas med en början i myndigheternas interna arbete med digital verksamhetsutveckling, för att sedan handla om användningen av data och AI, och avslutningsvis fokusera på förvaltningsgemensam digitalisering genom upphandling av olika lösningar och myndigheternas förmåga till interoperabilitet.

Här ser vi att myndigheternas förmåga att säkerställa att verksamhetsutvecklingen fokuserar på förväntad nytta, samt att systematiskt arbeta med att realisera de nyttor som genomförda utvecklingsinsatser behöver fortsätta stärkas. Osäkerhet gällande lagar och regler är fortsatt det som upplevs som det största interna hindret för digital verksamhetsutveckling.

Myndigheterna har i hög grad etablerat grundläggande aspekter av
informationshantering i form av ansvar och kontroll, medan utfallet är lägre för arbetet med att få en systematisk och övergripande struktur för att förstå och beskriva informationsmängdernas syfte, format, kvalitet och vidare potential. Vi ser en ökning av AI-kompetensen hos både ledningar och medarbetare sedan föregående mätning, vilket är positivt för att uppnå regeringens målsättningar. Andelen myndigheter som tillgängliggör digital information för vidareutnyttjande ligger stilla kring samma nivå sedan år 2022 och det har skett en svag förskjutning från att tillgängliggöra data som öppna data, till att tillgängliggöra data med villkor. Resultaten pekar också på att myndigheterna fortfarande saknar gemensamma ramar för hur data ska beskrivas, delas och användas och många myndigheter nämner 5 (78) bristen på gemensamma standarder som ett hinder. Vissa hinder är myndighetsinterna, medan andra inte kan lösas ut av enskilda myndigheter utan kan betraktas som förvaltningsgemensamma eller gemensamma för en viss sektor. Många myndigheter idag ställer krav avseende API:er och teknisk interoperabilitet vid upphandling av digitala lösningar, men kravställning avseende juridisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet är mindre vanlig.

Rapporten avslutas med en analys av hur interna respektive externa
incitament driver olika delar av verksamhetsutvecklingen, samt en
fördjupning i rapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ett stort antal myndigheter tilldelats gällande datadrivet arbete och användning av AI. Här ser vi att digital verksamhetsutveckling, data och AI finns på agendan hos de flesta myndigheter som hittills har avrapporterat. Graden av interna incitament och intern styrning påverkar i första hand myndigheternas interna utveckling, mål och ambitioner. För att öka graden av interoperabilitet i myndighetskollektivet som helhet, öka samverkan och skapa gemensam nytta inom det offentliga, samt öka den samhällsnytta en sammanhållen förvaltning kan ge, krävs tydliga externa incitament.