Uppdrag att analysera och beskriva möjligheter och utmaningar kopplade till att etablera en digital ingång till det offentliga

Föreställ dig ett offentligt Sverige som hänger ihop ur användarens perspektiv. En gemensam digital ingång där privatpersoner och företag enkelt hittar rätt information, förstår vad som gäller och kan hantera sina ärenden – oavsett situation.

I dag är offentlig förvaltning organiserad utifrån myndigheters ansvar och uppdrag, medan människors behov uppstår i olika situationer i livet. Det innebär att många möter en uppdelad struktur där information och tjänster finns på flera håll. Den digitala servicen behöver därför utvecklas så att den utgår från människors behov och upplevs som sammanhållen.
En sådan utveckling förutsätter tydligt statligt ansvar och ledarskap, gemensamma åtaganden och ett stegvis genomförande. Med rätt inriktning kan en gemensam digital ingång utvecklas som är relevant i vardagen, robust i kris och hållbar över tid.

Etableringen av en gemensam digital ingång är inte i första hand en teknisk fråga. Den handlar i hög grad om styrning, ansvar och arbetssätt. För att lyckas behöver offentlig förvaltning i större utsträckning agera samlat utifrån människors behov, snarare än utifrån enskilda organisationers uppdrag. En gemensam digital ingång leder inte i sig till sammanhängande tjänster, utan förutsätter att processer, ansvar och datadelning fungerar samordnat över organisationsgränser, och att ansvar ligger hos de aktörer som har ansvar över data, regelverk och processer.

Utvecklingen bör ta sin utgångspunkt i konkreta livs- och samhällssituationer där behovet av samordning är stort. Det är där hinder kopplade till datadelning, ansvar och arbetssätt blir tydliga – och kan lösas i praktiken samtidigt som nyttor realiseras. Arbetet behöver vara stegvis, kunskapsdrivet och användarcentrerat, med utrymme för lärande och kontinuerlig förbättring.

Mot bakgrund av identifierade möjligheter och utmaningar i etableringen av en gemensam digital ingång lämnas följande förslag. Regeringen bör besluta om två samordnade uppdrag.

Det första uppdraget bör ges till Digg, Försäkringskassan, Skatteverket, Statens servicecenter och Myndigheten för civilt försvar. Uppdraget bör avse etablering och samordning av den gemensamma digitala ingången, inklusive ansvar för målbild, prioriteringar, styrning och gemensamma lösningar.

• Det andra uppdraget bör avse utveckling av sammanhängande tjänster i prioriterade livs- och samhällssituationer och ges till berörda aktörer med ansvar för data, regelverk och processer.
• Uppdragen är ömsesidigt beroende och behöver genomföras samordnat och stegvis.

Ett tydligt ansvar för den gemensamma digitala ingången är avgörande. Samtidigt behöver ansvar, mandat och genomförandeförmåga finnas hos de aktörer som utvecklar och levererar tjänsterna.

Långsiktig och förutsägbar finansiering är en central förutsättning. Etableringen är inte ett tidsbegränsat projekt, utan en varaktig förändring av hur offentlig förvaltning utvecklar och levererar digital service. Utvecklingen kräver betydande resurser över tid och behöver organiseras med stabil finansiering, fleråriga uppdrag och tydliga incitament.

Den gemensamma digitala ingången behöver utvecklas som en del av ett öppet och interoperabelt ekosystem. Information, regelverk och gränssnitt behöver göras tillgängliga på ett standardiserat och maskinläsbart sätt, så att både offentliga och privata aktörer kan bidra till att utveckla användarnära tjänster. Detta förutsätter att gemensamma förmågor som datadelning, digitalt företrädarskap, samlad ärendehantering, AI-baserad vägledning samt möjligheter för användaren att få insyn i och kontroll över egna uppgifter, utvecklas och används brett.

Den europeiska digitala identitetsplånboken är i detta sammanhang en central möjliggörare genom att ge individen kontroll över egna uppgifter och möjlighet att dela verifierad information på ett säkert sätt. Det skapar förutsättningar för sammanhängande och användarvänliga tjänster, där användaren kan agera i olika roller och slipper lämna samma uppgifter flera gånger.

Den gemensamma digitala ingången behöver vara en del av Ena – Sveriges digitala infrastruktur – och utvecklas samordnat med dess gemensamma lösningar. Gemensamma standarder och designprinciper behöver användas brett. Frivillig anslutning är inte tillräcklig – utan styrning och incitament finns en risk att den gemensamma digitala ingången inte får genomslag.
Säkerhet, robusthet och tillförlitlighet är grundläggande. Den gemensamma digitala ingången behöver utformas för att fungera i såväl vardag som vid kriser och höjd beredskap.

Sammantaget är det kombinationen av tydlig styrning, klargjort ansvar, långsiktig finansiering och ett stegvis genomförande som är avgörande. Med rätt förutsättningar kan den gemensamma digitala ingången bli en bärande del av Sveriges digitala infrastruktur – relevant i vardagen, robust i kris och hållbar över tid.